Visualisering

Visualiseringar används mest under de tidiga skedena (planering, utformning och konstruktion), se beskrivningen av designprocessens iterativa arbetssätt i figur 8, och sen även under utförandefasen. Användandet av visualiseringarna sker i majoritet i tidiga skeden och en liten del under utförandet. Visualiseringarna bidrar till fördelar som processöversikt och styrning av produktionens effektivitet. Visualiseringarnas fördelar värdesätts enligt följande: processöversikt – den största delen, styrning av produktionens effektivitet – en mindre del och resten till fördelar som konfliktdetektering, planering, projektdesign och säkerhet. Detta visar på att visualiseringarna har ett större användningsområde än det som används idag. Att inkludera visualiseringarna mer i utförandet, övervakning och kontroller. Den vanligaste och mest efterfrågade formen av visualiseringar är 3D-modeller kombinerat med 2D-material som ritningar, diagram och bilder. (Leite et al., 2016)

Under årens lopp har det funnits olika verktyg för att arbeta med visualiseringar och i dagsläget används fortfarande flera olika. Det kan vara skisser, illustrationer, fysiska modeller, renderingar från modell och interaktiva digitala miljöer. Figur 12 illustrerar några olika exempel av visualiseringar. Utifrån syftet och målgruppen med visualiseringen väljs en lämplig metod. Visualiseringen behöver lyfta fram det som behöver beslutas om nu eller kommuniceras till andra parter. Därför kan visualiseringar som är för specifika vara sämre när det inte ska beslutas eller presenteras detaljer,

21 samt för konceptuella visualiseringar kan vara irrelevanta då exakta detaljer är viktigt. (Olofsson, 2016)

Visualisering i 3D kan bättre beskriva detaljer av projektet. Det går att välja ut specifika delar som presenteras på ett enkelt sätt, utan att bli överväldigad. Visualiseringarna i 3D har förmågan att minska misstolkningarna av byggprojekten och kan därmed leverera information enklare till mottagaren, utan att denna behöver på förhand skaffa sig kunskaper för att tolka visualiseringen. Vilket skiljer sig från tidigare visualiseringar, där byggprojekt har visats i en 2D-visualisering. Där var det svårare för mottagaren att sätta sig in i projektet och det kunde uppstå misskommunikation. På senare år har även virtuell verklighet (VR) används för att beskriva byggprojekt. VR erbjuder en starkare närvaro- och upplevelsekänsla som bidrar till att mottagaren kan få en ännu starkare rumsupplevelse. (Basiri, 2020)

Hur en visualisering presenteras spelar roll. Det är inte bara vilken typ av visualisering man väljer som spelar roll utan även hur den enskilda visualiseringen presenteras. I fallet med renderade bilder från modell spelar ljuset en stor roll. Det kan exempelvis vara vilken tid det är på dagen och hur den tiden bidrar till ljusbilden. Generellt sett, hos kunder, finns det ett positivt intryck till renderingar med mycket färg. Kontexten till bilden och vilken miljö samt årstid det är spelar också stor roll. Där en gråare kontext anses vara tråkigare än en färgglad. (Erlandsson & Furbring, 2020)

Ljussättning och hur ljuset förändras påverkar vår uppfattning av rummet. Det påverkar även upplevelsen av rummets atmosfär och rummets rymlighet. Figur 13 visar hur olika ljus kombinerat med möbler kan anpassas för att stärka en viss upplevelse av rummet. Hur mycket av rummets atmosfär som påverkas av ljuset går inte att fastställa, mer än att det är en faktor. Samma gäller för uppfattningen av rummets rymlighet. Rummets utformning och möblers karaktär har också en stor påverkan på upplevelsen av rummet. Därav bör ljuset, utformningen och möblering anpassas efter den vision som finns i projektet samt dess målgrupp. (Ekstedt & Westerlund Jensen, 2019)

Visualiseringar lyfter fram människor och visar projekt ur olika perspektiv, därför är det viktigt att tänka normkritiskt. Normkritiskt arbete handlar om att analysera vad som anses vara normalt och har

Figur 13 - Illustration av hur olika ljus och möbler påverkar upplevelsen av ett rum (Bilderna är tagna från och redigerad med © Microsoft 2021)

22 en högre status i samhället för att lyfta fram andra perspektiv. Hur uppfattas visualiseringarna och vad kan de bidra till, genom dessa perspektiv är tanken att skapa mer inkluderande visualiseringar. För att arbeta normkritiskt med visualiseringarna har åtta tekniker tagits fram. En av dessa tekniker är synliggöra – vilka perspektiv lyfts fram, vilka grupper är med och hur syns grupperna. Lyfta fram och synliggöra flera sidor av den bebyggda miljön. (Jahnke, Fredriksson, & Crossler Ernström, 2019) De olika teknikerna behöver inte användas samtidigt, utan man kan välja en eller att kombinera några. Tekniken samskapa, som handlar om att inkludera intressenter i visualiseringen, passar bra att kombinera med någon av de övriga teknikerna. (Jahnke et al., 2019)

För att tillfredsställa kunden behöver byggindustrin anpassa sig och erbjuda bra service, möjligheter för kunden att påverka och bra informationsflöde (Ozaki, 2003). Den samverkande metoden kan erbjuda mer innovativa lösningar och bidra till att bostäderna formas efter slutanvändarens behov och önskningar (Ozaki, 2003). För att skapa mer inkluderande processer kan tekniken ”samskapa” användas (Jahnke et al., 2019). Däremot är branschen ännu inte redo för att införa att kunden kan skapa designen helt själv, då det varken finns nog mycket resurser eller tillräckligt välutvecklade system för att stötta det (Barlow & Ozaki, 2003).

De huvudsakliga barriärerna, ordnat efter den relativa utmaningen, för visualiseringarna anses enligt Leite et al. (2016) vara:

• Filformat och de medium som används för arbetet – Anses vara den största utmaningen då olika professioner använder olika format kan de inte enkelt användas av varandra. Vilket format som används skiljer sig beroende på profession och funktion. En konstruktör kan arbeta i IFC-filer (industy foundation classes) medan en visualiserare kan arbeta med en rendering i bildformat. En kund som bryr sig om designen och ytskikten vill ha en 3D-rendering, video eller VR-upplevelse. Medan produktionsplanerare och projektledare vill kunna ta ut arbetsmängd och mängda exempelvis material, för att kunna ta beslut. Därav behöver visualiseringarna kunna innehålla flera olika typer av information, kunna användas från olika typer av enheter, kunna kombinera den information som behövs och ha metoder för att effektivt visualisera den valda informationen.

• Budget – Näst största utmaningen. Här ingår kostnader för visualiseringsverktygen som delas in i mjukvaru-, hårdvaru- och driftkostnader. Den initiala kostnaden anses vara hög men på grund av vinster på långsikt anses det ändå vara lönsamt. I verksamheter där man redan har gjort den initiala kostnaden anses brist på erfarenhet vara ett större hinder än budgeten. • Realtidsmodell av byggnad på annan ort – Hur en fjärrplats kan genereras och visualiseras

med hjälpmedel. För att kunna utvärdera plats och utformning efter förhållanden i beslutsprocessen. Verktygen som används för att skapa modellen är laserskanners och fotomodeller. Svårigheterna ligger i att effektivt sortera all information som tas in samt att få exakt och tillförlitlig information för diagnostik i realtid.

• Skillnaden mellan användbarheten av visuella medium i teorin och praktik – Hur det påverkar effektiviteten att visualisera exempelvis ett produktionsschema grafiskt istället för i text. Det finns trender som visar på att industrin använder sig mer och mer av de visuella verktygen men att verktygen fortfarande behöver utvecklas mer efter industrins behov för att kunna användas fullt ut. Därmed hade gapet kunnat minskats.

• Processen för att stötta beslutsfattning – Det är viktigt att visualiseringarna inte tar för mycket tid att framställa och att verktygen ska vara användarvänliga. När visualiseringar ska göras av projekt behöver stora mängder information sammanställas och tolkas för att framställas och sedan agera som underlag vid beslut.

23 • Verklighetstrogna modeller vid rätt tidpunkt som underlag för beslut – Modellerna inkluderar

inte de osäkerheter och brister som definierar ett verkligt scenario, vilket gör att

beslutsunderlagen inte blir fullständiga. Fler och effektivare metoder behövs för att samla in information och sammanställa det i visualiseringen, som bidrar till en mer verklighetstrogen visualisering tidigt. På så sätt kan beslut ske på en bättre grund.

3.4.1 Skillnaden mellan olika visualiseringar

De olika visualiseringsteknikerna kräver olika mycket tid och för att det ska bli en bra visualisering behöver det tas i hänsyn till vilken del man befinner sig i av processen och vem som är mottagaren. Under utformningens gång är det enklare visualiseringar som gör att man kan få ett helhetsintryck och inte känna att allt är för satt, det är viktigt här att visualiseringar inte är tidskrävande utan görs relativt enkelt. Arkitekter använder gärna verktyg som redan är inkluderade i utformningsprocessen för att göra det enklare att ta fram en visualisering av projektet. De enklare visualiseringarna kan uppmana mer iterativa arbetssätt och inte låsa projektet vid dess nuvarande utformning. Det finns även en skillnad i att få tillbaka respons från mottagaren beroende på vad för visualiseringstyp som används. Visualiseringar i 3D som är mer lättförstådda gör det enklare för mottagaren att komma med tankar kring utformningen, vilket inte hade varit fallet om det skulle varit en 2D-visualisering. (Olofsson, 2016)

Som illustrerat i figur 14 gör VR att mottagaren är blockerad från visuell kontakt med andra i sin närhet. Vilket kan göra att kommunikation mellan olika parter försvåras. Med en förstärk verklighet

Figur 14 - Illustration av hur VR-utrustningen blockerar kommunikation och interaktion med människor runtomkring

24 finns det möjligheter att fortfarande ha kvar möjligheten att utforska visualiseringen samtidigt som du har en bättre kontakt med omgivningen. Den förstärkta verkligheten möjliggör att visualiseringen kan upplevas genom exempelvis en telefon, dock finns det nackdelar med denna teknik då de

fortfarande inte är tillräckligt optimerat utan det uppstår buggar vid användning. (Hussamadin, 2018) I dagsläget används inte de interaktiva visualiseringarna i samma utsträckning som bildrenderingar från modell (Basiri, 2020). Visualiseringsmetoder begränsades förut mycket av kostnaden av programmet i sig, dock sjunker kostnaderna för dessa program konstant nu (Bouchlaghem, Shang, Whyte, & Ganah, 2005). Istället är det organisatoriska frågor och olika kompetensnivåer på arbetsplatsen som sätter stopp för användandet av de nya visualiseringsteknikerna fullt ut

(Bouchlaghem et al., 2005). Valet av visualiseringsteknik beror även mycket på beställaren och dess prioriteringar i budgeten (Basiri, 2020). Beställaren är inte lika insatt i vad goda visualiseringar kan öppna för möjligheter och vill därav inte betala mer än nödvändigt, trots att de interaktiva

visualiseringsmetoderna kan bidra till en mindre osäker kostnadskalkyl (Basiri, 2020).