Hur utformas ett bostadsprojekt för studenter?

Avsnittet är uppdelat i mindre underkategorier som presenterar det resultat som framkommit i intervjustudien samt analys för materialet.

4.1.1 Egenskaper och värden som lyfts fram av arkitekter för studenters boende

Arkitekterna nämner att det gäller att uppnå kompakta lägenheter som fortfarande erbjuder en god standard. Att få ner storleken på lägenheterna verkar vara ett av de problem som de flesta av arkitekterna arbetar med i studentbostadsprojekt. Vissa av arkitekterna nämner inte detta som ett lika stort problem, vilket kan vara för att de återanvänder lösningar från tidigare studentlägenheter och anpassar dem efter det specifika projektet. Däremot är alla överens om att studentettan behöver vara så liten som möjligt, utan att kompromissa allt för mycket på kvaliteten, för att erbjuda ett så prisvärd bostad som möjligt. För att minska kostnaden och ytan för den enskilda lägenheten samt öka kvaliteten nämns även möjligheten att dela på funktioner som exempelvis badrum eller

vardagsrum. En av arkitekterna pekar också på vikten av att inte göra lägenheten för liten, då det kan leda till en känsla av isolation. För att uppnå det krävs det att arkitekterna optimerar lägenheten utifrån de funktioner som lägenheten innehåller, det blir en form av funktionsplanering.

Intervjuperson 1 beskriver utformningen av studentlägenheten enligt följande:

”Det bygger hela tiden på så kompakta, bra och funktionella ytor som möjligt. Så man får till en bra ekonomi på dem. (Se bilaga 2)”

Målet av utformningen är inte att göra lägenheten obeboelig, arkitekterna lyfter fram vikten av att förmedla känslan av ett hem. Studentbostaden är för många den första bostaden vilket, enligt arkitekterna, gör det viktigt att skapa en miljö som utstrålar den känslan. En miljö som bidrar till en gemenskap och bjuder in till möten mellan människor.

Anledningarna till att göra lägenheten så liten som möjligt och samtidigt följa standard beror inte endast på studentens ekonomi utan även beställarens. Eftersom lägenheternas framtida brukare inte kommer kunna betala stora hyror blir det mindre marginaler. Genom att minimera kostnaderna på lägenheterna kommer beställaren få en större vinstmarginal. Intervjuperson 7 beskriver det som:

”Däremot är mycket redan styrt via BBR. Krav på funktioner i bostäder är inget som arkitekter lägger så mycket tanke vid. Beställaren vill ha lägenheter utifrån minsta möjliga kostnad. (Se bilaga 8)”

Detta behöver inte stå i konflikt med utformningen av lägenheten men ibland kan det uppstå meningsskiljaktigheter. Intervjuperson 6 beskriver valet av material och ytskikt:

”Ytskikten behöver både vara tåliga och åldras med värdighet och det är något som alltid är jätteknepigt, beroende på vilken beställare du har. (Se bilaga 7)”

Det är viktigt för arkitekterna att bidra med så många goda kvaliteter som möjligt till lägenheten. Vissa kvaliteter som är för kostsamma kan det finnas möjlighet att göra gemensamma, för att inte belasta den enskilda lägenheten eller studenten. Det ska inte finnas ett hinder att bygga kvalitativa lägenheter i mindre format. De externa kvaliteterna ska enligt arkitekterna kännas som en

förlängning av hemmet och på så sätt bidra till ett mervärde. En kvalitet som lyfts upp ofta som delbar är sociala utrymmen där det ska finnas plats för möten och utbyten. Beroende på vilken ort

27 som studentlägenheterna är placerad på kan dessa utrymmen vara placerade inomhus eller

utomhus. Det är även viktigt att studentlägenheten har funktionella kök och badrum men det påpekas att detta också redan styrs genom regler, krav och standarder.

För att lägenheten ska kunna användas på det sätt som den boende behagar lyfter intervjuperson 5 fram att inte möblera lägenheten för styrt. Det är bra om den boende kan bruka ytan på det sätt som passar hen bäst. Att arkitekten erbjuder generalitet i utformningen av lägenheten. Att kunna vara flexibel i vad som är arbetsyta och matbord. Intervjuperson 5 beskriver det så här:

”Det är lätt att man ritar in ett klassiskt möblemang där någon sitter och tittar tv i soffan, fast gör man det egentligen i sängen. Äter man mat vid ett bord? Då kan det vara bra att jobba med generella rum att inte vara för specifik, att här ska man göra en viss sak. (Se bilaga 6)”

Även fast lägenheten är mindre beskriver arkitekterna att det är viktigt att få in så många kvaliteter som möjligt, vilket nämnts tidigare. De kvaliteterna som arkitekterna lyfter fram utöver generalitet och flexibilitet är: • Möblerbarhet • Materialitet • Siktlinjer • Rumsindelning • Ljusinsläpp

De sociala ytorna som nämnts tidigare bör också enligt arkitekterna vara generella. Rummen eller platserna behöver kunna användas i olika funktioner för att kunna vara attraktiva för flera. Utifall att ytan endast har ett syfte kommer den mest troligt inte användas av alla och inte vara särskilt

attraktiv. Att ha en bredd av funktioner och skapa informella mötesplatser anses vara viktigt enligt intervjuperson 2. Om mötesplatserna är öppna för andra än de som bor där, oavsett om de är inne eller ute, bidrar de inte endast till ett mervärde för de boende utan för området i stort.

”Oftast tycker jag att det är de informella platserna, som har olika funktioner, som fungerar som bra mötesplatser. Att skapa de möjligheterna är jätteviktigt, det kan också vara att skapa olika aktiviteter. (Se bilaga 3)”

4.1.2 Boendeformer för studenter

Arkitekterna är överens om att den boendeform för studenter som produceras mest är miniettan. En enskild lägenhet där studenten bor själv som har alla funktioner som krävs. Lägenheten är utformad för att vara så liten som möjligt, utan att bryta några byggkrav. Anledningen till att det byggs mest ettor är efterfrågan. Enligt arkitekterna är det högst efterfrågan av den bostadsformen hos både studenter och beställare. Det finns en efterfrågan av andra boendeformer också men ettorna prioriteras högst.

”[…] det är absolut mest studentettor och sen är det dubbletter och sen större kollektivbostäder. (Se bilaga 6)”

Många av arkitekterna uttrycker dock en önskan av att producera större boendeformer, nya varianter av kollektiva boenden eller boenden där vissa funktioner kan delas för ökad kvalitet. Det handlar om att skapa ett delat boende som bidrar med de kvaliteter som framtida boende önskar och därav har vissa gjort enkätundersökningar, för att hitta hur framtidens kollektiv ska kunna fungera.

28

”Enkätundersökningen handlade om hur många procent av studenterna vill bo med någon annan, om du redan bor med någon annan, vilka arkitektoniska värden vill du ha i ett gemensamt boende och ett enskilt boende. (Se bilaga 6)”

De kollektiva lösningarna nämns som kvalitetshöjare utan att behöva drabba priset för den enskilda individen för mycket. Dock gäller det att skapa boendeformer som får en efterfrågan och att kvaliteterna som kommer med det kollektiva boendet väger upp att behöva dela funktionerna. Intervjuperson 3 lyfter också om att de kollektiva lösningarna också är ett sätt att bekämpa ensamheten på, i tidig ålder.

”Om man ska ta den större frågan så är det att det finns ett problem med enskilda lägenheter och känslan av ensamhet. Om man kan motverka det tidigt så är det bara bra. Så det kommer kollektiva lösningar i alla åldrar, inte bara för studenter. (Se bilaga 4)”

Arkitekterna lyfter också en annan problematik med de kollektiva boendeformerna, hur man separerar det privata delarna från de offentliga i lägenheten. Det är viktigt för bostaden att vara indelad i en privat del och en offentlig del. Indelningarna behöver vara tydliga för de boende och de olika delarna får inte flyta ihop. Det krävs därför att delarna har en tydlig gräns så att indelningarna inte försummas eller inte blir distinkta. De tydliga indelningarna behövs även över vilka funktioner som delas mellan boende och vilka som är privata, Arkitekterna pratar också om möjligheten att dela upp funktionerna i ett kollektivt boende ytterligare. Intervjuperson 3 beskriver det enligt följande:

”Utmaningen med att dela funktioner är att vara supertydlig över vad som är privat och vad som är offentligt. Ofta pratar man om badrummet, folk vill gärna veta exakt vilka lägenheter som delar på det specifika badrummet. (Se bilaga 4)”

Det finns även en problematik i vilka funktioner som ska delas och vilka funktioner som studenterna är beredd att dela. Hur funktionerna delas är också en faktor, där utformningen spelar en stor roll. Det handlar igenom om att studenten själv ska kunna välja hur pass privat eller offentlig hen vill vara. Enligt Intervjuperson 5 handlar det om hur vår kultur ser ut:

”Du ska kunna välja själv precis hur kollektiv du är. Det går inte att göra som i Holland, där toaletten hade kunnat vara typ i vardagsrummet. I Sverige känns det som att man måste ha sin egen privata plats som man utgår från. Sen kan man flytta ut så mycket som man vågar till vardagsrummet. (Se bilaga 6)”

I en enskildlägenhet finns inte den problematiken då studenten själv väljer hur man vill använda lägenheten och har kontroll över hur offentlig utrymmet är. Dock lyfter intervjuperson 2 att det kan vara svårt i en etta att definiera vad som är ens trygga sfär, där man kanske inte vill ha människor, och vad som är offentligt. Det finns inte samma möjligheter att stänga av vissa delar av lägenheten i en etta. För att erbjuda offentliga delar förespråkas att de enskilda lägenheterna ska kompletteras med sociala ytor för social gemenskap.

”Jag tror, som vi var inne på tidigare, att man har sitt eget boende på något sätt men att det är bra för många att man kan tillföra social gemenskap på något sätt. (Se

bilaga 2)”

Intervjuperson 5 pekar också på att det finns ett problem med brandkrav vid kollektiva

lägenhetsformer. Om det står flera olika personer på kontraktet blir det förhöjda krav på boendet. Intervjuperson 5 beskriver att det exempelvis krävs fler brandceller i utformningen vid ett större kollektiv.

29

4.1.3 Skillnaderna mellan olika typer av bostadsprojekt

Vissa av arkitekterna menar att processen skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Det handlar om att bostadshus erbjuder andra utmaningar i form av exempelvis fönstersättning och balkonger, för att få huset att se ut som ett bostadshus. Det kan också handla om projektens styrning, vilket enligt intervjuperson 4 kan variera med olika typer av slutkunder. Slutkunden kan också påverka hur mycket åsikter som beställaren har och hur hårda deras krav är. De framtida boendes ekonomi styr också i varierande grad, beroende på hur snäv målgruppens ekonomi är, projektets utformande. Intervjuperson 4 beskriver skillnaderna enligt följande:

”Vissa projekt är mycket mer styrda, som om det är en student som är en slutkund får bostaden inte kosta för mycket. Det måste också finnas lönsamhet för projektet för den som är vår beställare, vilket gör att man behöver jaga kvadratmeter eller komma fram till smarta lösningar för att det ska bli en bra slutprodukt. I andra bostadsprojekt är man mer fri. Det spelar roll om det är hyresrätt eller bostadsrätt. (Se bilaga 5)”

Vissa av arkitekterna menar dock att processen överlag är densamma. De arkitekterna menar att huvuddelarna, som de definierar processen, är samma oavsett projektet. Projekten i sig skiljer sig åt i resultat och vilka problem som behöver lösas i det individuella projektet. Det kan vara exempelvis olika former av krav både från kunder och styrande ramar som BBR. Intervjuperson 6 beskriver att stegen anses vara likadana.

”Du behöver alltid gå igenom de fyra stegen: hämta in information, processa och analysera informationen till slutsatser, slutsatserna behöver omvandlas till ett resultat och sista delen är själva projektet (utförandefasen). (Se bilaga 7)”

Utifrån arkitekternas beskrivning verkar projektens steg vara ungefär likadana överlag då det inte tillkommer extra steg vid de olika projekten. Förändringarna av processerna verkar istället vara justeringar av stegen snarare än ett utbyte av steg. Därmed anses projektens grundprocess inte skilja sig åt till en stor grad.

Enligt arkitekterna bidrar målgruppen till skillnader i resultatet och processen. Det kan vara olika former av syften med dess användning och hur byggnaden kommer användas under hela dess livslängd. Hur fungerar det att anpassa byggnaden efter framtida hyresgäster eller förändrade funktioner. Intervjuperson 3 lyfter perspektivet:

”När man ritar byggnader så pratar vi om att de ska hålla femtio till etthundra år. De som kommer bruka den byggnaden är inte bara den första studenten som flyttar in, det är också alla andra som ska bo där under den långa livslängden. Så det är viktigt att förstå dagens studenters, framtida studenters behov men också att det här huset kanske blir något helt annat i framtiden. (Se bilaga 4)”

I studentområden anses det finnas andra rörelsemönster och vistelsetid. Studenter anses vara vakna längre på kvällarna och mer hemma i lägenheten på dagarna. Detta bidrar till mer levande områden där människor rör sig mycket och det är livligt fler timmar om dygnet än andra områden.

Studentområden ställer högre krav på ekonomin, vilket gör att arkitekterna behöver utforma området med kvaliteter som inte för med sig höga kostnader. Det kan vara vilka restauranger eller tillställningar som det finns möjlighet till. Studentlägenheternas utformningsprocess domineras också av att minimera totala antalet kvadratmeter och maximera de kvadratmeter som finns.

Komprimeringen av den enskilda studentlägenheten är speciell för studentlägenheten, det ser inte likadant ut för andra typer av projekt. Där utformar man lägenheten efter de givna ytorna istället enligt intervjuperson 5.

30

”Då tittar man mycket mer interiört på den enheten och hur man kan komprimera måtten, i jämförelse med ett normalt bostadsprojekt. Där man mer får ytor som man gör om till lägenheter, byggnaden ger ytorna. (Se bilaga 6)”

De arkitekter som beskriver processen mer som en jakt på kvadratmeter kan ha en större förändring i sin process än de övriga. Då de upplever utformningsprocessen av studentlägenheter som mer styrd och krävande, för att uppnå samma kvalitet som en vanlig lägenhet samtidigt som priset ska hållas ned.