Censurerade ord är markerade med kursiv text. Syftet med censureringen är att bibehålla anonymiteten av intervjupersonen och företag. Den feta texten markerar intervjufrågorna.
Vad är din bakgrund och vad har du arbetat med fram tills idag?
Jag har varit fotograf och filmfotograf i 15 år. Började läsa till arkitekt när jag var 31 år. Nu har jag arbetat med att rita hus i 10 år.
Har du haft samma roll på samma företag under dem åren?
Nej, jag har arbetat på två olika kontor. Rollen har varit ungefär den samma, med vikt på tidiga skeden och projektutveckling. Har jobbat i senare skeden också?
Hur stor del har varit studentprojekt av dina projekt?
5 procent
Hur ser din arbetsgång ut när du utformar ett bostadsprojekt?
Man har en kravlista från beställare där det kan stå med hur många lägenheter som ska finnas och ibland till och med vilken bostadstypologi det ska vara. Detaljplanen bestämmer mycket av första steget av gestaltningen, volymgestaltningen. Sen fortsätter man med kontexten som väder sträck, blickriktningar, med mera. Sen är avfallshanteringen viktig, hur placeras ställer krav på hur
omkringliggande struktur. Vars soprummet är behöver det vara 25 meter för att sopbilen ska kunna vända. Dessa typer av tunga strukturella problem bestäms väldigt tidigt.
Hur ser arbetsgången ut för visualisering på ditt företag?
Det är väldigt individuellt. Vi arbetar med visualiseringar i olika nivåer. Vi ritar alltid i 3D så vi får visualiseringar från dag ett. Det används mycket för kommunikation mellan oss på kontoret för att exempelvis bestämma vars huset ska stå. Så visualiseringarna är med från dag ett. Desto mer vi arbetar med modellen desto mer material, kulörer och taktyper kommer fram. Under den processens gång renderar vi från Revit eller ArchiCAD.
Sker visualiseringen parallellt i er process med olika personer, en arkitekt och visualiserare, eller med samma person?
Jag jobbar mycket med visualiseringar, så tittar hela tiden hur det kommer se ut. Man skapar vyer tidigt då under processens gång. Andra arkitekter på kontoret tar inte fram lika mycket under processens gång, det är väldigt individuellt.
Om processen löper parallellt, hur förmedlar man avsikterna i designen till de som visualiserar?
När vi anlitar en visualiserare så tar vi in dem långt i slutet, för att det är en dyr process. Om en beställare lägger 50 000 kr på några bilder är det för att de ska gå ut med projektet, inför ett samråd eller säljmaterial. När vi tar in en extern visualiserare har de flesta val redan skett men inte allt. Till visualiseraren skickar man modellen, referensbilder och hur ljuset ska fungera. Så att de kan sätta en scen. Sen skickar de tillbaka ett utkast som vi skriver ut och markerar direkt på med penna.
Skiljer sig din arbetsgång åt i olika typer av bostadsprojekt?
Det skiljer sig. Om vi ritar hyresrätter till Upplands Väsby vet vi att det inte finns gott om pengar. Då blir fasaden putsad betong och kanske tegel i bottenvåningen, så är det. Om jag ritar en bilhall åt en
42 premiumbilhandlare för lyxbilar i Göteborg är processen mycket mer öppen. Om beställaren har ett förtroende för arkitekten lämnas mycket öppet.
Är det valet eller processen som skiljer sig åt?
Om man har krav på putsfasad så är det som det är, sen bestämmer konstruktören väggens tjocklek. I bilhallen kan man skissa att fasaden ska vara en metallkassett så arbetar men efter det ett tag, tills det kommer i åsikter från beställare eller konstruktör. I dem fallen spelar också visualiseringarna större roll, om beställaren inte är bostadsutvecklare. Visualiseringarna blir viktiga för förståelsen.
Hur kommunicerar du de arkitektoniska värdena till dem som visualiserar?
Ofta sätter man ett tidigt koncept och förklarar varför byggnaden ser ut som det gör. Varför till exempel huset är rundat och vad det ska bidra till. Sen används konceptbilder som inte är arkitektur utan kan beskriva en känsla, egenskap eller hur man vill att det ska se ut ”som skattkammaren på slottet”.
Hur kommuniceras funktionen av designen till visualiseraren?
I modellen jag ritar förmedlas dessa funktioner. Med modellen lämnar jag även över kamerainställningar, de perspektiv som ska väljas, och hur ljuset ska stå.
Skickar du med hela modellen eller bara de enskilda vinklarna?
Jag skickar hela modellen. Då kan visualiserarna ha önskemål om att byta lager på saker. Vi har en modell med tjugo olika lager där varje instans har ett eget lager. Då kan de vilja samla dem. Om man skickar revideringar och ritar om ett dörrparti så lägger man det i ett ändringslager, så ser
visualiserarna vad som är nytt och gammalt.
Vilka möjligheter och svårigheter har du sett med kommunikationen till de som visualiserar?
Svårigheter kan vara att det inte är ofta renderaren som arbetar med bilden som jag har kontakt med, utan jag har kontakt med projektledaren på visualiseringsfirman. Sen ska projektledaren föra vidare kommunikationen till visualiseraren.
På vårt företag har vi alltid en färdig modell och om man inte har det kan saker vara mer öppet för visualiserarna. Att arkitekten skriver in med spritpenna vad för materialitet det ska vara på fasaderna eller här ska det vara balkonger. Vilket ger visualiseraren frihet över utformningen.
När du visualiserar själv, hur bevarar du de arkitektoniska värdena till visualiseringen?
När jag gör visualiseringen själv så görs visualiseringen för att visas upp internt. Att få med alla värden går automatiskt eftersom de värden man tagit fram blir ens fokus när man visualiserar. När jag visualiserar själv har jag sällan tid med kontexten, utan fokuserar på byggnaden i sig och inte mycket annat.
Hur visualiseras en design så att den arkitektoniska visionen framgår, enligt dig?
Det har att göra med vars kameran står. Det finns alltid några viktiga punkter i ett projekt. Om man har en byggnad som har en tydlig baksida med exempelvis varuinlämningar och det ligger lågt i byggnadens hierarki. Där placeras inte en kamera. Utan kameran ställs på de punkter som haft fokus redan från starten. De är de intressanta punkterna.
43 Ljus, vars solen är. Det är då man ser skarvar, indrag, skuggverkan och vilken lyster material har. Det är det man inte kan göra i Revit, utan det fås av visualiserarna med deras mer prestanda kraftiga datorer.
Har du sett att man väljer renderingstyp efter målgrupp?
Absolut! Målgrupp kan vara mig själv, kollegor, beställare, kommuner eller framtida bostadsköpare. Det skiljer sig mycket åt.
Om man tänker gruppen framtida bostadsköpare, väljs renderingstyper efter specifika bostadsköpare?
Nej, enda gången det har varit skillnad är vid ett jättestort projekt. Då allt ritades upp i VR, för att kunna gå runt i projektet. Basen är 2D bilder.
Vad är viktiga värden i studentbostäder när du utformar?
Utemiljön är jätteviktig då studentbostäder är extremt tighta ekonomiskt, vilket inte ger utrymmet för mycket i bostaden. Utemiljön är också då viktig att visualisera på ett trovärdigt sätt och få projektet att bli intressant.
Märker du någon skillnad på vikten av den arkitektoniska visionen mellan olika typer av bostadsprojekt?
Det kan vara väldigt individuellt. Ibland kan ha det att göra med hur mycket material som redan finns. Om det inte finns mycket bilder(renderingar) så blir det tyngre.
Vilka verktyg använder du för att kommunicera den arkitektoniska visionen till visualiserare?
Modell, referensbilder och mejl/telefon.
Hur tycker du de kompletterar varandra?
Modellen är för att kunna säga till visualiseraren ”så här kommer det se ut”. Med mejl kan man skicka PDF med bilder, utsnitt och vars kameran står. Referensbilderna är till för att de ska känna vilken egenskap, känsla och upplevelse man vill få fram. Då fastnar de inte i materialitet utan jobbar utifrån känslan.
Vad styr mängden och kvaliteten på kommunikationen mellan arkitekt och visualiserare samt om det är mer eller mindre iterativt?
Det är olika från fall till fall. På mitt förra kontor hade vi en visualiserare som arbetade med oss under projektets gång och projekterade. Han ritade upp och utformade samtidigt som han visualiserade. Ibland har man kontakt med en mindre firma som visualiserar, då är det väldigt smidigt och enkel kontakt. Man kan ha daglig kontakt. Om man beställt bilder av en större och högutvecklad
visualiseringsstudio så presenterar dem, på det inledandemötet, hur vi kommer arbeta tillsammans. Exakt vad som händer på vilken dag, superstelt.
Vilken av de processerna tycker du ger bäst resultat?
Inte det stora företaget med det utstakade schemat, det fungerar inte. Det måste vara mer flödande. De mindre firmorna fungerar bäst, enligt mig. Även fast vi hade en som visualiserade samtidigt som han projekterade så tycker jag att det ska finnas en tydlig gräns mellan arkitekt och visualiserare. Jag utformar huset och du gör visualiseringen, den uppdelningen är skön att ha. Vilket man har med en mindre studio eller om man har kontakt med visualiseraren på ett större företag.
44
Hur tycker du att visualiseringen påverkar möjligheterna att förmedla den arkitektoniska visionen till kunden och knyta an till dess värden?
Det går inte annars. Jag kanske skulle kunna visa det i platta ritningar men perspektiven behövs eller som tidigare med fysiska modeller.
Hur arbetar du för att utveckla kommunikationskvaliteten mellan arkitekt och visualiserare?
Jag gör det jag kan genom att rita upp modellen och med referensbilder eller referensprojekt. Vi har utvärderingar efter projekt men väldigt informellt och kort. Det görs inte så mycket bilder så att man alltid använder samma visualiserare. Det har att göra med att om vi beställer tre bilder som ska vara klara om tre veckor är det inte säkert att samma visualiserare har tid att göra det. Även fast två företag samverkar behöver det inte heller vara samma personer som gör det. Utvärderingarna är väldigt korta och informella.
Du ser inte att man har användning av de utvärderingarna i andra projekt eller med andra visualiserare?
Jo, det borde man ha. Men det är så någon säger att de ska göra tre bilder och kollar med ett företag om de kan göra det. Men de har inte tid och behöver därför kolla på ett annat företag som jag kan tipsa om eftersom vi haft en bra kontakt tidigare.
Vilken vikt har studenters behov när du arbetar med utformningen av studentbostäder?
Jätteviktigt, studenter är människor också och deras behov måste tas tillvara på. Däremot är mycket redan styrt via BBR. Krav på funktioner i bostäder är inget som arkitekter lägger så mycket tanke vid. Beställaren vill ha lägenheter utifrån minsta möjliga kostnad. Så vi förhåller oss till de måttkrav som finns via BBR är det de måtten som gäller, inte mer och inte mindre. Det skiljer sig inte om man utformar lägenheter till andra kundgrupper, alla får BBR standard. Det är därför som jag pratade om vikten av utemiljön som ett mervärde och komplement till bostaden.
Så att oberoende vilken studentort i Sverige ni designar för så har ni inte kontakt med studenterna på plats? Utan utformningen sker utifrån BBR?
Ja, det är absolut från BBR. Sen har arkitekten sällan kontakt med slutanvändaren utan får behovet genom beställaren som får behov via deras undersökningar. Om man har ett studentprojekt i Luleå så kanske det är i de gemensamma utrymmena på bottenplan som man har exempelvis förvaring för skidor.
Vad för boendeformer designar du för studenter?
Jag ritar ettor.
Försöker du påverka boendeform?