Påverkan på beställarens ekonomi

50

4.2.4 Påverkan på beställarens ekonomi

Beställaren kan också påverkas negativt av bristfälliga bygghandlingar. I vissa fall innebär det att beställaren måste beställa likställda ÄTA-arbeten som inte ingår i kontraktssumman, vilket i sin tur betyder att beställaren måste betala mer än de tänkte från början i FFU. Nedan följer exempel hur beställaren har påverkats vid bristfälliga bygghandlingar i olika projekt. Som nämnt tidigare är detta enbart entreprenörens uppfattningar utifrån de undersökta projekten. Projekt 1 – Förskola nybyggnad

I projektet uppstod många ÄTOR, upp mot 100 stycken, som beställaren fick betala för eftersom dessa arbeten inte ingick i FFU. En ändring som uppstod var byte av spik. Byggentreprenören tillverkade väggblock där panelen var behandlad med järnvitriol. I

handlingarna var det föreskrivet vanlig spik, men vid denna typ av panel krävs rostfri spik för att spiken inte ska rosta. Entreprenören påpekade detta för beställaren, vilket ledde till en kostsam ekonomisk konsekvens för beställaren som fick byta ut den föreskrivna spiken. Ett avgående arbete som uppstod var ett moment med skjutväggar. Enligt handlingarna skulle en skjutvägg byggas under en trätakstol och monteras stumt ner mot golvet. Detta skulle inte fungera eftersom takstolarna skulle hänga sig ungefär 5 cm och väggen hade då knäckts eller inte kunnat rubbas om den blev monterad. Entreprenören påpekade detta för beställaren som efter 5 byggmöten förstod att det inte skulle fungera. Beställaren tog beslutet att detta arbete skulle avgå, vilket innebar att de slapp betala för hela momentet, men fick ändå betala en del då entreprenören redan hade räknat med vinst i kalkylen. Hur reglerna kring avgående arbeten fungerar är reglerat i kontraktet.

Utöver dessa kostnader uppstod många mindre ÄTA-arbeten som beställaren fick betala extra för. Det saknades exempelvis isolering i en vägg, vilket påpekades av entreprenören samt åtgärdades mot ersättning.

Projekt 2 – Förskola ny- och ombyggnad

I detta projekt uppstod 57 stycken ÄTA-arbeten, vilket är lite i förhållande projektets

kontraktssumma på 20 miljoner. Entreprenören fick betalt för alla ÄTA-arbeten och i stort sett för allt vad arbetena innebar, delvis på grund av att entreprenören stred för att få ersättning på alla ÄTA-arbeten. Beställaren fick alltså fler utgifter än vad som vad tänkt från början i FFU. Ett av ÄTA-arbetena var utsättning av höjder. Ritningarna för markentreprenaden var

felaktiga där höjderna på ritningarna inte stämde överens med befintlig mark och hus,

exempelvis höjd för parkering, sandlåda och färdigt golv. Detta på grund av att en nybyggnad skulle byggas ihop med en befintlig byggnad. Utsättning krävdes därför flera gånger och fler uträkningar än beräknat gjordes. De befintliga markhandlingarna gick inte att använda och därmed innebar det extraarbete. Det ledde till en kostnad för beställaren på några hundra tusen kronor.

Ett annat ÄTA-arbete som uppstod var avsaknaden av rivningshandlingar i

rumsbeskrivningen. I den gamla delen av förskolan skulle det enligt beställaren rivas. Då rivningen inte fanns med i rumsbeskrivningen, antog entreprenören i anbudsskedet att någon annan hade utfört rivningsarbetet sedan tidigare. Hela rivningen i ombyggnaden blev ett likställt ÄTA-arbete, där beställaren drabbades ekonomiskt negativt i förhållande till FFU.

51

Rumsbeskrivningen var generellt bristfällig för ombyggnadsdelen, då det saknades delar på vad som skulle göras i rummet. Exempelvis kunde tre sidor av rummet vara beskrivet, men på den fjärde sidan saknades beskrivning. Ibland var rumsbeskrivningen bristfällig i och med att det inte gick att utföra den lösning som hade angivits.

Ytterligare en extrakostnad för beställaren var byte av skötbord eftersom projektören hade föreskrivit ett skötbord där avsättningen för vatten kom upp på fel sida. Beställaren ville att entreprenören skulle byta till specialtillverkade skötbord utan extra kostnad, då de ansåg att entreprenören borde ha förstått att det föreskrivna skötbordet inte skulle passa. Detta gick inte entreprenören med på eftersom den nya lösningen blev dyrare i materialkostnad, returer och extra transporter. Entreprenören krävde en skriftlig beställning med garanterad betalning av beställaren innan arbetet påbörjades. Efter diskussioner accepterade beställaren detta och betalade alla extra kostnader i samband med bytet.

Projekt 3 – Förskola ny- och ombyggnad

Det var många ÄTOR som beställaren blev kostnadsskyldig till, bland annat för en takkil vid anslutning mot befintligt tak. Byggritningarna var väl utförda och dessa följdes av

byggentreprenören. När pappen var lagd och endast plåten var kvar att läggas

uppmärksammade ventilationsentreprenören att ventilation skulle in där. Byggentreprenören blev tvungen att riva takkilen, öppna upp inifrån och göra om lösningen med limträbalkar istället, eftersom den lösning som fanns på byggritningarna inte synkade med angiven ventilationskanal. Detta var en totalmiss från konstruktörens sida där ventilations- och K-ritningen inte var samordnade. Detta handlade om cirka 200 000 kr, men denna kostnad tog varken beställaren eller entreprenören. Istället fick konsulterna betala för ÄTA-arbetet, där enbart konsultens självrisk behövde betalas som är ett visst basbelopp. Konsulterna har en försäkring som täcker denna typ av misstag. Andra ÄTOR som uppstod var tillkommande droppbleck mellan underkant panel och trallytor samt tillkommande ytskikt av papp på entrétaken.

Andra saker som var bortglömda i handlingarna var att rita in ventilation och var den skulle gå fram. Det var bristfällig samordning mellan ventilationsritningar, K-ritningar och A-ritningar. En annan brist som uppstod var de bärande stålbalkarna som inte räckte fram till den del de skulle bära upp. Fel golv var även inritat, där en förlängd altanyta var ritad ända in i huset där det egentligen skulle vara vanligt golv. Dessa typer av ÄTA-arbeten blev

beställaren kostnadsskyldig till.

I och med att nytt byggdes ihop med gammalt stämde inte måtten till 100 %. Det saknades 17 cm på en av utbyggnaderna på plattan. Ritningar och verklighet stämde inte överens och där uppstod ett ÄTA-arbete som beställaren betalade. Det kunde även saknas vissa delar då en ritning skulle fortsätta på en annan sida. Detta innebar att delar saknades i den

mängdförteckning som entreprenören hade räknat med i anbudet. Projektören ritade in det saknade innehållet och beställaren fick stå för eventuella kostnader.

Projekt 4 – Hyresgästanpassning ombyggnad

Som nämnt tidigare uppstod många ÄTA-arbeten i detta projekt, där beställaren ersatte entreprenören för alla nedanstående exempel. Detta innebar ekonomiska konsekvenser för

52

beställaren eftersom projektets anbudssumma blev större än vad beställaren hade räknat med från början.

Alla golv på alla våningar lutade cirka 5 cm, vilket inte hade kontrollerats med inmätning innan projektet påbörjades. Det innebar flera ÄTA-arbeten som inkluderade gjutning och flytspackling av golven. Om lutningarna inte åtgärdats i detta skede skulle det ha lett till följdproblem med exempelvis inredningssnickerier.

Då ombyggnaden berörde BUP skulle dörrkompletteringar och lås vara utformat så att personer som vistas i byggnaden kunde gå ut ur rummen men inte in. Detta var felritat och innan det uppdagades hade entreprenören redan hunnit beställa de föreskrivna beslagen. Allt beställdes om där beställaren stod för kostnaderna.

Det fanns en separat rivningshandling som var otydlig och innehöll många brister. Vissa rum som egentligen skulle rivas ingick inte och ibland angavs fel mängd på det som skulle rivas, exempelvis för rivning av matta. Det var föreskrivet att en matta skulle rivas, men när arbetet påbörjades påträffades dubbla lager matta vilket inte var kontrollerat tidigare.

I den befintliga byggnaden fanns golvvärme som skulle bytas ut mot radiatorer. Väggarna var uppbyggda med enkelgips invändigt, vilket innebar att de behövde förstärkas för att kunna bära radiatorerna. Alla berörda väggar öppnades upp och förstärktes, vilket kostade 60 000 kr. Ljudklasser var fel angivna där exempelvis en ljudklass var angiven för en vägg medan den dörr som placerats i väggen inte hade någon ljudklass alls. Den dörr som var angiven fick bytas ut mot en med samma ljudklass som väggen.

Handlingar mellan VS och A stämde inte överens vid ett antal tillfällen. Exempelvis kunde håltagning för en toalett vara angivet på VS-ritningen, men togs hålet där hamnade

avloppsanslutningen i fel rum enligt A-ritningen. Detta resulterade i att A-ritningarna fick ritas om på beställarens bekostnad.

Avsaknaden av styrentreprenaden blev en stor ÄTA. Denna del var inte projekterad och inräknad i anbudet, men beställaren visste om det redan vid startmötet. Styr-ÄTAN blev en ganska stor del av hela projektet och entreprenören fick mer att hantera, men beställaren stod för kostnaderna.

Problem gällande uttransporter uppstod under projektets gång som inte hade kunnat förutses av entreprenören i anbudsskedet då detta inte var angivet i handlingarna. För att exempelvis få in ett ventilationsaggregat behövde en vägg sågas upp, vilket inte var angivet. Diskussioner uppstod om att entreprenören hade kunnat ta isär aggregatet och lägga det på sidan, men då skulle ventilationsentreprenören inte stå för några garantier. Tillslut tog beställaren den kostnad som uppstod för att väggen behövde rivas för att få in aggregatet.

Projekt 5 – Kontorshus nybyggnad

I starten av projektet fanns en meningsskiljaktighet mellan beställare och entreprenör. I handlingarna framgick att ”det kommer på beställaren att avgöra likvärdigheten i produkten”. I detta fall gällde det fönster där beställaren i anbudet ville ha öppningsbara fönster.

53

karm, men beställaren såg det inte på samma sätt som entreprenören. Beställaren ville ha nättare karm fastän fönsterna skulle vara öppningsbara aluminiumfönster, vilket var väldigt svårt att få till på det sätt de ville. Med det fabrikat som entreprenören hade gått in med i anbudet kunde en nättare karm inte göras, vilket beställaren ville ha. Entreprenören stod på sig, fick till slut betalt och använde ett annat fabrikat för att tillmötesgå beställarens önskemål. Denna extrakostnad ersattes av beställaren. Dock förväntade sig beställaren att detta skulle ingå i det pris som var lämnat från början, vilket entreprenören argumenterade emot eftersom det inte var samma fönster beställaren ville ha som det fönster som var beskrivet i

bygghandlingarna. Detta påverkade entreprenören ekonomiskt positivt tack vare att de fick extra betalt för materialinköpet och beställaren negativt då de betalade mer än förväntat. Avsaknaden av flertalet uppgifter framkom under projektets gång. Exempelvis om hur flytspacklingen skulle utföras på KL-bjälklag av trä och om dilatationsfogar skulle utföras, alltså rörelsefogar i stomlinjer. Det har saknats uppgifter om hur träfasaden skulle utföras utifrån att beställaren ville ha ett osynligt utförande för infästningen för träfasaden. Det har även saknats uppgifter gällande infästning av korslimmade träpaneler på vissa innerväggar, som skulle spiklimmas osynligt enligt beskrivning på vägguppställningsritning. Det var inte presenterat hur det skulle utföras. Det är ännu oklart om beställaren kommer stå för alla dessa kostnader. För de korslimmade träpanelerna har entreprenören presenterat en lösning för att det skulle kunna funka över huvud taget, men beställaren har inte gett något klart besked om de tar kostnaden för detta. Entreprenören hävdar bestämt att utförandet av momentet inte är något som presenterats tydligt i bygghandlingarna.

Det har även saknats klara uppgifter på hur mycket last en viss gipsskiva kan ta utan att ha en bakomliggande OSB- eller plywoodskiva. Enligt anvisningar ska det inte vara inbyggt någon träskiva bakom gipsen, men entreprenören har ifrågasatt det många gånger och försökt ta fram uppgifter på att det inte skulle funka. Dock har det inte lyckats visas teoretiskt, men det har visat sig praktiskt att enbart gips kommer hålla dåligt. Om konstruktionen brister är

beställaren ansvarig eftersom det är deras lösning. Beställaren har angivit en produkt som entreprenören absolut inte tror på, så entreprenören har bara försökt påtala detta för

beställaren. Om beställaren inte lyssnar på rekommendationen kommer entreprenören bygga in de föreskrivna skivorna, och beställaren får stå för eventuella kostnader om det blir ett dåligt resultat. Ytterligare en anledning till entreprenörens rekommendation är att arbetet med att eventuellt göra om utförandet sedan slutkunden flyttat in, blir dock desto mera kostsamt för alla inblandade än att rätta till det i byggskedet. Varför projektören i detta fall har ritat in en hård enkelgipsskiva kan dels ha att göra med hur materialleverantörer säljer in sina

produkter till projektörer samt att projektören sällan ser konsekvensen av om någonting håller eller inte i brukarskedet.

I detta projekt har beställaren betalat vissa delar i projekteringen två gånger i och med att entreprenören måste göra om handlingar som redan är gjorda en gång av en annan projektör. Det har lett till stora ekonomiska konsekvenser för beställaren, som har förhandlat med kommunledningen om mer pengar. Efter förhandlingarna kommer entreprenören få besked.

54

Andra kostnader som uppstod under projektets gång till följd av bristfälliga bygghandlingar var att det inte satt lämpliga skivor på väggar i en intagskammare för ventilation.

Entreprenören var tvungen att montera obrännbara skivor som tål väta på ett bättre sätt än de föreskrivna gipsskivorna, vilket beställaren fick betala.

Entreprenören har lagt ner tid på att samordna dörrar och partier med övriga discipliner för passersystem och brandfunktioner. Det förutsätts vara gjort men enligt entreprenören brukar det av erfarenhet inte vara gjort på ett korrekt sätt, så därför tog entreprenören på sig det i det här fallet. Del av den tiden kommer beställaren att betala eftersom entreprenören har hittat många saker som inte stämt överens och inte varit samordnade mellan disciplinerna. Detta har beställaren och entreprenören varit helt överens om.

I ett projekt med mycket brister i bygghandlingarna måste ritningarna ändras, vilket leder till att fler ritningar behöver skrivas ut. Kostnaden för att beställa de reviderade ritningarna i exempelvis A1- och A3-format faller på beställaren. Detta på grund av att projektet är en utförandeentreprenad och då förutsätts att entreprenören skulle ha fått korrekta ritningar från start.

Det har uppstått stora mängder ÄTA-arbeten. Vid vissa ÄTA-arbeten har beställaren gått med på tidsförlängning och då har beställaren fått stå för olika kostnader under den förlängda tiden, såsom omkostnader och tjänstemannatimmar. En annan extrakostnad som uppstått för beställaren har varit utvändig belysning.

I projektet har även motstridiga uppgifter i handlingarna förekommit. Ett exempel är en trappa som var ritad på ett visst sätt i ritningen så att den som läser ritningen visuellt får en bild av vilken typ av trappa som ska monteras. Utifrån detta togs ett anbudspris in, men det som missades var en liten text vid sidan av ritningen där trappans fabrikat specificerats för att ange vilken typ av trappa som arkitekten tänkt sig. En trappa av detta fabrikat var väldigt mycket dyrare än det anbudspris som tagits in utifrån ritningens utförande. Beställaren ville dock ha den trappa som var föreskriven i den lilla texten. En diskussion uppstod, där beställaren slutligen gick på entreprenörens linje och godkände en trappa som var betydligt billigare men fortfarande väldigt lik texten till utförandet.

Projekt 6 – Skola ombyggnad

Det uppstod ett antal ÄTA-arbeten och som nämnt tidigare landade kostnaderna på beställaren. Nedan beskrivs dessa.

För undertakets ytskikt var Fibrite föreskrivet, en gipsmassa som sprutas på den aktuella ytan. På plats upptäcktes att det satt en matta i taket som Fibrite inte kan fästa på. Ett ÄTA-arbete blev därför rivning av den befintliga mattan. Fibrite skulle även användas på ett antal väggar enligt handlingarna. Det visade sig att mängden Fibrite i handlingarna var för liten, så

beställaren stod för den kostnad som uppstod för rätt mängd Fibrite.

Tjockleken på innerväggarna var föreskriven enligt vägguppställningsritningen och dörrarna enligt dörruppställningsritningen, men dörrkarmen var inte lika bred som väggen, vilket var en miss i projekteringen. Ett ÄTA-arbete uppstod där entreprenören salade på alla karmar så att det skulle bli rätt tjocklek.

55

Beskrivning för utförande av brandtätningar saknades och det kan utföras på olika sätt

beroende på vilken brandklass som ska uppfyllas. All rörisolering var även missat samt att det saknades dörrstoppar som beställaren beställde till i form av ÄTA-arbete.

En del ÄTA-arbeten gällande rivning och liknande uppstod på grund av att VS- och ventilationsentreprenören hade arbeten som medförde arbeten för byggentreprenören, men detta fanns inte med i byggentreprenörens handlingar. Exempelvis skulle rörmokaren riva en ledning i ett av taken, vilket krävde att byggentreprenören först behövde riva innan

rörmokarens arbete kunde påbörjas. Det blev ett ÄTA-arbete eftersom byggentreprenörens rivning inte ingick i bygghandlingarna. Det är ganska vanligt att projektörerna för

installationer på sina respektive ritningar hänvisar till att byggentreprenören ska utföra något. Det är ganska vanligt mellan A och VS eller ventilation. I VS-handlingarna fanns även att ett rör skulle proppas, men för att kommas åt röret behövde byggentreprenören riva, vilket inte ingick i handlingarna. Det blev då ett ÄTA-arbete som beställaren fick stå för.