Förutsättningarna för ett nytt hissbidrag

• Utbyte av gammal hiss (hisschakt finns således): cirka 400 000– 500 000 kronor (uppgifter från Hissförbundet, april 2003). (Stöds av statistik från rapporten Sammanställning av data för hiss- installationer, där det står att ”antalet nyinstallerade personhissar

2001 bör ha uppgått till i storleksordningen 1 400 hissar med ett installationsvärde på omkring 700 miljoner kronor”).

• Installation av hiss i hus som inte haft hiss innan (hisschakt finns inte): från 1 miljon kronor och uppåt.

Tabell 16. Kostnader för att installera hiss. Hushåll efter lägenhetens våningsplan och förekomst av hiss

Lägenhetens våningsplan/förekomst av hiss %

Antal hushåll 1–2 3 4+

Hyreslägenheter Med hiss Utan hiss Med hiss Utan hiss

1995 1 471 000 61 8 13 15 2 1999 1 672 000 68 7 10 15 2 2000 1 318 000 55 11 14 16 3 Bostadsrätter 1995 650 000 64 6 14 13 3 1999 617 000 65 6 13 14 2 2000 557 000 60 7 13 15 4

Incitament för fastighetsägare att installera hiss?

Att installera en ny hiss är mycket dyrt. Som nämnts ovan finns det bestämmelser om att det vid större ombyggnader ska införas hiss i bostadshus med tre eller fler våningar. På grund av detta krav drar sig många fastighetsägare för att genomföra större ombyggnader. Om ett hissbidrag infördes, skulle troligtvis antalet större ombyggna- der öka och därmed skulle även bostadsbeståndets tillgänglighet, attraktivitet och kvalitet öka.

På orter med bostadsbrist behöver inte fastighetsägarna konkur- rera med varandra med hjälp av attraktivitetshöjande åtgärder. Exempelvis blir lägenheter i flerbostadshus utan hiss uthyrda utan problem – trots avsaknaden av hiss. Fastighetsägarna saknar således i många fall incitament för att installera hiss.

På orter med överskott på bostäder, ofta mindre avflyttningsorter, har inte fastighetsägarna ekonomiska möjligheter att genomföra hissinstallationer. Om en hissinstallation skulle genomföras i ett bostadshus kommer lägenheternas bruksvärde att öka, men fastig- hetsägaren har sannolikt inte möjlighet att höja hyrorna för att kunna täcka investeringskostnaderna för hissen, eftersom den målgrupp som man riktar sig till troligtvis inte har tillräcklig betalningsvilja8_.

Allmännyttiga bostadsföretag verksamma på orter med överskott på bostäder skulle kunna skapa ett attraktivt och tillgängligt bostads- bestånd med hjälp av en kombination av ett bidrag till hissinstalla- tioner och en överenskommelse med Statens bostadsnämnd om avveckling av överskottsbostäder. Ett kommunalt bostadsföretag som exempelvis har ett bestånd av 10 flerbostadshus, varav 7 inte är tillgängliga (saknar hiss) och 3 icke uthyrbara, skulle med hjälp av ett hissbidrag kunna tillgänglighetsanpassa 7 av husen. Samtidigt skulle man kunna avveckla de 3 överskottsbostäderna.

Införandet av ett hissbidrag – ett förslag från Boverket

• Boverket föreslår att ett engångsbidrag till hissinstallationer återinförs.

• Bidraget bör vara rambegränsat och, för att det ska hinna få effekt, bör det gälla under en längre period (5–6 år).

• Det kan i och för sig diskuteras om det ska vara ett riktat bidrag (omfattande bara trevåningshus) eller om det ska vara ett gene- rellt bidrag (omfattande trevåningshus och uppåt). Med hänsyn till de positiva effekter som redovisas nedan bör bidraget vara generellt, främst med hänsyn till att tillgängligheten ökar. • Som krav för bidrag bör ställas att det aktuella flerbostadshuset

används till bostäder under en viss period – till exempel 10 år.

8 _{En icke subventionerad hissinstallation som kostar cirka en miljon kronor,}

skulle i ett hyreshus kunna medföra en ökning av hyreskostnaden med cirka 150 kronor/m2 _{per år (Bo Mattsson, byggexpert).}

Kostnad för staten?

I tabell 18 redovisas exempel på kostnader per år för staten vid olika subventionsgrader och olika antal ärenden per år. Subventions- graden är andelen subvention av hissens inköpspris (vilket beräknas vara cirka 500 000 kronor). Maximala bidragssumman är då 150 000 kronor vid en subvention på 30 procent och 250 000 kronor vid en subvention på 50 procent.

Intervallet 250–1 500 hissar per år är valt på grund av att det inom ramen för det föregående bidraget beviljades maximalt cirka 600 ärenden på ett år och på grund av att ett nytt hissbidrag uppskatt- ningsvis genererar hissinstallationer i maximalt 10 procent av de hisslösa trappuppgångarna (vilka ovan uppskattades till cirka 75 000).

Om bidragsperioden sträcker sig över 5 år skulle kostnaden för staten bli exempelvis 150 miljoner per år om 1 000 hissinstallationer subventioneras med 30 procent och 250 miljoner per år om installa- tionerna subventioneras med 50 procent.

Tabell 17. Två exempel på hur ett nytt bidrag för hissinstallationer skulle kunna se ut:

Subventionsgrad: 30 procent Maximal bidragssumma: 150 000

Totalkostnad för installation av hiss: cirka 1 miljon kronor.

Av detta är cirka hälften materialkostnad för själva hissen och hälften är arbetskostnad.

Ett statligt bidrag med en subventionsgrad på 30 procent av

materialkostnaden (inköp av hiss) skulle generera en bidragssumma motsvarande 150 000 kronor (0,30 . 500 000).

För kostnaden för arbetet (cirka 500 000 kronor) ges ett ”mer generöst räntebidrag”.

Räntebidrag ombyggnad: 500 000 . 0,05 procent (fiktiv subventionsränta som gäller i 5 år) . 0,30 procent = 7 500 kronor

Kapitalkostnaden skulle bli cirka 20 000 per år. 30-årig amorteringsplan på de 500 000 kronorna.

Subventionsgrad: 50 procent Maximal bidragssumma: 250 000

Totalkostnad för installation av hiss: cirka 1 miljon kronor. Av detta är cirka hälften materialkostnad för själva hissen och hälften är arbetskostnad. Ett statligt bidrag med en subventionsgrad på 50 procent av

materialkostnaden (inköp av hiss) skulle generera en bidragssumma motsvarande 250 000 kronor (0,50 . 500 000).

För kostnaden för arbetet (cirka 500 000 kronor) ges ett ”mer generöst räntebidrag”.

Räntebidrag ombyggnad: 500 000 . 0,05 procent (fiktiv subventionsränta som gäller i 5 år) . 0,30 procent = 7 500 kronor

Kapitalkostnaden skulle bli cirka 20 000 per år. 30-årig amorteringsplan på de 500 000 kronorna.

Effekter på hyreskostnaderna av subvention av hissinstallation Om en subvention införs, skulle med största sannolikhet den skatt- ade hyreskostnadshöjning som nämndes ovan (150 kronor per m2

och år) till följd av en hissinstallation bli avsevärt lägre. Positiva effekter av hissinstallationer

• Lägenheterna blir mer attraktiva och bruksvärdet ökar (se rap- porten ”Vad kostar handikappande bostäder?”, 1988).

• Tillgängligheten ökar.

• Äldre kan bo kvar längre, vilket medför dels mindre underhåll för fastighetsägarna (ju högre omflyttningsfrekvens desto mer under- håll eftersom nya hyresgäster ofta vill ha en viss ”förnyelse”), dels minskat behov av särskilt boende.

• Minskat behov av hemtjänst (se rapporten ”Vad kostar handikappande bostäder”, 1988)

• Kommunen slipper i många fall betala bostadsanpassnings- bidrag.

• Minskat antal trappolyckor (se rapporten ”Vad kostar handikapp- ande bostäder”, 1988).