5.1.1 Lagkrav
Byggnaders inre delar ska enligt PBL (plan- och bygglagen) och BVL (lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.) underhål- las så att väsentliga tekniska egenskaper (bärförmåga, brand, hygien, hälsa, miljö, användning, energihushållning, värmeisolering och till- gänglighet) i huvudsak bevaras. Anordningar som ska tillgodose krav för brand, hygien, hälsa, miljö, användning, energihushållning, vär- meisolering och tillgänglighet ska hållas i stånd.
För byggnaders inre delar finns det inte något krav på varsamhet och anpassning till olika värden vid underhåll. Det finns det däremot för byggnaders yttre delar. De nybyggnadskrav som ska tillgodoses genom att byggnaden bevaras och hålls i stånd enligt BVL gäller under förutsättning av normalt underhåll och under en ekonomisk rimlig livslängd. Det innebär att byggnader ska utföras och ändras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftskostnaderna begränsas.
Byggnaders yttre delar ska enligt PBL hållas i vårdat skick. Under- hållet ska anpassas till byggnadens värde från kulturhistorisk, miljö- mässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.
Tomter ska enligt PBL hållas i vårdat skick. De ska skötas så att det inte uppstår några betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering ska utföras och att befintlig växtlighet ska bevaras. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska under- hållas så att risken för olycksfall begränsas.
5.1.2 Förordningskrav
Boverket har rätt att utfärda föreskrifter för underhåll av byggnaders inre delar. Däremot kan Boverket inte föreskriva om underhåll av byggnaders yttre delar. Regeringen kan dock bemyndiga Boverket att även föreskriva om underhåll av byggnaders yttre delar, vilket detta uppdrag föreslår.
Det nuvarande regelverket
kring underhåll
5.1.3 Föreskriftskrav och allmänna råd
Boverket har bara ytterst sparsamt utnyttjat sitt bemyndigande att föreskriva om underhåll av byggnaders inre delar. I Boverkets bygg- regler finns det två avsnitt med föreskrifter och allmänna råd bl.a. om vilka drift- och underhållsinstruktioner som ska finnas innan en byggnad tas i bruk.
5.1.4 Krav på underhåll av äldre byggnader och tomter
Kraven på underhåll i PBL och BVL gäller för alla byggnader och tomter oberoende av om dessa uppförts före PBLs ikraftträdande eller inte och om de var bygglovspliktiga enligt 1959 års byggnads- stadga eller inte. Det som ska bevaras och hållas i stånd är den krav- nivå som gällde när byggnaden eller tomten uppfördes/anlades eller ändrades. Kravnivån för byggnader har successivt höjts under många år, och det finns alltså ett stort antal byggnader som inte uppfyller kraven i dagens byggförfattningar.
5.1.5 Avgränsning av underhållsbegreppet i bygglagstiftningen Nybyggnadsåtgärder
Nybyggnadsåtgärder är uppförande av byggnader från grunden eller nyanläggning av tomt. I BVL står det att kraven för byggnader ska uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd. Det innebär att byg- gnader ska utföras och ändras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftskostnaderna begränsas. Kraven för nya byggnader finns i BVL och BVF (Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.) och för tomter i PBL. Ändringsåtgärder
Ändring är tillbyggnad och andra ändringar. För att en åtgärd ska betraktas som en ändring krävs det någon form av standardhöjning eller att byggnaden tillförs någon ny funktion eller egenskap. Änd- ringsbegreppet är inte kopplat till om en byggnads brukstid förlängs eller inte utan utgår från åtgärden som sådan. Kraven för ändring av byggnader finns i BVL och BVF och för ändring av tomt i PBL.
Vid ändringsåtgärder ställs det nybyggnadskrav på tillbyggnaden eller den ändrade delen om byggnadens förutsättningar medger det, och det är rimligt med hänsyn till ändringens omfattning. Om en ändring medför att byggnadens brukstid förlängs avsevärt eller att användningen ändras väsentligt kan det dessutom ställas nybygg- nadskrav under vissa förutsättningar även på de delar av byggnaden som inte direkt berörs av ändringen.
Underhållsåtgärder
Underhållsåtgärder innebär aldrig några nykrav. Med stöd av bestäm- melserna om underhåll kan det därmed inte krävas några åtgärder som innebär att en byggnad tillförs nya egenskaper och funktioner el- ler att standarden höjs. Retroaktiva krav kan inte hävdas utan lagstöd, och retroaktiva krav är också mycket ovanliga i bygglagstiftningen.
5.1.6 Ansvarsfrågor Byggnadens ägare
Byggnadens eller tomtens ägare ansvarar för att underhållsskyldig- heten fullgörs. Ansvaret innebär att fastighetsägaren är skyldig att underhålla utan någon särskild uppmaning från byggnadsnämnden eller någon annan myndighet. Om underhållet eftersätts kan bygg- nadsnämnden förelägga fastighetsägaren att underhålla byggnadens inre delar.
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden kan enligt PBL uppdra åt en sakkunnig person att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder. Det kan t.ex. bli aktuellt efter ett påpekande från hyresgäster om eftersatt underhåll. Denna sakkunnigutredning ger byggnadsnämnden ett underlag för att ta ställning till föreläggande eller rivning.
5.1.7 Statens kontroll och tillsyn över att underhållskraven följs Boverket har vid flera tillfällen, senast i en redovisning av ett reger- ingsuppdrag hösten 2002, uppmärksammat att kommunernas och länsstyrelsernas tillsyn på byggområdet är mycket bristfällig. Troli- gen är tillsynen av underhållsskyldigheten lågt prioriterad. Ett viktigt skäl till detta är att underhållsåtgärder inte är bygganmälnings- pliktiga. De kommer därför inte på något naturligt sätt upp på bygg- nadsnämndernas bord utan att någon anmäler eftersatt underhåll.