Censurerade ord är markerade med kursiv text. Syftet med censureringen är att bibehålla anonymiteten av intervjupersonen och företag. Den feta texten markerar intervjufrågorna.
Vad är din bakgrund och vad har du arbetad med fram tills idag?
Jag är arkitektutbildad, gjort en master i Lund. Även studerat lite annat tidigare. Blev klar med utbildningen 2018 med praktik och liknande inkluderat. Har arbetat väldigt mycket med bostäder, inkluderat studentbostäder. Har varit inkluderad i 8st olika studentprojekt de senaste 1,5-2års perioden. Har varit i olika skeden på de olika projekten. Har även erfarenheter av hotell, kontor och stadsplaneprojekt.
Hur länge har du arbetat i den rollen du har just nu?
Det har varit samma under anställning under de senaste 1,5 åren. Min första anställning var 2015 och sen efter färdigutbildad master 2018.
Hur stor del av dina projekt är studentprojekt?
Svårt att svara på, sitter med väldigt många olika projekt. Vi har många stora projekt där man sitter med projektet i flera år. I många av dem fallen där jag suttit med i studentbostäder så arbetar vi mot
samma kund. Med de har vi arbetat fram en arbetsprocess och vet i vilka skeden vi är med. Den
börjar med en förstudie som går till bygglov och sen gör vi en delprojektering, vi gör ingen
helprojektering. Utan det gör antingen den egna fabriken eller om de har andra större entreprenörer. Det är ofta flera projekt som löper under olika stor tid. Ungefär en tredjedel av mina projekt har varit studentprojekt.
Hur ser din arbetsgång ut när du utformar ett bostadshus?
Först är det en analysfas där vi tittar platsen, programmet och se kontexten (vad finns för
grönområden, byggnader och struktur i området) för att plocka upp parametrar att bygga kring. Sen så kör man ett ”trycktest”, vad kan man få in på platsen. Både i förhållande till BTA och antal lägenheter men också vad platsen klarar av. Efter det så arbetar vi med gestaltningen och
programmerar det här. Vi arbetar ofta med samma kund, vilket gör att vi har en samsynhet kring våra projekt samt har en god och kontinuerlig kontakt. Sen så rullar det vidare i en iterativ process med inputs från olika håll som exempelvis kommun, entreprenör eller konsult.
Hur ser arbetsgången ut för visualiseringen på ditt företag?
Vi har ett ganska stort kontor. Men vi har ett samarbete med en visualiseringsstudio, dem har vi även delat lokal med under en längre tid. Vi har ett nära samarbete och gjort många projekt tillsammans. Vi kan snabbt gå över till varandras skrivbord eller ta en kaffe och berätta hur vi tänker. När vi vänder oss till dem så är det rätt sent i processen. Då är de mesta på plats men de kan såklart komma med input. Ofta brukar vi rendera allt i 3D, så vi tittar väldigt mycket på modellen internt. Oftast är det i form av vita volymer. Sedan tar vi steget till att kolla fasad och kulörer, ibland även materialitet. Men slutprodukterna i rendering brukar hamna hos visualiseringsfirman. Sedan har vi även det internt också men det är en person och vi har många projekt, så det går inte alltid att gå den vägen.
Hur formulerar ni informationen som behövs för att de ska kunna visualisera? Vilka metod använder ni?
Vi brukar ha ett möte där vi beskriver projektet och ger dem mycket material. De brukar få planer, ritningar och sektioner både i form av PDF och CAD. Vi brukar även skicka med en kulör och
12 materialbeskrivning samt visa upp våra egna visualiseringar, om vi har någon. Sedan kan de ha input om detaljer men det brukar vara ganska klart i detta skede. Då vi levererar en 3D-modell till dem.
Skiljer sig din arbetsgång mellan olika typer av bostadsprojekt?
Det är både en svår och en självklar fråga. Först och främst är det kontexten som är väldigt viktig för en byggnad, man kanske vill att den ska smälta in eller sticka ut och att man har sina argument för det. Sedan vill man gärna att byggnaden ska förmedla något. Till exempel om det är en offentlig byggnad vill man att den ska öppen och inbjuden. Tänker man historiskt så har man banken som ska vara stark och tung, vilket förmedlar trygghet. För bostadshus vill man gärna visa att det är bostäder, vilket kommer rätt naturligt med fönstersättning och balkonger. När man kommer just till
studentbostäder så är det en bostad men lite snävare. Generellt är det en snävare målgrupp i en viss ålder, med ett visst rörelsemönster och vistelsetid. De är hemma mer på dagarna och uppe mer på kvällarna. Områden med studentbostäder är ofta väldigt levande områden, där människor rör sig olika tider. Det är också ofta väldigt socialt, man umgås och bjuder hem folk. Kanske också för den ekonomiska biten, man har inte samma resurser att röra sig på restauranger och olika tillställningar. Så med studentbostäder är det fokus på vad man kan erbjuda utöver själva lägenheten, för
bostäderna är styrda av standarder och ekonomi. De är ofta väldigt lika. Därför funderar man också om man kan erbjuda något annat. Kan man göra något gemensamt utrymme, hur fungerar utemiljön och vi behöver kanske inte lägga på fokus på lekplatser. Mer fokus på grillplatser och sittplatser där man kan sitta i solen efter pluggandet. Eller finns det någon aktivitet området. Sedan funderar jag lite gestaltningsmässigt att man vågar gå mer mot ett vågat uttryck i studentbostäder. Ibland känns det som att man kan se en byggnad och tänka ”det här skulle kunna vara studentbostäder”. Jag vet inte riktigt var det resonemanget kommer ifrån, om det något man skapat eller resultat av det man skapat. Tror snarare det senare, att det kommer efter, skulle jag tro.
Hur kommunicerar du de arkitektoniska värdena som du beskriver till de som visualiserar?
Vi tar gärna en sammanställande presentation av projektet. Fördelen med att ha några som arbetar så nära är att det blir som kollegor. Vi kan ju verkligen sätta oss ner fysiskt och säga det vi känner, inte bara lämna ifrån sig materialet utan beskriva den känsla man vill åt. Sen har vi en process
tillsammans där vi stämmer av i olika steg. Där vi kan säga vad som ser bra ut men också komma med synpunkter på vad som saknas eller behöver korrigeras. Till exempel i ett studentprojekt, att vi trycker på att det ska vara en knytpunkt för de som studerar. Då handlar det om allt från ljussättning, till grönska, till skalgubbar som man använder i visualiseringen. Att det blir tydligt.
Hur formuleras funktionen i designen tydligt till de som visualiserar?
Vi sitter mycket person till person och beskriver projektet. Då blir det också mycket motfrågor, såklart. Så att det blir likt en presentation för beställare eller kommun men mer koncentrerat. För att då är det något specifikt, i mina fall har det varit en bild. Då behöver man inte ha helhetsbilden eller lika detaljerat. Däremot gör man liverenderingar, som en filmsekvens direkt i modellen, krävs det lite mer ingående information. Men dessa filmrenderingar är något vi gör själva.
Vilka möjligheter och svårigheter har du sett med kommunikationen till de som visualiserar?
Möjligheterna ser jag som väldigt bra. Det är klart att tiden är koncentrerat. Svårigheterna är att kunna förmedla något som man suttit arbetat på väldigt länge. Att sammanfatta det och att den andra parten ska kunna förstå det är komplicerat. Det gäller egentligen i allt, att kunna förmedla information på ett bra sätt. Jag tycker att, med de steg vi har, så ökar man möjligheterna att få fram informationen.
13
Hur tycker du att en design visualiseras så att både tankarna för värden och funktion framgår tydligt?
Jag tycker det kan vara svårt att få med allt i samma bild. Ibland kan man se riktigt skickliga och starka visualiseringar, där man förstår känslan. Men det är inte alltid det går att göra det, ibland kan det till och med kännas tillgjort. Lyckas man med det är det fantastiskt men oftast behöver
renderingarna kompletteras med diagram och ritningar. För att det ska bli enklare att förstå helhetsbilden. Till exempel om man ska redovisa en studentbostadsförhållande till staden. Det kan vara lite svårt med en vy, utan fler aspekter spelar in. Oftast behöver man kanske ett komplement men det skulle säkert också gå att göra en riktigt bra rendering på det.
Vad är, enligt dig, viktiga värden i utformningen av studentprojekt?
Jag har bott på väldigt många platser när jag studerade. Har bott i 10 olika lägenheter. Så jag har testat på väldigt mycket olika, där vissa var en månad och andra längre. Så har själv funderat efteråt vilka som var bra. Om man bortser från folket man bor med kan man se att vissa områden var trevliga. Sedan får man bortse från läge som är svårt att påverka. Då tycker jag att först måste det vara en god bostad med alla funktioner, både socialt och privat. Det är både din privata trygga sfär och den offentliga delen som du bjuder in människor till. Men ibland kan de möjligheterna vara begränsade, att du bara har ett litet rum där allt ska rymmas. Då behövs de gemensamma ytorna. Om ytorna är en lokal eller utemiljö som fungerar året runt. Jag tycker att dessa områden blir samlingspunkter, folk rör sig dit och det är kul att vara där. Jag älskade, till exempel, att ha mitt fönster öppet i mitt korridorsrum för man hör livet utanför. Folk som ropar till varandra och plockar kastanjer. Man ska tänka på de gemensamma. Vi sitter väldigt mycket ensamma på vårt rum och studerar och vi behöver mötas och umgås. Därav är de sociala ytorna jätteviktiga när vi gör studentbostäder.
Hur används visualiseringar för att lyfta fram dessa värden? Spelar valet av teknik, objekt, miljöer och perspektiv.
Där får man kolla först, till vem vänder sig visualiseringen. Är det beställaren som ska lägga det på sin hemsida för att få kapital eller kommunen som ska sälja in det eller är det en framtida brukare. Personligen uppskattar jag interaktiva miljöer och videos, vilket vi har börjat arbeta med lite grann. Det har inte börjat arbetats på så mycket i mitt område. Vi har tagit ett steg framåt, från när det endast visades ritningar. Det är ofta 3D-vyer eller modeller som man kan rotera i. Man kan trycka på en lägenhet och så dyker den upp. Där kan du se vilken utsikt du kommer ha, du får en uppfattning om hur solen lyser under dagen. Så där har vi mer att arbeta med. Det är ofta något som tas fram i säljskedet och det är inte ofta vi är med i det. Utan oftast är det ofta att man vill begränsa arkitektens roll, att vi är med till uppförandet och uppföljandet och relationshandlingar. Efter det har vi lite tappat kontrollen för projektet, efter det kan det vara en mäklarfirma som tar över. Det kan man tycka är synd, då vi bygger upp väldigt komplexa modeller som vi hade kunnat bygga vidare på. Jag tror även att det hade kunnat öka förståelsen mer. Att kunden hade kunnat titta i modellutsnitt på lägenhet och område, det tror jag hade kunnat vara en styrka.
Märker du att avsikter som ni har haft med designen försvinner när de andra tar över eller fullföljs eran vision? Kan det bli förändringar i projektet som gör att era avsikter går förlorade?
Det kan vara olika. Så fort man bli avskuren tappar man kontrollen. Jag tycker det är viktigt att arkitekten är med, då arkitekten fungerar som en samordnande konsult som har helhetsgreppet. Därför är det viktigt att arkitekten är med från beställare till slut. De beställare som jag har arbetat med på studentbostadssidan så anser jag att kommunikation och samverkan fungerar väldigt bra, vi
14 alla är måna om att det ska bli ett bra slutresultat. Så det kanske mer en arbetsprocess som gör att arkitekten försvinner (under säljskedet) som en del av byggprincipen. Men det är jätteviktigt att arkitekten är med i slutet. De brukar även höra av sig till oss om de har frågor, även fast de inte behöver men vill ha vår input och det uppskattar vi väldigt mycket.
Har du sett att ni väljer renderingstyp efter målgrupp och på vilket sätt görs det i sådana fall?
Om man tar övergripande så kan det absolut vara så, det handlar mycket om man vill förmedla. Om vi går in på prestigeprojekt eller stora projekt så kanske man tar fram flera olika till exempel. Om vi pratar om bostäder eller studentbostäder så är det mer eller mindre samma. De är en kombination av kontorets gestaltning i projektet och visualiseringsstudions syn på bilderna. Vi har en standard där för hur vi tänker. Därför är det rätt så likartade i sitt uttryck.
När du pratar om att man gör olika för prestigeprojekt, är det olika av samma typ av rendering som typ perspektivbilder. Eller gör man en video, panoramabild och någon perspektivbild?
Det kan vara en kombination. Klassiskt så har det varit ritningar och renderingar. Sedan har det varit VR och videos, det kommer mer och mer. Det har kommit mer under de senaste åren. VR är inte så gammalt. Sen att visa i modeller är både en licensfråga och en kompetensfråga, det är något som behöver läras ut och förmedlas. Tidigare har vi haft BIMx där man kan ladda upp modellerna och sen kan kunderna ladda ner modellen till sin mobil eller dator utan licens. Vilket var jättebra för
kunderna, då kunde de gå runt och kolla plan. Men sen blev det en betalversion av det och då måste inte bara vi utan också beställare, de som vill titta på den, måste köpa tjänsten. Vilket gör att det direkt tappar. Jag tror också att modeller och videos kommer komma mer, vi ser också en ökad efterfrågan på modeller. Speciellt av andra konsulter, då blir det mycket IFC-modeller som vi delar.
Märker du någon skillnad mellan kommunikationen av den arkitektoniska visionen mellan olika projekt?
Nej. Jag skulle säga att nivån är samma. Det är i så fall omfånget, att det är fler saker som tar tid. Jag skulle inte påstå att det skiljer sig om det är något mindre eller större projekt.
Vilka verktyg använder ni för att kommunicera designens värden till visualiseraren?
Vi har muntligt, PDF, modeller, DWG och beskrivande dokument.
På vilket sätt kompletterar de olika verktygen varandra och vilka syften har dem?
De kompletterar varandra väl, därav skickar vi allt. Det är fortfarande ritningar som dominerar arkitektens arbete. I framtiden kommer det kanske vara mer modellen men vi är inte riktigt där ännu. Kommunerna kräver också ritningarna. I ritningarna finns också ofta informationen om olika
material. Modellen är enklare att se volym och kunna förstå byggnaden och kontexten. Beskrivande dokument ger en beskrivning av materialiteten. I många av våra projekt levererar vi en vit volym till visualiserarna och i vissa fall är den beklädd med ytor. Där måste man välja är dessa korrekt eller kommer vi behöva komplettera dessa för att beskriva känslorna, då behöver det muntliga komma fram. Alternativt en skriftlig text men då missar man frågor.
Vad styr mängden kommunikation mellan arkitekt och visualiserare i olika projekt samt vad som styr hur iterativ processen är?
Jag skulle säga att det är tiden som är det styrande. För oss har det gått bra då vi sitter tillsammans, det underlättar väldigt mycket. Det är viktigt att ha deadlines då visualiserare ofta jobbar sent och korta deadlines, sedan kommer arkitekter med ändringar på renderingen. Då får man nästintill börja
15 om. Men det är svårt att göra det tidigare. Om man tar in en visualiserare för tidigt när det inte är många saker satta om de ska göra en slutprodukt, så det är inte bra heller. Ibland har det hänt att vi gått in lite för tidigt och då blir det rätt stora ändringar, vilket gör att man får förkasta allt arbete man gjort tidigare. Så tidspress är det svåraste och som styr kommunikationen.
Vad är den optimala punkten för att ta in en visualiserare?
Det beror på projekt. Vi brukar rådfråga med till exempel vyer, vi har ju vår bild men visualiserare är experter och då är det jättebra att ta in dem i ett tidigt stadie. Särskilt om man ska ta fram flera saker, för då kan de se grejer. ”Det är kan göra sig bra” på bild eller video. Men även på detaljnivå, det kan vara allt från material eller ljusets reflektion och vad som kan vara effektfullt. Men sedan behövs en tid där arkitekten sätter vad det ska vara. Sedan har man en kommunikation efteråt. Det kan absolut vara bra med en avstämning tidigt. Men för tidigt… Man ska inte lägga ner för mycket arbete efter första tiden för visualiseraren, utan mycket är input. Sedan kör arkitekten sitt race och efter det lämnar över. Flera avstämningar är viktigt för oss, vi kommer alltid kommentera på något. Ibland hinner visualiserarna inte alltid med och försöker undvika vissa kommentarer, är det då tidspress kanske det får vara så. Tidigt är bra för tidig input, men inte sätta i gång arbetet för tidigt. Då får man ha bra framförhållning och sätta i gång arbetet i tid, vilket inte alltid är så lätt.
Tycker du tidpunkten man tar in visualiseraren på, påverkar deras förståelse för projektet?
Jo men absolut. Ju mer information en visualiserare har desto bättre. Då får man förståelse för projektet. Jag tycker också att man kan se ibland att det varit för lite tanke, det blir en snygg bild men känslan man var ute efter saknas. Så ett stressat eller en icke insatt visualiserare kan påverka
negativt.
Finns det några element som kan försvinna lättare eller brukar försvinna lättare, om man märker att förståelsen för projektet inte finns där?
Vet inte om det är några specifika element. Det kan vara detaljerna som blir helheten och att det är det som påverkar. Till synes små saker påverkar. Om man vill förmedla en levande och öppen
byggnad och så är det föredraget i fönster så blir det inte bra. Det är något som vi reagerat på ibland, men man förstår när visualiseraren säger ”vi vet inte vad de ska göra där inne” eller ”vi hade inget ljus” men det blir fel resultat. Det är ingen jättestor grej men detaljer som belysning och skuggverk påverkar mycket även fast fasaden ser bra ut. Detaljer är helheten.
Hur tycker du visualiseringarna påverkar möjligheterna att förmedla den arkitektoniska visionen till kunden samt knyta an till kundens värden?
Jättemycket. En av det mest pedagogiska sätten att visa en byggnad som alla förstår, i stället för planer och fasader. Även om man tittar på en modell i datorn, en visualisering tycker jag alla kan förstå rätt enkelt. Det är väldigt tydligt, vilket också kan vara en nackdel. Det kan vara för tydligt, särskilt i tidiga skeden. Eller att man hänger upp sig på någon detalj som så som inte är helt korrekt eller utstuderat. Så att ibland är de nästan lite för bra men väldigt effektiva.
Hur arbetar du för att utveckla kommunikationskvaliteten av den arkitektoniska visionen till visualiseraren?
Mycket har med lärdom och erfarenhet, vilket är bra med återkommande samarbeten. Man hinner lära sig varandra och vet saker från början, man vet man ska förmedla och trycka på för att det ska bli rätt. Det är det främsta.
16 För studentbostäder utformar vi en och samma, ett rum och kök lägenheter. Sedan har vi på
kontoret även andra typer, i alla fall i tidiga skeden. Men ett rum och kök lägenheter har jag ritat.
Arbetar ni med kollektiva lägenheter på företaget?
Nej, det har varit enskilda lägenheter med undan tag för LSS-boende.
Vilken vikt har studenters behov när du arbetar med utformningen av studentbostäder?
Det är grunden generellt för alla arkitektoniska projekt, att tänka för brukaren. Så att det är absolut