Boverket ska redovisa och bedöma,

- hur det regionala perspektivet beaktas i kommunernas fysiska planering och hur mellankommunal samverkan främjas,

- hur kommunernas översiktsplanering utvecklas, hålls aktuell, kommer till användning i efterföljande beslut och beaktas i det regionala utvecklingsarbetet,

- hur olika nationella mål och statliga intressen samordnas i länen och vilket genomslag detta får dels i kommunernas översiktspla- nering, dels i planeringen för etablering av anläggningar som får stor påverkan på och betydelse för den enskilda kommunen, andra kommuners och länets utveckling,

- de viktigaste planeringsfrågorna i länen och hur dessa hanterats enligt plan- och bygglagen (1987:10).

Det regionala perspektivet och mellankommunal samverkan

Många kommuner har kommit till insikt om att en rad planeringsfrågor kräver ett ökat samarbete mellan kommuner och regioner för att kunna lösas på ett långsiktigt hållbart sätt. Mellankommunalt samarbete sker därför om en mängd olika planeringsfrågor. Infrastruktur och kollektivtrafik dominerar följt av vindkraft och handel. Flera kommuner har också slutit gemensamma samverkansavtal om fysisk planering. Ett exempel är i Norra Bohuslän, inom Fyrbodals kommunalförbund, där fem kommuner har slutit en gemensam överenskommelse och format en unik kommunpolitisk strategi kring kust- zonsplanering och landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen har en stödjande och proaktiv roll och Boverket medverkar i en referensgrupp.

Regionala utvecklingsprogram

I augusti 2007 lämnade Boverket arbetsrapporten Analys av regionala utveck-

lingsprogram med utgångspunkt i den fysiska samhällsplaneringen (dnr 2349-

1674/2006) med analyser av de femtontal regionala utvecklingsprogram (RUP) som har tillkommit sedan Boverkets senaste analys från 2004. Analysen har utförts med utgångspunkt i Boverkets kompetens- och ansvarsområden med särskild inriktning på fysisk planering och boendefrågor. Hållbar utveckling behandlas i de flesta regionala utvecklingsprogram i mycket allmänna, översiktliga termer. Fysiska strukturfrågor behandlas i alla program, främst i samband med kommunikationsfrågor. Boende och bostadsförsörjning behandlas i endast några av programmen. I regeringens nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning understryks att de regionala utvecklingsprogrammen ska beakta den kommunala översikts- planeringen, men dessa frågor behandlas närmare i endast ett fåtal av pro- grammen. Endast i några få av programmen behandlas omställning av

energisystemet. Det samma gäller målkonflikter mellan olika sektorsområden. Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling



Översiktsplaneringens utveckling

Aktiviteten kring översiktsplaneringen är fortsatt hög i landet, men det är ett mindre antal kommuner som står för den huvudsakliga aktiviteten. Många kommuner tycks befinna sig i en sökfas där olika planeringsmetoder och angreppssätt testas. Sammantaget visar erfarenheterna dock på en vilja och ambition hos många kommuner att utveckla den kommunomfattande översiktsplanen i en mer strategisk riktning med en tydlig vision om kommu- nens utveckling som en del av planen.

Ett stort problem är att många kommuner fortfarande har inaktuella översiktsplaner. 146 kommuner har fortfarande bara gjort en kommunomfat- tande översiktsplan och dessa är nu mer än femton år gamla. Det är få kom- muner som har aktualitetsprövat sin översiktsplan under den gångna mandat- perioden. En enkel metod efterfrågas.

Fördjupningar och tillägg

Många kommuner arbetar just nu aktivt med att se över sina översiktsplaner genom fördjupningar och tillägg för speciella frågor, som till exempel vind- kraft. Antalet antagna fördjupningar av översiktsplaner har de senaste åren legat konstant på 20 till 30 planer per år. Siffran för 2006 visar på 148 arbeten med fördjupningar av översiktsplaner. Totalt finns över 800 antagna fördjup- ningar i landet.

Tillägg till översiktsplaner är ännu inte så vanliga. Förra året antogs fyra tillägg. Vindkraft är den fråga som har behandlats i flest fall, men det förekom- mer även tillägg för grönstruktur, förorenade områden, järnväg och snöskoter- trafik.

Boverket ser ett stigande intresse för översiktlig planering, men samtidigt signalerar kommunerna tydligt att ansvaret för de övergripande stora frågor- na, t.ex. klimatförändringens konsekvenser, måste utgå från och hanteras på nationell nivå.

tABEll 18. utveckling av kommunernas översiktsplanering

År1 _{2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001}

Antagna eller påbörjade omarbetningar av kommun-

omfattande öp. omg. 2 el 3 221 244 240 232 223 208 198 Antal kommunomfattande öp.

omg 2 eller 3 som antagits

under angivet år 18 6 11 18 25 31 8

Antal pågående fördjupnings-

arbeten av översiktsplanen 148 241 220 244 229 262 249

1. Anges fr.o.m. den 1 juni året innan till den 30 maj angivet år, t.ex. 1 juni 2003 - 30 maj 2004 = år 2004 uppgifterna har hämtats från öP-enkäten och planenkäten. uppgifterna för 2003 och framåt har visat sig vara inte helt tillförlitliga. Med anledning av detta avser Boverket återkomma med en aktuell redovisning under april 2008.

Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

6

Samordning av nationella mål och statliga intressen och deras genomslag i planeringen

Såväl länsstyrelser som kommuner och regionala samverkansorgan uttrycker i olika sammanhang att begreppen nationella mål och statliga intressen är oklara. De framför också att de centrala verkens redovisningar av sina anspråk på riksintressen alltför ofta är inaktuella och att värdebeskrivningarna inte är tillräckligt klara och utförliga för att vara användbara som underlag för beslut. Vanliga samordningsområden gäller miljökvalitetsmålen och vindkraften.

Boverket bedömer att många länsstyrelser arbetar aktivt med planerings- underlag, tematiska eller projektorienterade, för att främja att statliga intres- sen och nationella mål ska få genomslag i kommunernas planering.

Flera länsstyrelser arbetar med tematiska planeringsunderlag och med att göra dem mer lättillgängliga i digitalt format på sina webbplatser. Nya typer av planeringsunderlag tas fram, ibland i samverkan mellan flera länsstyrelser. För att nå kommunerna sprider länsstyrelserna information om regionala förhål- landen på seminarier, vid kommunbesök och plansamråd.

Problem med samordning

Den vanligaste typen av anläggning med stor påverkan på utvecklingen, som länsstyrelserna nämner, är infrastrukturanläggningar av olika slag. Att det finns brister i samordningen mellan trafikverken påtalas från flera håll. Samordning sker dock i viss mån vid så kallad ”stråkplanering”. Den sker utanför de formella planeringssystemen och länsstyrelsens samordningsroll är oklar i dessa sammanhang. Problem finns med samordningen mellan detaljplaner enligt PBL och väg- och järnvägsplaner. I en undersökning om samarbetsformer mellan stat och kommun för utbyggnad av transportinfra- struktur bekräftas länsstyrelsernas uppfattning att det är problem med samordningen, men det finns också ett antal goda exempel att lära av.

Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse inför kommunernas aktuali- tetsprövning av översiktsplanen kan utvecklas till en viktig återkommande samordningsuppgift för länsstyrelserna. Endast en länsstyrelse (Kalmar) lämnar på eget initiativ en samlad sammanfattande redogörelse till alla kommuner i länet.

De viktigaste planeringsfrågorna i länen

De viktigaste planeringsfrågorna i länen sammanfaller till stor del med de anläggningar som också ger stor påverkan på utvecklingen och följaktligen är trafikanläggningar av olika slag i majoritet. Andra viktiga planeringsfrågor som nämns är externhandelscentrum (exempelvis i Värmland), gruvor (exempelvis i Västerbotten, Norrbotten och Uppsala), förvaring av kärnbränsle (Kalmar och Uppsala), nationalarena (Stockholm) och kraftledningar (exempelvis Stockholm).

Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

 Fysisk samhällsplanering och plangenomförande

Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

7 Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

 Fysisk samhällsplanering och plangenomförande

Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

 Fysisk samhällsplanering och plangenomförande

Planeringsfrågor i landet. Förutom de projektknutna planeringsfrågorna behandlas också mer övergripande frågor som vindkraft, strandskydd och bostadsförsörjning.

8

Krav 2 Boverket ska redovisa omfattningen av kommunernas planarbete