Boverket ska redovisa omfattningen av kommunernas planarbete i form av lagakraftvunna detaljplaner under de senaste fem åren.

Verket ska även redovisa och bedöma hur kommunernas detalj- planering utvecklas samt kommer till användning och beaktas i efterföljande beslut, framför allt bygglovgivningen.

Detaljplaneringens omfattning och utveckling

Med utgångspunkt från Boverkets s.k. planenkät till landets länsstyrelser redovisas vissa uppgifter om detaljplaneringen åren 2005 och 2006. Boverket tar dessutom sedan förra året fram statistik om antalet rättsverkande planer via fastighetsregistret för den senaste femårsperioden (se tabell 19). Siffrorna visar en stabil utveckling under perioden 2000-2004, där vi ser en successiv ökning av antalet detaljplaner under de senaste åren. Antalet lagakraftvunna detaljplaner ligger sedan några år på en konstant nivå, cirka 2 200 per år, vilket innebär en ökning med närmare 19 procent från år 2000. Enligt planenkäten märks bl.a. en viss ökning i mindre kommuner i några län. Förhållandet mellan detaljplaner och områdesbestämmelser är i princip det samma under perioden med undantag för 2006. Siffrorna är fördelade per län och per kommun. I tabellen anges antalet detaljplaner och områdesbestämmelser per år i riket.

tABEll 19. Antal detaljplaner under period 2000- 2006.

År 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Antagna nya dP och ändring av dP 2214 2166 1981 1863 1863 1863 1864 Antagna nya oB och ändrade oB 14 53 45 36 44 35 40

totalt 2228 2219 2026 1899 1907 1898 1904

uppgifterna är framtagna ur Fastighetsregistret av lantmäteriet.

Det ökade antalet detaljplaner beror sannolikt på högkonjunkturen och det sammanhängande exploateringstrycket. Samtidigt ser vi en tydlig tendens att önskemålen om en snabb beslutsprocess allt oftare leder till att kommunerna underlåter att ta fram en detaljplan inför utbyggnader, och i stället prövar lämpligheten i samband med bygglovsprövningen med stöd av en fördjup- ning av översiktsplan eller annat enklare bedömningsunderlag. Det finns av samma skäl anledning att förmoda att bygglov ofta ges i strid mot detaljpla- nens bestämmelser med stöd av en felaktig tillämpning av PBL:s regler om mindre avvikelse. Begreppet mindre avvikelse tolkas dessutom olika i landet, vilket i flera sammanhang lyfts fram som ett tillämpningsproblem. Dessutom förekommer anmärkningar från flera länsstyrelser om kvalitetsbrister i planhandlingar och att planbestämmelser används på fel sätt.

Fler planer överklagas

När det gäller detaljplaneprocessen bör ökningen av andelen planer som han- teras enligt reglerna för enkelt planförfarande lyftas fram, liksom det faktum att särskilda program för detaljplaneläggningen tas fram i mindre grad än Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

 Fysisk samhällsplanering och plangenomförande

Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

9

tidigare. Dessa och andra tillämpningsproblem redovisas mer utförligt under verksamhetsgren Uppsikt, krav 2.

Andelen planer som överklagas har ökat från 20 till 24 procent mellan året 2005 och 2006, enligt planenkäten. Endast 4 procent av dessa upphävdes, till övervägande del beroende på formella brister i planprocessen eller i detaljpla- nens handlingar.

De flesta av dessa förhållanden indikerar att bekymmer kan uppstå i efterkommande bygglovskede. Det behövs dock ytterligare analyser för att få fram ett underlag för bedömningar av hur detaljplanerna kommer till uttryck i efterföljande beslut.

övriga insatser

Strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning

Boverket har under år 2007 haft i uppdrag att medverka i genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 och dess prioriteringar. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 juni 2007 (dnr 2349-2890/2007).

Boverket berörs särskilt av strategins prioriteringar ”Strategiskt gräns- överskridande samarbete”, ”Tillgänglighet” samt av prioriteringen ”Innovation och förnyelse”.

Boverket vill särskilt lyfta fram några väsentliga aktiviteter med anknytning till den nationella strategin. Vi har tillsammans med ett flertal andra myndig- heter medverkat i den av Näringsdepartementet ledda analysgruppen för beskrivning av den territoriella dimensionen i den nationella regionala utvecklingspolitiken. Under år 2007 har arbetet framför allt fokuserats på tillgänglighetsfrågor. Ett exempel är Boverkets insatser som rör regionförsto- ring och regionförstärkning med hjälp av utökad spårbunden trafik. Under året har vi tagit fram rapporten ”Arbete med regionförstoring Exempel från översiktlig planering i Ånge, Vallentuna och Helsingborg” (dnr 2349- 1674/2006). Boverkets samverkan med transportverken, se nedan under Trafikfrågor, har också betydelse för tillgängligheten.

Vår medverkan i övervakningskommittéer och beslutsgrupper inom ramen för EU:s strukturfonder, det s.k. Interreg, bör även nämnas. Erfarenheter av dessa sprids av Boverket i samverkan med andra myndigheter och organ.

Några pågående utvecklingsarbeten där Boverket deltar har även betydelse för strategin. Det gäller bl.a. det VINNOVA-stödda projektet ”Planeringsporta- len”, där huvudsyftet är att underlätta kontakterna mellan myndigheter och företag samt ett projekt vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, där syftet är att utveckla en ny informationsteknik, som förefaller kunna minska andelen fysiska resor.

Frågor som rör regional utveckling m.m. behandlas även i Boverkets samverkan främst med länsstyrelserna och i löpande kontakter med regionala självstyrelseorgan och med kommunala samverkansorgan.

Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

 Fysisk samhällsplanering och plangenomförande

Bostadspolitik  Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

60

Trafikfrågor

Transport- och trafikfrågorna har blivit allt viktigare för Boverkets insatser inom samhällsplaneringen under året. Arbetet med s.k. inriktningsunderlag för trafikinvesteringar, översynen av de transportpolitiska målen, aktuella utredningar om infrastruktur- och kommunikationsfrågor – Kollektivtrafikens långsiktiga utveckling samt Hamnstrategi- , Kombiterminals- och Flygplatsut- redningarna – har aktualiserat frågan om en bättre samordning mellan den fysiska planeringen och planeringen för kommunikationer. Förutom medver- kan i eller inspel till dessa sammanhang har Boverket under året utvecklat olika former av nätverkssamarbeten med berörda centrala myndigheter och aktörer. Boverkets s.k. trafikverksgrupp har givit kontinuitet åt det sektoröver- gripande samarbetet med övergripande erfarenhetsutbyte beträffande kommunikationsfrågor.

Utvecklingsprojektet ”Den goda staden” syftar till att utveckla nya arbets- metoder. Det är ett samarbete med Vägverket och Banverket samt med Jönköpings, Norrköpings och Uppsalas kommuner. Projektet har publicerat ett tiotal rapporter och ett program för ytterligare tre års arbete har tagits fram.

Boverket har medverkat i Energimyndighetens utvecklingsprojekt ”Uthållig kommun”. En metodskrift ”Fysisk planering för ett hållbart samhälle – delrap- port fysisk planering inom programmet uthållig kommun – etapp 1”, har tagits fram och arbete med en mer generell handbok som sammanfattar erfarenhe- terna om fysisk planering och energi pågår. Fem kommuner har deltagit hittills. I fas 2 ingår 63 nya kommuner.

Boverket stödjer Havsmiljöutredningen med underlag och kunskap om kustzons- och havsplanering, om planering i allmänhet och de kopplingar som finns till arbetet inom EU samt pågående planeringssamarbete inom Östersjöregionen (VASAB).

Mål 2 Goda kunskaper om planering och om planinstrumenten ska