Här presenteras studiens slutsatser kopplat till forskningsfrågorna samt förslag på framtida studier.
6.1 Hur utformas ett bostadsprojekt för studenter?
Under studien har vissa faktorer framkommit som är av vikt vid utformningen av studentbostäder. De faktorer som framkommit i denna studie är:
• Utgå från tillgänglighetskraven och optimera den totala ytan.
• Prioritera studenters välmående och skapa ett hem. Där kvaliteterna ska likna dem som finns i ett ”vanligt” hem i så stor utsträckning som möjligt.
• Komplettera studentboendet med sociala ytor som inte behöver bekostas enbart av den enskilde studenten. Ytorna bör vara generellt designade så att de har en bredd av användningsområden.
När det gäller boendeformer verkar efterfrågan på enskilda mindre ettor vara störst. Den efterfrågan är baserad på både beställare och framtida brukare. Därav är slutsatsen att fortsätta med att
optimera bostadsformen med den tillhörande sociala ytan. Att försöka lösa så att bostaden kan hålla samma låga pris samtidigt som den kan bidra till social tillvaro. De nya formerna av kollektiva
bostäder anses vara intressanta och bör utredas mer. Utmaningar som finns att utreda är bland annat: brandkrav i samband med kollektiv, hur gör arkitekten skillnad mellan privata och offentliga utrymmet, vem som står på hyreskontraktet och hur många kan bo tillsammans i ett kollektiv för att det ska vara hållbart. I dagsläget är det inte tillräckligt stark marknad för att gå över till en större produktion av kollektiva lägenheter och därav är rekommendationen att utveckla konceptet för studentettan.
Utformningsprocessen för studentbostaden anses inte skilja mycket från utformningen av en vanlig hyresrätt. Det som skiljer är vad arkitekten utgår från i utformningsfasen. I studentbostäder anpassar man den totala ytan på lägenheten efter de kravmått som finns medan i andra lägenheter anpassar man funktionerna mer efter den tillgängliga ytan. Det betyder inte att de vanliga hyresrätterna får mycket mer yta än standard, utan att de inte konstrueras för att optimera totalytan. Sedan kan budgeten för olika projekt göra så att processen skiljer sig åt. Det är fallet för studentbostäderna, då de ska dra ner kostnaderna så mycket som möjligt, då studenterna ska kunna erhålla bostäder med lägre hyra är det viktigt att det inte spenderas för mycket i byggprocessen.
6.2 Hur förvaltas och kommuniceras DR samt DI?
De informationsbärare som används av arkitekterna för att förvalta och kommunicera DR och DI bör inte påverka arbetsprocessen i för stor utsträckning. Däremot kommer fortfarande olika
informationsbärare behöva användas för att beskriva projektet på olika sätt, beroende på mottagare och processkede. De informationsbärare som utifrån denna studie anses kunna förvalta och förmedla DR och DI på ett bra sätt är:
• Digitala 3D modelleringar (BIM) • Enklare visualiseringar
• Projektbeskrivningar • Tillgängligt ritningsunderlag
För att DR och DI ska förvaltas och förmedlas på ett optimalt sätt bör andra faktorer, som långsiktiga samarbeten, övervägas. Att ha ett långvarigt samarbete gynnar samverkan i arbetet och
effektiviserar kommunikationen samt förståelsen för den andra parten. För att utveckla samarbetet bör det även ske utvärderingar löpande, för att fånga upp varför problem uppkommit eller vad som
48 kan göras bättre till nästa projekt. Detta kan även gynna delaktigheten i arbetslaget då man får en chans att påverka sitt arbete.
På vilket sätt visualiserarna är inkluderat i arbetet och i vilket skede de kommer in i arbetet varierar mellan olika företag. Det beror inte endast på arkitekterna utan också på visualiserarna. I studien har det märkts att utifall att visualiserare inkluderas tidigt, kanske till och med i utformningen, gynnar det överföringen av DI och DR till visualiseringarna. Detta är dock inte helt säkert utan behöver utredas med fler parter för att dra någon riktig slutsats. I nuläget anses det bästa vara att anpassa val av visualiseringsprocess efter hur arkitektkontoret fungerar. Några frågor som en arkitekt behöver ställa sig vid val av visualiserare är: Hur prioriteras visualiseringarna i budget och vilken tid ger budgeten utrymme till, vilka typer av visualiseringar som efterfrågas, när i projektskedet behövs visualiseringar, hur ska samverkan med visualiserarna se ut och hur kommer visualiserarna komplettera arkitektens egna visualiseringar eller informationsbärare.
6.3 Hur visualiseras ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens designvärden?
Innan visualiseringarna görs behöver en visualiserare väljas efter det tänkta projektet och vad som ska förmedlas. Det är även viktigt att fundera över syftet av visualiseringen och i vilket skede projektet befinner sig i. Allt för att få en så träffsäker visualisering som möjligt som förmedlar den nödvändiga informationen.
Att göra en riktad visualisering innebär att lyfta fram det intressanta i projektet. Varför görs projektet och vad kommer det att bidra till. Det är viktigt att visualiseringarna inte visar för mycket utan fokuserar på det som man vill förmedla och gör det tydligt. Visualiseringarna kan kompletteras med andra material för att beskriva hela projektet eller detaljer som lämnades ute i visualiseringen. Tekniker för att arbeta mer normkritiskt med visualiseringarna bör inkluderas för att få med olika perspektiv. Annars finns det risk att visualiseringarna inte når ut till lika många eller att de exkluderar vissa människor.
6.4 Vilka faktorer spelar in i valet av arkitektoniska lösningar?
De arkitektoniska objekten används för att beskriva den känsla eller funktion som ett projekt ska ha. De används för att mottagaren ska kunna förstå vad projektet är eller kunna se sig själv i projektet. Objekten som placeras in i visualiseringar ska finnas där för att fylla ett syfte och inte vara endast utfyllnad. Att sätta in objekt utan eftertanke kan lämna oförutsebara tolkningar av projektet hos mottagaren eller skapa en väldigt ospecifik och generisk visualisering. Vilket inte är bra då visualiseringarna ska vara specifika och lyfta fram det viktiga. När objekt inkluderas utan syfte riskerar det även att påverka kommunikationen av DR till mottagaren.
Studien har inte visat att det finns några specifika objekt att inkludera i visualiseringar för studenter. Riktade visualiseringar har inte kommit särskilt långt och det verkar som att arkitekter har börjat få upp ögonen för det nu, vilket förhoppningsvis leder till att fler studier görs. Arkitekterna har dock lyft fram i utformningen att det är ett stort fokus på sociala ytor vid studentbostadsprojekt. För att skapa en förlängning av bostaden och ge möjligheter till möten. Eftersom arkitekterna tycker att ytorna är en så pass viktig del bör de sociala ytorna inkluderas i visualiseringarna, så att visualiseringarna stämmer överens med projektets fokus.
Fast det inte framkommit specifika objekt finns olika faktorer som är viktiga att arbeta med för att beskriva projektet med dess värden och frågor, dessa är:
• Människor • Ljus
49 Dessa faktorer är grundläggande för att förmedla känsla och funktion, därav är en stark
rekommendation att välja noga hur dessa inkluderas i visualiseringen samt i vilka syften.
6.5 Vilka faktorer spelar in i valet av visualiseringstyp?
Denna studie har kommit fram till att det inte finns någon visualiseringstyp som är mer lämplig än den andra. Överlag kan en 3D-visualisering av en modell lyfta fram information till en bred massa men är inte optimal i alla lägen. Det är istället frågor som behöver tas i hänsyn när man väljer visualiseringstyp. Dessa faktorer är:
• Hur kompletterar visualiseringen övrigt kommunikationsmaterial? • Vem är mottagare och vilken information behöver de ta del av? • Hur mycket tid finns att tillgå för att skapa visualiseringen?
• I vilket skede är projektet och vilket syfte ska visualiseringen uppfylla?
6.6 Framtida studier
På grund av det glapp som finns i litteraturen kring visualiseringar och speciellt målgruppsinriktad visualisering, är detta något att studera vidare. Denna studie har endast berört ytan för den målinriktade visualiseringen och mycket finns fortfarande att utforska.
Ett annat förslag på framtida studier är en kartläggning i liknande upplägg, med en intervjustudie som istället riktar in sig på visualiserare. För att jämföra hur de ställer sig till den nuvarande visualiseringsprocessen och hur de tycker att processen kan utvecklas.
Det hade också varit en möjlighet att göra en kvantitativ undersökning av visualiseringar som riktar sig mot en specifik målgrupp. Att undersöka hur den tänkta målgruppen upplever visualiseringen och vad de tar med sig från den. För att se utifall att mottagarnas beskrivning stämmer överens med vad arkitekt och visualiserare vill förmedla. Att undersöka, om informationen inte stämmer överens, om det beror på visualiseringstyp, hur visualiseringen är gjord eller något annat.
50
Referenser
Akinç, G. (2005). Architectural programming for achieving value-added design. Turkey, Europe: METU. Retrieved from
https://open.metu.edu.tr/bitstream/handle/11511/15330/index.pdf?sequence=1
AKOM Creative. (u.å.). Student accommodation. Retrieved from
https://akomcreative.co.uk/portfolio/student-accomodation/
Al Hattab, M., & Hamzeh, F. (2013). Information flow comparison between traditional and BIM-based projects in the design phase. 80-89. Retrieved from http://hdl.handle.net/10938/13794
Al Hattab, M., & Hamzeh, F. (2018). Simulating the dynamics of social agents and information flows in BIM-based design. Automation in Construction, 92, 1-22. doi:10.1016/j.autcon.2018.03.024
Barlow, J., & Ozaki, R. (2003). Achieving 'customer focus' in private housebuilding: Current practice and lessons from other industries. Housing Studies, 18(1), 87.
doi:10.1080/0267303032000076858
Basiri, A. (2020). Interaktiv visualisering: En studie på värdet av ett interaktivt visualiseringsmedium i
gestaltningsfasen; interactive visualization: A study of the value of an interactive visualization tool in the design phase. Sweden, Europe: Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten.
Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.9FE269E7&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Bell, J. (2006). Reliabilitet och validitet. Introduktion till forskningsmetodik (pp. 117-118). Danmark: Studentlitteratur.
Bernstein, P. (2018). Architecture | design | data : Practice competency in the era of computation. Berlin: Birkhäuser. Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e000 xww&AN=2107400&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Bogers, T., Meel, J. J. v., & Theo JM van, der Voordt. (2008). Architects about briefing :
Recommendations to improve communication between clients and architects. Facilities, 26(3), 109-116. doi:10.1108/02632770810849454
Bouchlaghem, D., Shang, H., Whyte, J., & Ganah, A. (2005). Visualisation in architecture, engineering and construction (AEC). Automation in Construction, 14(3), 287-295.
doi:10.1016/j.autcon.2004.08.012
Boverket. (2020a). Boverkets uppdrag och styrning. Retrieved from https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/
Boverket. (2020b). Hög byggtakt för hyresrätter på oväntat stark bostadsmarknad. Retrieved from
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/indikator er/
Burge, J., & Brown, D. (1998). Design rationale types and tools. Computer Science Department, WPI. Retrieved from http://web.cs.wpi.edu/Research/aidg/DR-Rpt98.html
51 Crilly, N., Moultrie, J., & Clarkson, P. J. (2009). Shaping things: Intended consumer response and the
other determinants of product form. Design Studies, 30(3), 224-254. doi:10.1016/j.destud.2008.08.001
De Jong, P., Van Der Werf, Jan Martijn E. M, Van Steenbergen, M., Bex, F., & Brinkhuis, M.Evaluating design rationale in architecture. 145-152. doi:10.1109/ICSA-C.2019.00033 Retrieved from
https://ieeexplore.ieee.org/document/8712158
Ekstedt, L., & Westerlund Jensen, J. (2019). Uppfattning av ljus : Att etablera scenen. ljusets inverkan
på den upplevda atmosfären i en 3D-visualisering av ett möblerat rum ; perception of light : Setting the scene. the affect of light on the percieved atmosphere in a 3D-visualization of a furnished room. Sweden, Europe: Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi.
Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.C0E6B99D&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Erlandsson, M., & Furbring, F. (2020). Visualiseringsteknikens inverkan på olika
beslutsfattare Retrieved from
https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1391472&dswid=-4589
Ganeshan, R., Garrett, J., & Finger, S. (1994). A framework for representing design intent. Design
Studies, 15(1), 59-84. doi:10.1016/0142-694X(94)90039-6
Greener, S., & Martelli, J. (2018). An introduction to business research methods (3rd ed.) bookboon. Retrieved from
http://digitalknowledge.cput.ac.za/bitstream/11189/6176/1/An-introduction-to-business-research-methods%20GreenerS%2013022018.pdf
Hovemyr, E., & Rostvik, L. (2017). Prioriterade studentbostäder : Ett projekteringsunderlag för
kostnadseffektivare utformning utifrån studenters egna prioriteringar Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325826
Hussamadin, R. (2018). Distribuerad förstärkt verklighet för att stödja kommunikation mellan arkitekt
och beställare. Sweden, Europe: Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad
och naturresurser. Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.88628D67&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Ike, N., Baldwin, C., & Lathouras, A. (2020). Tertiary students' housing priorities. Canadian Journal of
Urban Research, 29(1), 55-69. Retrieved from https://www.jstor.org/stable/26929897
Jahnke, M., Fredriksson, J., & Crossler Ernström, T. (2019). Normviz: Normkritisk visualisering i arkitektur och stadsuvteckling. () Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edss we&AN=edsswe.oai.research.chalmers.se.514443&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Janols, H., & Stehn, L. (2004). Utilizing 3D-computer visualization for communicating aesthetics of
longspan timber structures. Sweden, Europe: Luleå tekniska universitet, Byggkonstruktion och
-produktion; Luleå tekniska universitet. Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.DB2EF18C&lang=sv&site=eds-live&scope=site
52 Johansson, R., Rönn, M., & Werner, I. (2013). Om kvalitet i arkitektur - några forskningserfarenheter.
NA; Vol.20, no.1 (2008): Designing the Experience City ; 1893-5281, Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.57D9471B&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Kazemian, R., Svensson, C., & Rönn, M. (2008). Arkitekturtävlingar : Erfarenheter från finland ARKITEKTUR. Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsa tk&AN=edsatk.2619789&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Leicht, R. M., & Messner, J. I. (2007). Comparing traditional schematic design documentation to a schematic building information model. Paper presented at the Bringing ITCKnowledge to Work:
2Proceedings of the 24th W78 Conference, Maribor, Retrieved from
https://www.researchgate.net/profile/Robert-Leicht/publication/266492314_COMPARING_TRADITIONAL_SCHEMATIC_DESIGN_DOCUMENTA TION_TO_A_SCHEMATIC_BUILDING_INFORMATION_MODEL/links/546b77720cf2f5eb18091ed6
/COMPARING-TRADITIONAL-SCHEMATIC-DESIGN-DOCUMENTATION-TO-A-SCHEMATIC-BUILDING-INFORMATION-MODEL.pdf
Leite, F., Choe, S., Cho, Y., Fang, Y., Behzadan, A. H., Lee, S., Akhavian, R. (2016). Visualization, information modeling, and simulation: Grand challenges in the construction industry. Journal of
Computing in Civil Engineering, 30(6) doi:10.1061/(ASCE)CP.1943-5487.0000604
Löfdahl, Å. (2013). Arkitektens roll i bostadsutvecklingsprojekt : En studie om att koppla samman
gestaltning och arkitektonisk kvalitet med den totala optimeringen av fastighetsförädlingen.
Sweden, Europe: Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.9391673B&lang=sv&site=eds-live&scope=site
NCC. (u.å.). Campusnära boende med mer liv i studentbostad polstjärnan. Retrieved from
https://www.ncc.se/vara-projekt/studentbostad-polstjarnan-lulea/
Nyberg, R., & Tidström, A. (2013). Skriva vetenskapliga uppsatser, examenarbeten och avhandlingar. Spanien: Studentlitteratur.
Nylander, O., & Forshed, K. (2011). Bostadens omätbara värden. Stockholm: HSB Riksförbund.
Olofsson, D. (2016). Arkitektur i realtid: Arkitektonisk visualisering med spelmotorer för ett ökat värde
under designprocessen. Sweden, Europe: Luleå tekniska universitet, Industriellt och hållbart
byggande. Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.DE9DF212&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Otey, J. M., & Company, P., & Contero, M., & Camba, J. D. (2014, June), A Review of the Design Intent Concept in the Context of CAD Model Quality Metrics Paper presented at 2014 ASEE Annual Conference & Exposition, Indianapolis, Indiana. 10.18260/1-2--19992 Retrieved from
https://search.proquest.com/docview/2317702080
Ozaki, R. (2003). Customer-focused approaches to innovation in housebuilding. Construction
53 Patel, R., & Davidson, B. (2003). Kvalitet i kvalitativa studier. Forskningsmetodikens grunder (pp.
102-106). Lund: Studentlitteratur.
Pena, W. M., & Parshall, S. A. (2012). Problem seeking : An architectural programming primer. Hoboken, N.J.: Wiley. Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edse bk&AN=435170&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Rönn, M. (2013). Att bedöma arkitektonisk kvalitet - om konsten att utse prisvinnare. NA; Vol.16,
no.3 (2003) ; 1893-5281, Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.AF7011C8&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Rydberg, A. (u.å.). Campusnära boende med mer liv i studentbostad polstjärnan. Retrieved from
https://www.ncc.se/vara-projekt/studentbostad-polstjarnan-lulea/
Simpeh, F., & Shakantu, W. (2020). An on-campus university student accommodation model. Journal
of Facilities Management, 18(3), 213-229. doi:10.1108/JFM-03-2020-0017
Sjöström, S. (2019). Arkitektoniska kvaliteter i ett arktiskt klimat : Ett gestaltningsförslag baserat på
principer och strategier för klimatanpassat bostadsbyggande. Sweden, Europe: Luleå tekniska
universitet, Arkitektur och vatten. Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.A925622A&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Spetz, R. (2019). En oas på bostadsmarknaden. Retrieved from
https://www.johnmattson.se/kvadrat/en-oas-pa-bostadsmarknaden/
Spijkman, T., Molenaar, S., Dalpiaz, F., & Brinkkemper, S. (2021). Alignment and granularity of requirements and architecture in agile development: A functional perspective. Information and
Software Technology, 133, 106535. doi:https://doi.org/10.1016/j.infsof.2021.106535
Strålberg, I. (2017). Arkitektonisk kvalitet i små lägenheter med avseende på planlösningen Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62679
Studentbostadsföretagen. (2019). Studbo trend . ().Studentbostadsföretagen. Retrieved from
https://studentbostadsforetagen.se/wp-content/uploads/2019/09/Studbotrend-print.pdf
Tessema, Y. A. (2008). Bim for improved building design communication between
architects and clients in the schematic design phase Retrieved from http://hdl.handle.net/2346/11380
Uyttebrouck, C., van Bueren, E., & Teller, J. (2020). Shared housing for students and young professionals: Evolution of a market in need of regulation. Journal of Housing and the Built
Environment, 35(4), 1017. doi:10.1007/s10901-020-09778-w
Werner, I., & Grange, K. (2011). Svårfångade kvaliteter: Erfarenhetsåterföring från fyra av sveriges
arkitekters nominerade och prisbelönade bostadsprojekt. Sweden, Europe: Retrieved from http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.A9D98D9B&lang=sv&site=eds-live&scope=site
54 Werner, T. (2016). Arkitektonisk kvalitet i bostaden : En studie över arkitektens syn på viktiga
kvaliteter i dagens bostadsbyggande. Sweden, Europe: Retrieved from
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsb as&AN=edsbas.B30F354B&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Wikberg, F., Olofsson, T., & Ekholm, A. (2014). Design configuration with architectural objects: Linking customer requirements with system capabilities in industrialized house-building platforms. Construction Management & Economics, 32(1), 196-207.
1