Universitet i Storbritannien

De båda universiteten som behandlas från Storbritannien är Trinity College/University of Cambridge och Bodleian Library vid Oxfords universitet. Båda dessa universitet är tidiga och utmärker sig genom sina dokument och sina tidigt utsedda bibliotekarier.

Universitetet i Cambridge

Vid universitetet i Cambridge finns skrifter som tyder på att det funnits böcker som skulle kunna utgöra grunden till ett bibliotek. Två testamenten som båda är upprättade 1416, ett av William Hunden som testamenterar tre volymer ”… to remain forever in the new library at Cambridge for the use of graduates and scholars in residence…” och ett av William Lorings i vilket han testamenterar alla sina skrifter i civilrätt ämnade ”… to remain forever in the common library of the scholars of the University.”201 Tidigare fanns i universitetets ägo ett skåp med böcker. En inventarie-förteckning från 1363 styrker detta.²⁰² Det finns däremot inga belägg för, i de statuter som finns från slutet av 1300-talet, att universitetet skulle ha haft ett bibliotek eller en bibliotekarie. Den samling skrifter som förvisso fanns växte i antal under början av 1400-talet och kom att ligga till grund

199 Ridder-Symoens (1996). Volume II, s. 197.

200 Ridder-Symoens (1996) s. 200.

201 Oates (1975) s. 1.

för det kommande biblioteket. En katalog från tidigt 1400-tal förtecknar 122 volymer och forskning visar att sju olika personer fört in skrifter i denna.203 Ytterligare kataloger framställdes och ger värdefulla upp-lysningar om de personer som försett universitetet med skrifter.

När universitetskaplanens funktioner upphörde 1570, som en frigörelse från den katolska kyrkan och påvens inflytande, upphörde också vården av de böcker som fanns vid universitetet. Även om kaplanen inte haft funktion som bibliotekarie så hade han i alla händelser haft någon slags tillsyn över skrifterna.

För Cambridge blev 1629 och utnämningen Abraham Wherlock till universitetsbibliotekarie en vändpunkt. Som språkvetare med anglo-sachsiska och orientaliska språk som specialområde, hade han ett gott rykte i den lärda världen. Wherlock var hängiven sitt bibliotek och kunde övertyga om dess värde i undervisning och forskning. Under hans ledning och enträgna arbete kom flera betydelsefulla donationer till biblioteket.²⁰⁴ Vid Trinity College, ett college inom University of Cambridge, har ett bibliotek funnits sedan 1546. Det är okänt var det till en början var inhyst. Det kallas Old Library. Det som fått beteckningen New Library räknar sin tid mellan 1604 och 1695. Därefter bär det namnet Wren Library,²⁰⁵ namngivet efter den nya byggnadens arkitekt. Under den första perioden fanns inga utsedda bibliotekarier vid skolorna men vid University of Cambridge hade det 1577 inrättats en befattning som universitets-bibliotekarie, en befattning som skulle arvoderas med 10£ om året. Ekonomin tillät inte denna nivå varför rekryteringen till denna befattning kom att vara besvärlig under många år. Planerna på en bibliotekarie och en organisation för hur universitetets bibliotek skulle ordnas och arbetet genomföras resulterade ändå i att stadgar för befattningen som bibliotekarie upprättades och stadfästes 1582²⁰⁶. Stadgarna är uppdelade i sju punkter.207

Sir Edward Stanhope²⁰⁸ hade redan 1603 i sitt testamente, daterat den 28 februari 1603, avsatt pengar för en bibliotekarie och en underbibliotekarie,

203 Oates (1975) s. 2.

204 Oates (1975) s. 9.

205 Gaskell (1980) s. XV.

206 Oates (1975) s. 7.

207 Cooper (1892). MS Cole, xlvi, 263.

208 Gaskell (1980) s. 75, not 1. Stanhope blev antagen som student 1560, graduerad medlem 1564. Han avlade BA 1562-3 och MA-graden 1566 och blev doktor i juridik, LLD, 1575. Fram till 1572 undervisade han men 1572 avsade han sig medlemsskapet och begav sig till London för att bli praktiserande jurist. 1586 blev han MP, Member of Parliment, adlades 1603 och dog slutligen 1608.

dvs. assistent till bibliotekarien. Stanhope definierar och preciserar i

University of Cambridge – Articles for the office of keeping the Universitie Librarie made Anno 1582 bibliotekariens och underbibliotekariens

uppgifter. Det var framsynt och låg väl i tiden. Det kommande 1600-talet skulle innebära stora gåvor och förvärv till Trinity College Library då både bibliotekarie och underbibliotekarie behövdes.

Universitetet i Oxford

Det första universitetsbiblioteket i Oxford instiftades 1412. Däri placerades de manuskript som donerats av Humphrey, Duke of Gloucester, mellan 1435 och 1444. Universitetsbiblioteket i Oxford, Bodleian Library, har sitt namn efter Sir Thomas Bodley. Biblioteket öppnades 1603, som ett allmänt bibliotek, med fritt tillträde för dem, som hade avlagt högre examina och i praktiken var verksamma som forskare. Två dokument är centrala när det gäller Sir Thomas Bodley. I Chicago publicerades 1906 en liten skrift med titeln The Life of Sir Thomas Bodley

written by himself. Den innehåller också Sir Thomas Bodley’s first draught of the Statutes of the Public Library at Oxon: transcribed from the original, written by his own hand, and reposited in the archives of the said Library. Härtill kan fogas Letters of Sir Thomas Bodley to Thomas James First Keeper of the Bodleian Library. Denna korrespondens gavs ut 1926

och G. W. Wheeler skrev inledningen.

Sir Thomas Bodley209 var själv aldrig bibliotekarie,210 men hans betydelse för bibliotekarien är stor. När Oxford University Library etablerades kallades det och blev känt som ”The Library of the Foundation of Sir Thomas Bodley” och från 1605 benämndes det ”Bibliotheca Bodleiana”.211 Statuterna som Bodley skrev för biblioteket innefattar även bibliotekariens roll.

209 Noteringar om Sir Thomas Bodley återfinns bland annat i tre förord, det första av G.W. Wheeler i Letters of Sir Thomas Bodley to Thomas James First Keeper of the Bodleian Library (1926). Edited with an Introduction by G.W. Wheeler, M.A. Oxford : Clarendon Press; det andra av Ruth Shepard Granniss i The Life of Sir Thomas Bodley written by himself together

with the first draught of the Statues of the publick library at Oxon; transcribed from the original copy, written by his own hand, and reposited in the archives of the said library. (1906)

Chicago: A. C. McClurg & Co.; det tredje av William Clennell i The Autobiography of Sir

Thomas Bodley (2006). With an Introduction and Notes by William Clinnell. Oxford: Bodleian

Library, University of Oxford.

210 Sir Thomas Bodley har, verkar det, ändå ägnat sig åt förvärven av böckerna till biblioteket. Detta skriver Wheeler i sin introduktion på s. 15. (se not 292 : Letters of Sir Thomas Bodley…). Även om det vid denna tid ännu inte var vanligt att bibliotekarien ägnade sig åt förvärven så kom det att bli en bibliotekaries uppgifter.

Den förste anställde bibliotekarien var Thomas James och det är till honom som Sir Thomas Bodley riktat brev vars innehåll mycket handlar om biblioteket och bibliotekarien. Wheeler säger att ”… they treat of the affairs of the Library to the almost complete exclusion of other matters.”212 Thomas James var särskilt lämpad för denna befattning. Hans bakgrund liknade Bodleys egen. Föräldrarna hade gått i exil under drottning Mary. Han var student och examinerad från Winchester. Han var också ledamot av New College. Han blev känd som polemiker och använde den romerska kyrkans förteckning över förbjudna böcker som en desideratalista och ägnade sitt liv åt att avslöja romerska tolkningsmisstag när det gälle kyrkofäderna. Thomas James gav ut Richard de Burys Philobiblon.

Från och med öppnandet av Bodleian Library i november 1602 var det Thomas James som såg till att biblioteket höll öppettiderna, vägledde och hjälpte besökarna. Till en början fick han bara hjälp av en vaktmästare och städare, men från och med 1606 också av en Assistant Keeper.

Thomas James var en lärd man som inte bara sammanställde en förteckning över handskrifterna vid biblioteken i Oxford och Cambridge. Han var upphovsmannen till de två tryckta katalogerna över beståndet vid Bodleian Library. Den första tryckt 1605 och den andra 1620. Dessutom lät han sammanställa ämneskataloger över de dokument som fanns vid de fyra fakulteterna.²¹³

Uppbyggnaden av biblioteket var beroende av att dokument kunde införskaffas genom förvärv och genom donationer. Bodley var mycket angelägen om att alla donatorer noga skulle förtecknas och visas både uppmärksamhet och tacksamhet genom brev. Universitetsledningen och andra skulle få vetskap om donationerna. Det skulle kunna tjäna som föredöme för andra potentiella givare.

Bibliotekarien var den som skulle utföra det praktiska arbetet i biblioteket enligt de detaljerade statuter Bodley upprättat. Ändå är det som Wheeler säger om bibliotekarien Thomas James

“…he was in all matters acting under instructions from the Founder, and in some at least would have preferred methods other than those he was instructed to

212 Letters of Sir Thomas Bodley to Thomas James First Keeper of the Bodleian Library (1926)

s. IX.

213 Letters of Sir Thomas Bodley to Thomas James First Keeper of the Bodleian Library (1926) s. X.

persue….. He appears to have done hardly anything without first obtaining Bodley’s sanction, and in all that he did was subjected to constant criticism.²¹⁴

Sir Thomas Bodley var, förefaller det, trots att han anställt Thomas James som bibliotekarie, själv den meste bibliotekarien dels i kraft av sin ålder dels på grund av sin ställning som biblioteksgrundare. Han drev igenom sina synpunkter inom alla delar av biblioteksarbetet och lät Thomas James utföra arbetet.