Brister i kommunikationen och vad dem beror på

Kommunikationsunderlaget från arkitekterna anses av arkitekterna själva vara en av orsakerna till att det uppstår problem och felaktigheter i visualiseringarna som resulterar i att DR och DI inte följs. Enligt litteraturen är kommunikationsunderlaget också viktigt för att kunna diskutera och förstå projektet, felaktigheter kan ställa till med kostsamma ändringar (Bogers et al., 2008).

Kommunikationsunderlaget verkar inte variera mellan olika typer av projekt och arbetslag, utan samma typ av material verkar användas av arkitekterna. Vilket beskrivet innan inte är optimalt då kommunikationen bör vara specialanpassad. Det gör att resultatet och litteraturen står mot varandra i hur kommunikation ska förmedlas. Om kommunikationen är felaktig och det uppstår luckor i projektvisionen som visualiseraren fyller i på egen hand kommer projektet att påverkas. Målet med dessa ändringar kan också gå förlorade om de inte kommer med i arkitektens dokumentation. Alternativt blir vissa delar av arkitektens dokumentation inaktuell då de saknas information om hur ändringen påverkar projektet (Ganeshan et al., 1994).

5.2.5 Förbättringsarbete för kommunikationen

Arkitekterna tyckte att långsiktiga samarbeten förbättrade arbetsprocessen. Däremot gjordes inte mycket för att förbättra processen mer än, i bästa fall, korta informella utvärderingar. För att effektivisera samverkan och göra den bättre hade det varit värt att undersöka om företagen kan lägga mer fokus på utvärderingar. Vilket hade kunnat bidra till kunskapsåterföring, smidigare

samverkan mellan parterna och en gemensam struktur. Utifall att kommunikationen inte fungerar väl i teamet riskerar projektet att producera ett misslyckat slutresultat, som hade kunnat undvikas om förmedling av information och dokumentation fungerat bra (Pena & Parshall, 2012). När

kommunikationen inte är optimal riskerar DR och DI att försvinna vilket kan kräva extra arbetstimmar och fler möten för att korrigera. Dessa extra arbeten skulle kunna bidra till en högre kostnad än tiden som skulle läggas på utvärderingar. Utvärderingarna hade inte heller behövt vara efter varje projekt med samarbetspartnern, utan ett fokus på utvärdering efter det första samverkansprojekten. Efter ett tag kan det även finnas en idé att ha uppföljningsutvärderingar, för att säkerställa att

kommunikationen tillfredsställer båda parterna. För att utvärdera visualiseringarna finns det även möjligheter att använda sig av den arkitektoniska programmeringen, för att se hur väl alla värden lyftes fram i visualiseringarna (Akinç, 2005).

5.3 Hur visualiseras ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens designvärden?

Diskussionen är uppdelat med samma struktur som vid resultat och analys.

5.3.1 Vad påverkar hur bra visualiseringarna följer projektets DR och DI

Tydliga beskrivningar av vad som förväntas av projektet är grundläggande oavsett om visualiserarna är externa eller interna. Det krävs att det finns översiktligt vad som ska inkluderas annars riskerar DR och DI att försvinna. Det stämmer överens med hur litteraturen beskriver vikten av tydlig

information. Schematisk design används för att visuellt beskriva projektet och leverera den relevanta informationen för tillfället (Pena & Parshall, 2012). Schematisk design används för att skapa en tydlig koppling av informationen mellan de olika parterna och säkerställa att mottagaren förstår

informationen minimerar riskerna i projektet (Bernstein, 2018).

Arkitekterna tryckte också att det är bra att välja en visualiserare som kompletterar arkitektens egna visualiseringar och beskrivningar av projektet. En större bredd av visualiseringar som förklarar

45 projektet bidrar till att en större bredd av människor kan förstå projektet. För att bredda förståelsen av projektet hos mottagarna är det bra att fundera över hur projektet kommer visas upp och vad som inkluderas i visualiseringen (Jahnke et al., 2019). Om visualiseringarna möjliggör att fler kan förstå projektet och därmed skapar möjligheter för en mer konstruktiv dialog skapas bättre förutsättningar för kvalitet i projektet (Werner, I. & Grange, 2011). Vilket kan vara bra vid större projekt där flera olika parter är inkluderade. Det möjliggör en demokratisk process där alla kan vara med och påverka projektet, inte bara de som har erfarenheter av den specifika formen av visualisering. Detta stämmer även överens med litteraturstudien. Enligt Olofsson (2016) behöver en bra visualisering ta i hänsyn till vad som ska förmedlas, vilken del projektet befinner sig i och vem som är mottagare av

informationen. Däremot vet vi enligt Basiri (2020) att 3D visualiseringarna är de som tydligast kan leverera ett projekt, med få misstolkningar. Det finns dock inget hinder för att flera

visualiseringstyper används för att säkerställa att all information når fram samt att den anpassas efter mottagarna så att de förstår projektet så bra som möjligt. Däremot används inte VR eller förstärkt verklighet i så stor utsträckning, även fast fördelarna med informationsbäraren anses vara stort. VR ger enligt Basiri (2020) en starkare rumsupplevelse, vilket kan bidra till en bättre förståelse hos mottagaren. Dock vet vi enligt Hussamadin (2018) att VR begränsar möjligheterna att

kommunicera med mottagaren. Vilket kan vara en bidragande faktor men mest troligt är det andra barriärer som hindrar. Det kan vara budget eller processen för att stötta beslutsfattning som är utmaningen för VR, enligt barriärerna som Leite et al. (2016) beskriver.

5.3.2 Vad ska visualiseringarna uppnå?

Resultatet visar att arkitekterna tycker att det är viktigt att visualiseringar visar upp det som är intressant i projektet. Det kan vara det som är projektets syfte eller funktion, det som projektet ska bidra till. Det kan även vara känslan som projektet försöker bidra med till individ och område. Eftersom visualiseringarna ska visa vad boendet ska bidra med är det viktigt att vara tydlig.

Visualiseringen som görs är ett förtydligande av det material och information som arkitekterna har förmedlat, då visualiseringarna ska beskriva projektet till beställare, beslutsfattare och framtida boende. Visualiseringarnas syfte är enligt arkitekterna att klargöra designens syfte för kund, vilket stämmer överens med hur litteraturen beskriver syftet. Visualiseringarna behöver lyfta fram den information eller material som det ska beslutas om eller som behöver förtydligas för att mottagaren ska kunna förstå projektet (Olofsson, 2016). Däremot beskrivs inte hur arkitekterna arbetar

normkritiskt eller hur visualiseringarna ska lyfta eller nå fram till målgruppen. De tekniker som nämns av Jahnke et al. (2019) används inte i en stor utsträckning. Det finns vissa tendenser till att man använder tekniken byta perspektiv till viss del men att fokuset är projektets fokus och inte att visa hur olika människor kan komma att uppfatta platsen.

5.4 Vilka faktorer spelar in i valet av arkitektoniska lösningar?

Alla arkitekter som intervjuades lyfte fram ljus som en viktig faktor på ett eller flera olika ställen. Att det bidrar mycket till att skapa och förmedla den känsla som är tänkt. Det är även viktigt att visa hur miljöns funktioner kan användas genom att placera in människor i visualiseringen som illustrerar funktionerna, vilket gör att mottagaren ska kunna föreställa sig själv i projektet. Den starka kopplingen till ljuset hittar vi också i litteraturen. Enligt Nylander & Forshed (2011) har vi i

Skandinavien en stark koppling till ljuset och hur det får oss att uppleva rummet, ljuset kan antingen stärka eller försämra de arkitektoniska värdena. Ljuset tillsammans med de färger som inkluderas i visualiseringen kan förstärka den positiva känslan för projektet (Erlandsson & Furbring, 2020). Ljuset påverkar rummets atmosfär och rymlighet, tillsammans med utformningen och möblering kan det få en stor effekt på mottagarens upplevelse (Ekstedt & Westerlund Jensen, 2019). Människorna bidrar även till att mottagaren lättare kan få en uppfattning av skalorna i modellen, vilket kan underlätta om mottagaren inte har en vana av att läsa av visualiseringar. Oavsett vilka objekt som inkluderas är det

46 viktigaste att motivera varför dem ska vara med. Resultatet visade på att arkitekterna tyckte det var viktigt att tänka över hur objekten kommer att lyfta fram de tänka värdena och att de inte bara sätts in. Detta kan vara en motreaktion på de snygga visualiseringar som tappar fotfästet i projektet och inte lyfter fram det unika eller känslan i projektet. Utan det blir en generisk bild som anses vara snygg, utifrån visualiserarens egna preferenser.

I intervjustudien lyftes det fram ett fokus på sociala ytor som ska generera möten mellan

studenterna och andra. Detta lyftes fram under forskningsfrågan ”Hur utformas ett bostadsprojekt för studenter?”. Arkitekterna tryckte på att de sociala ytorna är av vikt och skapar ett stort mervärde för boendet, eftersom de sociala ytorna anses ha en stor vikt i projektet bör dessa finnas med i visualiseringen för att fånga projektets fokus. Enligt Otey et al. (2014) vet vi att DR ska förmedla målet med designen till kunden samt vilka delar som bidrar till målets uppfyllelse. Intervjuperson 3 menar också på att visualiseringarna ska lyfta fram det som är relevant för projektet. Däremot finns det inte fastställt i litteraturen att specifikt sociala ytor är viktigt och ska lyftas fram i en visualisering mot studenter. Men med beskrivningen i litteraturen och intervjustudien om att lyfta fram projektets fokus, samt arkitekternas prioritering av de sociala ytorna i utformningen, finns det en stark

motivation för att de sociala ytorna bör inkluderas i visualiseringar för studenter.

5.5 Vilka faktorer spelar in i valet av visualiseringstyp?

Resultatet visar på att arkitekterna tyckte att det är viktigt att komplettera visualiseringarna med det material som arkitekterna gjort själv. För att kunna bredda visualiseringarna till en större målgrupp och säkra att projektets vision når fram. Val av visualisering handlar mycket om vem som är mottagare och hur man ska nå fram till hen. Det gör att visualiseringarna bör riktas till mottagaren och anpassas med den information som behövs. I litteraturen beskrivs det som beroende på projektskede och mottagaren bör visualiseringen anpassas för sitt ändamål. Det betyder också att visualiseringstekniken bör anpassas efter tillgänglig tid (Olofsson, 2016). I de fall selektiv information ska visas upp vet vi att 3D-visualiseringar är ett bra verktyg (Basiri, 2020). Om målgruppen för visualiseringen är väldigt bred kan det bli svårt att skapa en enda knivskarp visualisering som ska kunna förklara projektet för mottagarna. Istället blir en bredd viktigare, olika typer av visualiseringar med tillhörande material, för att säkerställa att projektvisionen med DR och DI når fram. Däremot finns det anledning att bättre inkludera de tekniker som beskrivs av Jahnke et al. (2019) och inkludera kunden för att den ska bli mer tillfredsställd, som beskrivet av (Ozaki, 2003).

47