Boverket ska följa de allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden Boverket ska särskilt följa vilka ägardirekt

som kommunerna ger sina bostadsföretag och hur dessa kommer till uttryck i företagens verksamhet. Centrala aspekter är vilken roll de kommunala bostadsföretagen spelar i den lokala bostads- försörjningen och i vilken mån dessa företag tar ett tydligt socialt ansvar för utsatta eller ekonomiskt svaga personer samt om några grupper utestängs från att få hyra en bostad i kommunala bostadsföretag.

Bostadspolitik  Bostadsförsörjning

 Analys av bostadsmarknader

Bostadspolitik  Bostadsförsörjning



Allmännyttans utveckling

Boverket följer allmännyttans utveckling löpande, framför allt genom den årliga bostadsmarknadsenkäten. Det gäller bland annat i vilken mån de allmännyttiga bostadsföretagen bidrar med bostäder för bostadssociala ändamål, aktuella försälj- ningar och ombildningar samt byggande av seniorbostäder. De senaste resultaten redovisas i Bostadsmarknaden år 2007-2008. Slutsatser av bostadsmarknadsenkäten

2007 (dnr 212-4964/2006).

Under 2007 påbörjade Boverket en övergripande studie som syftar till att beskri- va allmännyttans utveckling hittills, framför allt när det gäller vilken roll de allmän- nyttiga bostadsföretagen i praktiken kommit att spela på de lokala bostads-

marknaderna. Avsikten är att kunna visa på skillnader mellan kommuner med olika förutsättningar. Syftet är ytterst att bidra till ett bättre kunskapsunderlag, till stöd för regeringen när det gäller utformning av framtida villkor för allmännyttiga bostadsföretag eller förutsättningar för kommunerna att använda sina bostadsföre- tag för att nå bostadspolitiska mål. Studien beräknas bli klar första kvartalet 2008. Krav 3 Boverket ska följa och analysera hushållens boendeutgifter i relation till deras inkomster. Boverket ska redovisa utfallet på olika upplåtelse- former, hushållstyper och regioner samt göra framskrivningar och bedöma den förväntade utvecklingen. I uppdraget ingår att särskilt beskriva situationen för de grupper som har sämst ekonomiska förut- sättningar med beaktande av disponibel inkomst och boendeutgifter. Hushållens ekonomiska standard

År 2005 var konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet hade betalats i genomsnitt 105 000 kronor i hyresrätt, 151 600 kronor i bostadsrätt och 163 500 kronor i egnahem. Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet för samtliga tre upplåtelseformer var 135 900 kronor (markeras i diagrammet av den röda horisontella linjen).

Hushållens ekonomiska standard år 2005 och prognos för år 2008. 2005 års prisnivå.

Bostadspolitik  Bostadsförsörjning  Analys av bostadsmarknader 0 50 100 150 200 250 300 Ensamboende

< 65 år < 65 år, ej barnSamboende Ensamståendemed barn Samboendemed barn Ensamboende65- år Samboende65- år

Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Prognos 2008 Tusentals



Standarden ökar 2008

Enligt Boverkets prognos för år 2008 kommer konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet att vara 118 800 kronor i hyresrätt, 174 200 kronor i bo- stadsrätt och 187 000 kronor i egnahem, räknat i 2005 års prisnivå. Hushållens ekonomiska standard kommer således enligt vår bedömning att i genomsnitt realt öka med 13 procent i hyresrätt, medan ökningen realt blir 14 procent i bostadsrätt respektive egnahem år 2008, jämfört med år 2005. Boverket be- dömer att såväl år 2006 som år 2007 kommer det att ske en standardförbätt- ring för hushållen genom att inkomsterna ökar snabbare än boendeutgifterna. Med hushållens ekonomiska standard avses det konsumtionsutrymme som hushållen har kvar av disponibel inkomst efter det att skatter och boendeut- gifter är betalda och då hänsyn också har tagits till antal personer i hushållet (hushållets försörjningsbörda).

Sämst ställt för pensionärer och ensamstående med barn

Hushållsstrukturen är olika i de tre upplåtelseformerna. För en relevant jämförelse bör även den ekonomiska standarden redovisas på hushållsnivå och efter olika upplåtelseformer. Det framgår av diagrammet att hög ekono- misk standard år 2005 hade samboende utan barn i egnahem (230 500 kronor), i bostadsrätt (227 300 kronor) och i hyresrätt (175 500 kronor). Låg ekonomisk standard hade ensamstående med barn i hyresrätt (77 400 kronor) och i bostadsrätt respektive egnahem (omkring 95 000 kronor). Även ensamboende

pensionärer och ensamboende yngre än 65 år i hyresrätt hade en låg ekono-

misk standard. Samboende i egnahem hade således år 2005 i genomsnitt drygt 150 000 kronor mer i konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, jämfört med ensamstående med barn i hyresrätt eller den ekonomiska standarden var i genomsnitt nästan tre gånger större för samboende yngre än 65 år i egnahem jämfört med ensamstående med barn i hyresrätt.

Stora skillnader i boendeutgifter

År 2005 var boendeutgifterna i genomsnitt 53 500 kronor i hyresrätt, 52 600 kronor i bostadsrätt och 73 800 kronor i egnahem. Boendeutgifterna var relativt låga för ensamstående, jämfört med boendeutgifterna för samboende

hushåll. Den lägsta boendeutgiften hade ensamboende pensionär i bostads-

rätt, i genomsnitt 44 000 kronor, medan den högsta utgiften hade samboende med barn i egnahem, 99 000 kronor. Pensionärshushåll i hyresrätt hade högre boendeutgift än pensionärshushåll i bostadsrätt och egnahem år 2005.

Generellt gäller att skillnaderna i hushållens boendeutgift är större inom en upplåtelseform än skillnaderna i boendeutgift för en och samma husållstyp i olika upplåtelseformer. Motsvarande skillnader gäller även för hushållens disponibla inkomster, men nivåskillnaderna är väsentligt högre mellan hushållens disponibla inkomster än skillnaderna i boendeutgifter. Det är de relativt stora skillnaderna i hushållens inkomster som huvudsakligen förklarar skillnaderna i ekonomisk standard.

År 2005 var hushållens disponibla inkomster i genomsnitt 194 800 kronor i hyresrätt, 259 600 kronor i bostadsrätt och 359 000 kronor i egnahem. Genom Bostadspolitik  Bostadsförsörjning

6

att vikta hushållsinkomsten tar vi hänsyn till att hushållssammansättningen är olika och därmed att försörjningsbördan är olika stor. Vi får en mer relevant jämförelse av inkomstskillnaderna. Den disponibla inkomsten per konsum- tionsenhet var år 2005 i genomsnitt 148 000 kronor i hyresrätt, 192 200 kronor i bostadsrätt och 207 300 kronor i egnahem. I genomsnitt hade hushållen i egnahem 40 procent högre disponibel inkomst per konsumtionsenhet, jämfört med hushåll i hyresrätt.

Den disponibla inkomsten ökar 2008

Enligt Boverkets prognos för år 2008 kommer den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet att i genomsnitt vara 161 500 kronor i hyresrätt, 215 800 kronor i bostadsrätt och 232 000 kronor i egnahem. Detta innebär att alla hushåll får ökade disponibla inkomster år 2008, jämfört med år 2005. År 2008 kommer, enligt Boverkets prognos, hushåll i egnahem i genomsnitt att få nästan 44 procent högre disponibel inkomst per konsumtionsenhet än hushållen i hyres- rätt.