Censurerade ord är markerade med kursiv text. Syftet med censureringen är att bibehålla anonymiteten av intervjupersonen och företag. Den feta texten markerar intervjufrågorna.
Vad är din bakgrund och vad har du arbetat med fram tills idag?
Jag arbetar som arkitekt sen 5 år tillbaka på mitt nuvarande företag, som uppdragsansvarig arkitekt. Under de här åren har jag mer och mer fokuserat på återbruk av hus samt renoveringar. Under 2019 gjorde jag en postmaster som riktade sig mot restaureringar av byggnader. Halva utbildningen utförde jag i Tyskland och halva i Sverige. Har varit verksam arkitekt i 20 år.
Hur länge har du haft den rollen du har nu på ditt nuvarande arbete?
Sedan 5 år tillbaka.
Hur stor del av dina projekt har varit studentbostäder?
Inte så många, jag jobbade med ett företag som gör studentbostäder under en viss period. Det är ett ämne som jag har arbetat med då och då, men är inte specialiserad på just det.
Hur ser din arbetsgång ut när du utformar ett bostadsprojekt?
Det beror på vilket skede man kommer in i projektet. Är det staden som adresserar projektet i detaljplaneskedet så är det en bit tomt som ska utvecklas. Då börjar man med en
detaljplaneutredning som går ut på att bestämma volymomfattning och exploateringsgrad av den specifika tomten. Det är ofta en långdragen process med flera olika externa aktörer iblandade. Från början försöker man samla in information om projektet. Vad är det för tomt, vad finns i omgivningen och hur ser omgivningen ut. Sen analyseras och tolkas informationen internt med kollegor samt externa parter. De externa parterna kan vara staden, beställare och andra myndigheter. Sen utformas ett resultat efter de analyserna.
När du processar informationen som ni tagit in är det för att klargöra mål och vilka behov man ska uppfylla?
Mål och behov är ofta redan givna i studentbostäder, då det finns ett underskott av dem. Med studentbostäder försöker man bygga billigt, så att hyressättningen hamnar på en rimlig nivå. Därav är mål och vision väldigt självklara. Frågan är hur man kan åstadkomma bästa möjliga livskvalitet för studenterna till en billig peng.
Hur ser arbetsgången ut för visualisering på ditt företag?
Nyligen har det kommit in en duktig kille som arbetar med drönarbilder. Han arbetar med parameterisk design. Att ut fågelperspektivet som drönaren kan ta fram så kan en översiktlig bild snabbt tas fram. Det ger direkt sammanhanget av infrastruktur, omgivande byggnader, terräng, vägar, utblickar, ljudmiljö, tillgång till natur eller en stadsmiljö. Fågelperspektivet bibehåller man länge i det tidiga stadiet för att förstå hur mycket man rimligen kan exploatera marken. Den
befintliga infrastrukturen som närheten till kommunala anslutningar, livsmedelsbutiker, tunnelbana, parkeringstal, med mera, är viktiga aspekter att ha i åtanke.
När projektet ska visualiseras som du tagit fram, utifrån dessa aspekter. Hur ser arbetsgången ut när du förmedlar det till en visualiserare?
Det finns många olika programvaror. Jag själv sitter ofta i detta läge och skissar på papper. Sen ger jag vidare de till de som är duktiga på datormodellerande i olika program, beroende på preferens. Då
36 drar konstruerar de dessa volymer digitalt. En av mina kollegor är väldigt duktig på att programmera dessa volymer och vet exakt hur mycket BTA och BOA man får ut av en volym. Det är i ett tidigt skede. Då handlar det inte om hur husen ser ut, varken gällande fönstersättning eller fasad. Det är endast en volymstudie.
Hur skiljer sig processen när material inkluderas i visualiseringarna?
Då försöker man begripa sig på vilken materialitet som är viktig för det givna området. Det finns olika aspekter man kan ta till hänsyn där: hållbarhet med koldioxidutsläpp kan ge att trä är det enda givna alternativet i jämförelse mot betong. Ofta ger sig materialfrågan av sammanhanget. Arkitekter har olika uppfattningar om sammanhanget, vissa arbetar väldigt aktivt med det. Om man tänker
historiskt så byggde man med trä för att det var det material som fanns. I Tyskland, som jag kommer ifrån, bygger man bygger man mycket med tegel eller har korsvirkeshus, eftersom detta fanns lokalt. Jag tillhör denna typ av arkitekt som förankrar sig i platsen och vad området ger. De andra
arkitekterna kan betrakta sitt projekt som solitärt, att den är oberoende av plats och sammanhang. Det är en annan typ av arkitektur, ingen av de är rätt eller fel bara olika.
Materialiteten verkar som en viktig aspekt, hur förmedlar du exakt hur den ska bli i en färdig visualisering till de som visualiserar?
De som visualiserar är jätteduktiga, ska det vara formgjutna betongelement så fixar dem det. Ibland gör de fotomontage ibland renderingar, det beror också på visualiseraren. I ett tidigt skede kan man handskissa, en svartvit handskiss med penna gör att betraktaren fyller i det som inte visualiseras.
Skiljer din arbetsgång mellan olika typer av bostadsprojekt?
Det tycker jag inte, ett projekt är ett projekt. Är det studentbostäder så är arbetsgången den samma. Du behöver alltid gå igenom de fyra stegen: hämta in information, processa och analysera
informationen till slutsatser, slutsatserna behöver omvandlas till ett resultat och sista delen är själva projektet.
När du har processat och gjort en analys, hur kommunicerar du de arkitektoniska värdena bakom designen till visualiseraren?
Det beror på vilken individ man har framför sig. Arbetar jag med en visualiserare som endast arbetat med spel så är det knepigt. Då behöver man gå igenom arkitektoniska begrepp som takfot och taknock som visualiseraren inte har någon aning om. Annars får man kommunicera och ta tillvara på de gemensamma referensramarna, alltså studentbostäder. De flesta har varit unga och antingen utbildat sig eller börjat jobba tidigt och då behöver man bo någonstans. Då kan man ta tillvara på personens egna preferenser. Vad är viktigast när du bor någonstans i materialitet. De flesta tycker att sockelvåningen är steget till utsidan. Då bryr man sig om sockelvåningen är i kakel, trä eller betong. Samma med entrédörren, om den är ett rangligt aluminiumparti, rostfritt stål eller i ek. Man försöker få upp människors egen preferensram.
Vilka metoder använder du för kommunikationen? Exempelvis skisser, CAD-modeller, inspirationsbilder, mood board…
Referensbilder ofta. Mood boards är jättetrevliga. Efter 20 år har man ett visst referensbibliotek och man försöker alltid plocka in nya efter den nya tekniken och vad som är lämpligt på plats och målgrupp. På senaste tiden har jag upptäckt att förankra sig i historien. När man gräver fram gamla ritningar märker man att det är en hantverkskonst som gått förlorat den senaste tiden. Men för att gräva fram dessa krävs tid och pengar.
37
Hur kommuniceras funktionen av designen till de som visualiserar?
Vi ritar i tredimensionella modeller, en visualiserare tar över en modell från Revit eller ArchiCAD. Sen får de leka loss med materialiteten. Insläpp av ljus bryr sig inte visualiseraren om, utan det är jag som styr den storleken. Visualiseraren är ofta inte inkluderad i själva formgivningen.
På företaget jag arbetar på så har vi unga individer som är arkitektutbildade och vassa på
visualisering som arbetar redan i SketchUp under gestaltningsprocessen arbetar visuellt. Sen har vi renodlade visualiserare internt, med dem pratar vi endast materialitet, ljus, känsla och kulörer.
Vilka möjligheter och svårigheter har du sett med kommunikationen till visualiseraren?
Det kan vara helt fruktansvärt. Från tidigare erfarenheter på ett tidigare arkitektkontor där vi arbetade med externa visualiserare så är det hopplöst. De har egna sätt och bildbibliotek, de är snabba på att producera bilder för att tillfredsställa marknaden. Men för mig handlar det också om att förmedla en känsla, det finns aspekter om är jätteviktiga. Jätteviktigt att till exempel att
materialet trä ska stå mot betong eller vad det nu kan vara. Har man arbetat i flera projekt med samma visualiserare går kommunikationen hur bra som helst, men måste ha plågat sig genom tre projekt tillsammans för att förstå varandra. Efter det kan man referera till gemensamma
erfarenheter och lättare formulera vad man vill med visualiseringen.
Hur visualiseras en design enligt dig så att tankarna bakom, värden och funktion, framgår tydligt?
De värdena som ska visualiseras har man kartlagt och kommit fram till med beställaren. Just med studentbostäder är det gemensamma ytorna som det ofta kompromissas på. I vissa
studentlägenheter finns det inget annat än den lilla skokartong på 24 kvadratmeter som den stackars studenten ska bo i och den gemensamma tvättstugan är den enda gemensamma ytan. Har man kommit fram till i projektet att en viss procent ska vara öppna ytor eller att det ska finnas tillgång till grönska, som gröna tak eller vistelseytor utöver den gemensamma tvättstugan. Det är oftast en programfråga, man visualiserar det genom att man löser det i sin planritning. Att här ska det här hända och här möts studenterna. Sen om det ska överföras till en bild tar man fram just den ytan i sin modell och visualiserar den. Men innan dess behöver man veta hur många procent av bygget som får användas till fluff, det som inte bidrar till BOA och BTA.
Vad är enligt dig viktigt element för att visualiseringen ska lyfta fram designen värden och
funktionen? Exempel på element är visualiseringsteknik, vilka arkitektoniska objekt som inkluderas eller vilja miljöer och perspektiv man väljer att visa.
Det beror på i vilket skede man är. Är man ett tidigt skede och ska förmedla ett koncept eller idé kan det vara svartvit handskiss. För att visa enkla volymer. När det gäller materialitet beror det på vilken kund man har och vilket projekt man har. Till exempel om man har ett befintligt hus som ska göras om till studentbostäder. Huset existerar, den har sin struktur och funktion som kontor. När det kontoret ska göras om till studentbostad behöver jag ta det och visualisera så att det känns som det. Då är möbler, ytskikt och det där lilla pentryt jätteviktigt och helt avgörande för att det ska gå vägen.
Har du sett att man väljer renderingstyp efter målgrupp?
Enligt mina erfarenheter är det ofta efter beställare. I ett bostadsprojekt här i centrala Stockholm var det en Revit-modell som förädlades vidare i två andra program som möjliggjorde att beställaren kunde ”promenera” runt i själva modellen och förstå sig på ytorna. Handlar det om försäljningen av bostäder är det ofta beställare och en möjlig mäklarfirma som vill ha modellen för att visualisera och attrahera framtida köpare. Det är så mycket som jag vet i den frågan.
38
Vad är enligt dig viktiga värden i utformningen av studentbostadsprojekt?
Att det är schysst gestaltat. I studentbostäder kan du ställa in ett trinettkök och en ranglig säng och kalla det studentbostad. Eller så kan du försöka använda dig av den ytan du har. Om du har möjlighet i takhöjd kanske det går att installera ett sovloft. Det handlar om en omhändertagande gestaltning, att ytor och material ser schysst ut. Så att när du kommer in i studentbostaden så: möts du av ett ljusinsläpp rakt fram, att hallen är tillräcklig generös så att du kan välkomna kompisar utan att ni får cellskräck, arbeta med belysningen. Ytskikten behöver både vara tåliga och åldras med värdighet och det är något som alltid är jätteknepigt, beroende på vilken beställare du har. De olika sakerna kan man lägga väldigt mycket möda på, så att det blir ett fint boende.
Märker någon skillnad på vilken vikt man lägger på kommunikationen av den arkitektoniska visionen till visualiseraren mellan olika typer av projekt?
Jag har inte jobbat så mycket med externa visualiserare men med de interna så går informationen fram och tillbaka hela tiden. Är det nära deadline så pratar vi i hela tiden över telefon och det går till graden att jag behöver stoppa och be dem samla frågor. Men är det bråttom behöver jag mata visualiseraren konstant med information. Den producerar något och så tittar man på det och ger feedback ”mörkare, ljusare, mer grönt…”. Det ett konstant ”ping pong” ´, om jag skulle vara tvungen att jobba med en extern byrå skulle jag bli vansinnig på förberedande av möten och göra punktlistor. Det som går snabbast är att jag tar en bild och går över en bild med röd penna, klottrar och skannar över. Om jag inte har en direkt kontakt, då går det extremt snabbt.
Vad är det som styr mängden kommunikation och hur pass iterativ processen är?
Det beror på deadlinen, såklart! Har du deadline om två timmar går det väldigt hett till, om du har ett projekt som kan bli klart om två veckor så är det inte lika snabba utbyten. Det beror jättemycket på hur snart det ska bli klart.
Det är inte så att redan när man planerar projektet så skiljer det sig åt, utan det är när man är i projektet som skillnaderna kommer?
Det är synd om visualiserare. De kan rulla tummarna till klockan 16 på eftermiddagen och klockan 16:05 så kommer det mycket och stressigt arbete. Då får de ibland sitta på kontoret till klockan 21 och lämna mängder av renderingsprocesser ingång som ska köra hela natten. Så visualiserare har antingen inget att göra eller skitmycket, och så ska de gå på 5 minuter. Det är dåliga arbetsvillkor och jag skulle avråda från att arbeta som det.
Vi pratade om verktyg för kommunikation tidigare. Du pratade om skisser, ritningar och CAD-modeller för att kommunicera till visualiserare. Är det någon fler du använder för kommunikation?
Nej. Jag tittar på datorn vad visualiseraren arbetar med. I värsta fall sitter jag bredvid dem och ber hen att ändra i modellen för att åstadkomma rätt. Det är jättemycket magkänsla, den visionen som man försöker åstadkomma är jätteknepigt att förmedla till en annan person. Det beror på vilken individ man har framför sig. Ibland kan det snabbt få en bild av vad man tänker, skapa en egen vision och jobba mot det. Men ibland får man jobba med referensbilder och förklara känslan. Trenden i visualiseringar går mer från fotorealistiska renderingar till svartvita handskisser, där betraktaren fyller i med egen tolkning. Det har kommit på senaste tiden att man går ifrån de renderingar som inte skiljer sig mycket från verkligenheten.
De kommunikationsverktyg du använder, vad har de för olika syften och hur kompletterar de varandra?
39 Är det bråttom så används teams-möten en viss tid varje dag. Där man går igenom hur går det, vad gör du, vad fungerar, vad strular och vad gör du tills imorgon. Ibland kan jag förmedla materialitet genom att till exempel peka på min kofta och säga ”jag vill att betongen ska ha den här blåa färgen och se lite lurvig.”. Jag vet inte om jag kan svara på din fråga mer än så.
Du känner inte att det är något speciellt du får fram genom att visa bilder, modellen eller genom den iterativa processen? Att de fyller olika funktioner de olika kommunikationsvägarna.
Som arkitekt arbetar man mycket först i plan för att lösa lokalprogrammet. Det är en sak. Sen har man en 3D modell och det är en sak. Sen applicerar man ytskikt. Jag gör inget annat än plan, 3D- modell, referensbilder och materialitet.
Hur tycker du visualiseringarna påverkar möjligheterna att få fram den bilden du har när du utformar ett projekt till kunden? Och att den knyter an till kundens värden.
Det beror mycket på vilken mjukvara och människa man har tillgång till. Det kan skilja sig mycket mellan olika variationer av dem. När jag började för 20år sedan så arbetade jag själv med att göra 3d-modeller i Rhino som jag photoshoppade sen och placerade på materialiteten. Det var mitt sätt, jag kan inget av de längre. Min kollega gör också allt i Rhino och sen arbetar han i Grashopper och han arbetar med parametrisk design. Vilket ger ett helt annat resultat men man tar det man har för stunden. I värsta fall så behärskar man inte sin mjukvara och då blir resultatet därefter. Som till exempel Revit, ett jättekomplext program som förmedlar mycket data men i visualiseringar kan man inte arbeta med detaljer utan det blir i grova drag. Så det beror på hur bra man behärskar sin programvara, det påverkar enormt.
Har du sett att det ibland har fallerat att få fram visionen till kund för att visualiseringen inte når dit?
Nej, det handlar mest om mitt eget tillkortakommande. Jag kunde inte påverka Revit tillräckligt noga för att förenkla visualiseringarna av fönsterna, så att det endast såg ut som en skiss. För att
programmet är för noga och jag hade ingen tid. Då hade jag istället behövt använda enklare som SketchUp eller Rhino för att förmedla en viss känsla. Det är jätteviktigt att välja rätt programvara till rätt skede. Och det kan fallera såklart. Jag behärskade inte Revit tillräckligt bra för att kunna komma fram till det mer skissartade. Så jag hade en insikt att jag inte kunde arbeta med Revit just för detta utan jag ska i stället gå över till något annat program. Man behöver hålla igång med många olika programvaror för att kunna komma fram till det och använda dem i olika skeden. Men det har jag släppt och går istället till de unga och frågar vem som är mest bekväm i vad och ber den personen ta fram det.
Och då kommer allting fram, som du tänker dig ska komma fram?
Jo, det tycker jag. Det kan vara en ganska knackig process beroende på en själv och personen man arbetar med. Men oftast når vi fram till hur jag vill att det ska se ut, det tycker jag.
Hur arbetar du för att utveckla kommunikationen till visualiseraren?
Vi jobbar. Learning by doing.
Ni har ingen annan process eller utvärderingsarbeten?
Ja, det har vi nog. I bästa av alla världar. Sist det gick åt pipan så sa vi att nästa gång så blir jag tydligare i vad jag förväntar mig av dig och du får inte fara iväg kvällen innan inlämningen.
40 Allt! Det är högsta prioritet. Det är den byggda och levda miljön. Det är ofta det som är det största dilemmat. Man har en beställare som har en viss budget och behöver få ett visst utfall av projektet. Men på andra är studenterna och ett tryckande behov av bostäder. Då kan det vara så att i värsta fall har jag avsagt mig uppdraget, ni ger för dåligt boende. Jag kan inte stå för den här typen av
studentbostäder. Där får man också passa sig för… att vara så högmodig att avstå att rita en viss typ av studentbostäder som jag tycker att ”folk kommer ta livet av sig här inne”. De är för dålig
livskvalitet plus att det inte finns något boende alls, vilket man också får ha i beaktande då. Det är svårt tycker jag, men studenternas behov är viktigast.
Har du kontakt med studenterna själv eller tar du deras behov från beställare? Hur får du reda på dem behoven?
De flesta behov är givna. Boendekomfort behövs ingen enkät för. Annars har man studentenkäter för en viss fråga för att samla in information om just den. På mitt företag finns det en avdelning som
arbetar med social hållbarhet. De är väldigt duktiga på att arbeta med just enkäter och att ta redo på
vad som är svårt i projekten. Speciellt när det är socialt utsatta områden, då får man nog jobba mycket med trygghetsfrågor, belysning, social hållbarhet och fler ögon på torget.
Vad för boendeformer designar du för studenter?
De som jag har erfarenhet av är ettor, de små skolådorna där en person bor. Det hade varit kul att utforma en större bostad som delar på kök och våtutrymmen. För att kunna få in andra
boendekvaliteter på så sätt, det hade varit kul att utveckla det.
Försöker du påverka valet av boendeformer i ett projekt eller utgår du från vad beställaren har angett?
Om jag har mandat och möjlighet att påverka så gör jag det. Oftast är det bättre med en variation