Censurerade ord är markerade med kursiv text. Syftet med censureringen är att bibehålla anonymiteten av intervjupersonen och företag. Den feta texten markerar intervjufrågorna.
Vad är din bakgrund och vad har du arbetat med fram tills idag?
Jag har läst arkitektur på Chalmers och KTH. Efter några år på olika kontor i Stockholm så arbetar jag nu som arkitekt i Luleå.
Hur länge har du haft samma roll som du har nu?
Min roll har utvecklats över tid med nya erfarenheter och arbetsplatser. Idag jobbar jag ganska brett inom arkitektur och oftast i tidiga skeden.
Hur stor del av dina projekt har varit studentprojekt?
Det är främst nu de senaste åren som det blivit en del studentprojekt, men har arbetat mycket med bostäder överlag. Tycker det är intressant i utformningen och utvecklingen av prisvärda små
bostäder.
Hur ser din arbetsgång ut när du utformar ett bostadsprojekt?
Oftast är det väldigt nära med beställare och med deras bild av mängden bostäder, vilken storlek, egenskaper. Utifrån det och andra styrmedel, som ekonomi och detaljplan samt platsförutsättningar, skapas en vision. Ramarna är ofta planerade och satta när man börjar arbeta med ett sådant projekt.
Hur ser arbetsgången ut för visualisering av bostadsprojekt på ditt företag?
Vi har ingen specifik person som bara arbetar med visualiseringar nu, men det finns en som mer och mer utvecklas till det. Ofta är det personer som är intresserade och kompetens som gör
visualiseringarna. Då blir det ofta snabba deadlines med kort arbetstid, vilket gör att man behöver sätta in personen väldigt snabbt i projektet. Ibland kan han eller hon redan suttit med och arbetat med projektet från start. När vi haft egna eller externa så vill vi att personerna ska vara insatta och förstå projektet i så stor grad som möjligt, för att ta fram en bra bild. Sen finns det olika visioner i projektet som ska lyftas fram men det är där det startar.
Skiljer sig din arbetsgång för utformningen av olika typer av bostadsprojekt?
Det gör det på ett sätt. Vissa projekt är mycket mer styrda, som om det är en student som är en slutkund får bostaden inte kosta för mycket. Det måste också finnas lönsamhet för projektet för den som är vår beställare, vilket gör att man behöver jaga kvadratmeter eller komma fram till smarta lösningar för att det ska bli en bra slutprodukt. I andra bostadsprojekt är man mer fri. Det spelar roll om det är hyresrätt eller bostadsrätt.
Hur kommunicerar du de arkitektoniska värdena bakom designen till de som visualiserar?
Ofta går man igenom projektet och visar: ritningar, vision och inspirationsbilder från andra
visualiseringar eller som förmedlar en känsla, materialprover, letar i kataloger. Om den som arbetar med bilden gör en provbild kan man tidigt börja iterera genom att skissa på provbilden med
feedback. För att beskriva ”dra i den här”, ”Vinkla de där” eller ”gör den där tydligare”. Optimalt så ska man ha täta avstämningar för att se till att arbetet fortsätter enligt samma vision. Detta går dock inte alltid att uppnå på grund av tidsbrist.
24
När du nämner inspirationsbilder, gör ni som en board, brown sheet eller hur läger ni fram dem? Lägger ni all info på samma ställe, kommer det flera bilagor med information eller är det ett möte där allt sammanställs?
Det kan vara ett möte eller att jag skickar över materialet, så att visualiseraren har det under arbetets gång. På kontor där det finns mer av en visualiseringsstudio brukar det oftast finnas en framarbetad struktur för hur man visar upp sina projekt. På mitt nuvarande kontor försöker vi nå dit men kanske inte kommit hela vägen ännu. Här fungerar det lite fall till fall, medan på andra företag så har man en tydlig ram. Det ska finnas en tydlig igenkänningsfaktor, att det här är ett visst företag som ritat.
Vilka kommunikationsramar har du sett, kan du ge exempel?
Mood board som varit det tydligaste.
Hur kommuniceras funktionen av designen till de som visualiseras?
Jag kom även på att ibland anlitar man visualiserare utifrån till vissa projekt. Med dem är det en annan arbetsgång då de inte är insatt i projektet från början. Sen kan de ha lite andra verktyg och de kan också vara väldigt styrda efter deras arbetsprocess. Bilden som de produceras ska ha en viss stil. Men mina erfarenheter där är att man får ett material och efter det får gå in och tycka till med digitala kommentarer.
Hur ser mötet och kompromissen ut i det fallet? Får ena parten styra mer eller blir det en kompromiss i mitten?
Man brukar försöka att möta varandra ganska bra. Det skulle jag säga.
Hur kommuniceras funktionen av designen till de som visualiseras?
Finns det en tydlig del så försöker man visa det genom inspirationsbilder eller mood board att man vill ha ett speciellt ljus eller årstid. Man sitter och snurrar runt i modellen och försöker hitta bra vyer och lägen som på bästa sätt fångar upp värdena, som ljussättning. Det kan också vara att man tagit fram enklare illustrationer till kund under projektets gång. Som sätter en bild i kundens huvud, då får man arbeta vidare med den och utveckla den så den kan bli ännu tydligare. Därav är det jätteviktigt, i och med hur ljuset fungerar med specifika fasad eller fönsterlösningar, med 3D-visualiseringar.
När du tar fram de viktiga värdena och avsikterna, gör du det efteråt vid visualiseringsöverlämnandet eller tidigare under din arbetsgång?
Det är blandat, ibland finns förberett material för att man kommunicerat med en kund eller beställare i ett tidigare skede. Ibland behöver man börja helt från början och det blir inte alls lika tydligt och djupgående. Det är helt beroende på projektet, det kan finnas olika budgetar för visualiseringarna i projektet. Vilket lägger förutsättningarna för hur man kan arbeta med visualiseringarna i slutändan.
Vilka möjligheter och svårigheter har du sett med kommunikationen av designen till visualiserarna?
Oftast har man en tydlig bild, en känsla. Det är alltid svårt att förmedla en egen känsla till någon annan, vilket gör att det blir några iterationer innan man får fram det man tänkte. Ibland når man fram till det och ibland når man bara 75 procent av den känsla som man tänkt sig. Det är jättesvårt. För att bli bra på det krävs det att man arbetat länge tillsammans med visualiseraren och hittar ett arbetssätt.
25
Hur visualiseras en design, enligt dig, så att tankarna bakom med design och funktion framgår tydligt?
Jag tycker det är viktigt att hitta det unika och specifika i projektet, det är svårt att visa ett helt projekt. Att visa alla intentioner av projektet i en bild blir inte tydligt och bra. Om man tillsammans med visualiseraren hittar det unika blir det bästa projektet i slutändan. Att man är tydlig med vad man vill visualisera.
Hur väljer man ut de specifika delarna?
I vissa projekt är det kanske jätteenkelt, då det finns något unikt i det. Men i vissa projekt så är det inte alls lika enkelt och då blir bilden därefter. Det blir en klassisk redovisning av projekt istället för att framhäva kärnan i den.
Vad är viktiga element för att visualiseringen ska lyfta fram designens värden och funktion? Exempelvis: Val av renderingsteknik, vilka arkitektoniska objekt renderingen innehåller eller vilka miljöer och perspektiv man väljer att visa?
Alla delar är viktiga men jag tror att det är viktigt att hitta rätt bild och vara tydlig i sin bild. Det verkar finnas väldigt många tekniker och program för stillbilder, vilket jag inte är insatt i. Men jag tycker det är nästan viktigare med visualiserarens förståelse för materialitet och ljus. Så att man arbetar mot samma slutresultat. Just med materialitet, texturer och ljus är jätteviktigt för att få fram känslan.
Har du sett att man väljer renderingstyp efter målgrupp?
Nej, jag har nog inte medvetet sett det. Sen kan det skett i vissa fall.
Vad är enligt dig viktiga värden i utformningen av studentprojekt?
Studentprojekt är utmanande med tanke på ekonomi och upplägg. Det är oftast så att man jobbar med rationellt byggande med moduler och då är det viktigt att få fram ett mervärde. Något unikt i det projektet som skapar en trivsam miljö. Det är många människors första egna ”hem” och det skal vara en trygg miljö och en inspirerande plats för studenter att mötas på.
Märker du någon skillnad på vikten av kommunikation mellan olika projekt, till visualiseraren?
Ja, men det beror mycket på projektet. Är projektet mer invecklat kräver det tydligare
kommunikation och också beroende på vilken budget projektet ligger på. Ibland har man bara några timmar att lägga, vilket gör att man måste vara jättetydlig från början. Då tiden inte finns för att göra om det. Där kan man absolut bli bättre, det kan vara att kommunikationen brister på grund av tidsbrist från min sida och man tänker ”det löser sig i slutändan” men det gör det inte alltid. Det är viktigt med kommunikation.
När det är tidsbrist och man behöver vara extra tydlig, vad är det man gör annorlunda då? Tillskillnad från när man har mer tid.
Man tar sig tiden och inte bara snabbt skickar över. Utan man sätter sig ner och verkligen diskuterar, så att man tillsammans kan diskutera fram den bästa lösningen. Ibland kan jag ”vi tar den här bilden” eller ”vi vill få fram det här” och så börjar personen skapa. Men kan tillsammans gå igenom modellen och se vad det finns för möjligheter så får man ett bättre resultat.
Vilka verktyg använder du för att kommunicera värdena i designen samt funktionen bakom till visualiseraren?
26 Dels de färdiga underlagen, ritningsmaterialet som jag tar fram. Sen kan det vara bilder,
materialprover, bilder som illustrerar känslor, digitala och printade bilder, detaljer man sett i andra projekt. Mycket förmedlas via bild.
Hur förmedlar de olika verktygen syftet med designen och hur samspelar de med varandra?
Ritningsmaterialet ger en grundförståelse för hur projektet är uppbyggt och orienterat. De andra är mer vad man vill trycka på när man visar projektet. Så ena är mer fakta andra är mer känsla.
Hur skulle du bedöma kvaliteten av kommunikationen till den som visualiserar?
Jag tror att jag kan jobba på kommunikationen och bli bättre på att ge bra underlag till den som visualiserar. Har man en person som man jobbat med ett tag så hittar man ju också ett sätt att jobba tillsammans efter en tid. Kommunikationen och förståelsen mellan personerna blir enklare efter tid. Jag tror det är viktigt och bra att vi har en grund för hur man vill visa sina projekt, det blir tydligt för den som visualiserar. Att vi kan arbeta fram en metodik för dem. Vi har pratat om det mycket, att vi ska arbeta fram ett hjälpmedel för visualiseraren. Vad de kan börja ta fasta på i projekt, sen är varje projekt unikt men just att kommunikationen ska bli tydlig. Det är inte alltid lätt att få med allt i stundens hetta, finns det ett bakomliggande tanke och denna redan har förmedlats så är det bra.
Vad styr mängden och kvaliteten av kommunikationen till visualiseraren samt om processen är mer eller mindre iterativ?
Tid, budget, erfarenhet samt intresset för att just jobba med den här typen av visualiseringar.
Hur tycker du visualiseringen påverkar möjligheterna att förmedla den arkitektoniska visionen till kunden, dvs hur den knyter an till kundens värden?
Jag tycker att den är jätteviktig, ibland avgörande ibland inte. Det är inte alla som är vana att läsa illustrationer eller ritningsmaterial som vi. Jag kan tycka att en fasad eller en sektion är en illustration av projektet men de är mycket mer svårlästa för någon som inte arbetar med det dagligen. Så att det är ibland väldigt avgörande. Förr fanns det duktiga tecknare som fram väldigt fina illustrationer men de är inte lika många idag. Så det blir 3D visualisering, vi har den möjligheten då vi alltid arbetar på det sättet. Visualiseringarna är jätteviktiga och ibland avgörande.
Hur arbetar du för att utveckla kommunikationskvaliteten till visualiseraren?
Just nu så är vi i startgroparna med att utveckla en modell för hur vi ska arbeta på kontoret med visualiserarna. Vi har pratat om det i en längre tid men inte riktigt tagit oss den tiden än, men det finns intentioner och hoppas att vi kan bli bättre.
Vilken vikt har studenters behov när du arbetar med utformningen av studentbostäder?
Studenternas behov är av vikt och förmedlas oftast via beställarens analyser och undersökningar om vad studenter attraheras av i ett boende. Den informationen fångas upp i ett tidigt skede. Sedan följer man också utvecklingen i allmänhet och försöker följa med i debatter och studier som görs inom ämnet.
Hur viktar du din vision mot beställarens?
Förhoppningsvis kan man tidigt jobba fram en gemensam vision i projektet. Men beställaren har lika mycket en egen vision som jag får tolka. Ibland kanske man tolkar helt annorlunda än vad de har tänkt sig, men det kan bli bra ändå.
27
Vad för boendeformer designar du för studenter?
Vi har tittat på vanliga ”mini” ettor men också delade lägenheter, där kanske två personer eller familj delar. Men också tittat på lösningar där man bor delat, inte som korridor, men man har sitt eget sovrum och toaletten delar fyra personer på. Sen finns det kanske ytterligare en funktion som man delar med fyra personer. Hitta vilka funktioner man kan tänka sig dela och vilka man vill ha privat. Men främst är det enkla och vanliga miniettor.
Hur mycket försöker du påverka valet av boendeformer i ett projekt?
Det kan vara en tomt eller byggrätt där man kan föreslå vad som skulle passa. Det kan vara att man bygger i ett större område, vilket gör att man kan vara med och påverka vars man placerar olika typer av lägenheter. Beroende på platsens förutsättningar. Men ofta finns det en tanke från till exempel beställaren om antal och ungefär vilken typ som man tänker sig på platsen som man kan utgå ifrån. Det kan dock behöva justeras i efterhand då man får nya förutsättningar som förändrar projektet.
Har du märkt någon trend inom studentbostadsbyggandet främst, som har förändrats eller förändras just nu? Det kan gälla boendeformer eller sociala ytor eller kvaliteter?
Inte märkt men vi reflekterade på kontoret, i och med det senaste pandemiåret vi haft att vilka konsekvenser det får. Allt ifrån studentboende, vars man studerar, handlar och vars man arbetar. Det är klart att sådana saker påverkar. Innan pandemin kändes det som att man ville hitta en större variation i boendeformerna. Men frågan är vad som händer med det efter det här året.
28