13.2.1 Bakgrund
Statistiken om Sveriges bostadsbestånd är mycket bristfällig. Det finns flera register som ger teknisk information om byggnader, men det finns inget sammanhållande och översiktligt register med tek- nisk basinformation om Sveriges alla byggnader.
Skälet för att inrätta en särskild databas är dels att man därigenom på ett ställe skulle få samlad teknisk basinformation om Sveriges bostadsbestånd, dels att denna information skulle kunna göras till- gänglig för forskare, bostadsföretag, kommuner, byggbransch m.fl. En forskningsinstitution eller liknande bör få i uppdrag att följa
bostadsbeståndets utveckling, bl.a. med hjälp av informationen i databasen för bostadsbeståndets tekniska status.
13.2.2 Boverkets förslag
Boverket föreslår att det inrättas en särskild databas över bostads- beståndets utförande och skick. Det ska vara obligatoriskt för be- siktningsförrättare att efter utförd besiktning sända över besikt- ningsprotokollet eller uppgifter ur detta till databasen. För att kunna bygga upp databasen snabbt föreslår Boverket att en urvalsunder- sökning, liknande SIB och ELIB-undersökningarna och som omfat- tar alla typer av permanenta bostäder genomförs av särskilt
utbildade besiktningsförrättare. 13.2.3 Pågående utredningsarbete
Kommittén för byggnadsdeklarationer, byggnadsregister och byggfels- försäkringar ska bl.a. belysa utformning och uppbyggnad av ett na- tionellt register med byggnadsanknutna uppgifter som ger underlag för uppföljning av relevanta delmål till de nationella miljökvalitet- smålen. Arbetet med ett nationellt register ska klarlägga hur bygg- nadsdelen i fastighetsregistret kan läggas till grund för ett nationellt register där vissa uppgifter om byggnader kan läggas in. Radon, ven- tilation och energianvändning nämns som exempel. Radonutred- ningen har i sitt betänkande redovisat hur ett radonregister skulle kunna kopplas till fastighetsregistret. Kommittén ska rapportera uppdraget senast den 1 mars 2004.
13.2.4 Befintliga och planerade register om bebyggelse Kulturmiljövårdens bebyggelseregister
Det finns redan idag ett register med bl.a. teknisk information om byggnader. Riksantikvarieämbetets kunskapsavdelning ansvarar för förvaltning och vidareutveckling av kulturmiljövårdens bebyggelse- register. Regionerna, t.ex. länsmuseer, stift och länsstyrelser, fyller på med information om byggnader. För närvarande finns det cirka 20 000 byggnader i registret och ungefär lika många är på gång att registreras. Riksantikvarieämbetet försöker aktivt marknadsföra registret mot t.ex. kommunerna, men tvingar inte in informationen.
Det finns inga kriterier för vilka byggnader som kan registreras. Det är alltså inte bara byggnader som i dagsläget är intressanta för kultur- miljövården som kan registreras. Grunden är Lantmäteriverkets fastighetsdatabas och de kulturhistoriska byggnadsinventeringar som utförs av t.ex. museer. Målgruppen är såväl personer som arbetar med fysisk planering och bygglov som allmänheten.
I registret finns bl.a. en beskrivning av byggnaden med uppgifter om antal våningar, stomme/konstruktion, fasadmaterial, takform, taktäckningsmaterial etc. Uppgifter om underhållsbehov kan redan idag läggas in och ändring av t.ex. fasadmaterial kan uppdateras efter hand.
Läs mer i Kulturmiljövårdens bebyggelseregister – beskrivning som kan hämtas på www.raa.se.
Miljöinformation i fastighetsregistret
Lantmäteriet har utrett möjligheterna att komplettera fastighets- registret med en miljödel (Lantmäteriets rapport Dnr 519-2002/ 1623). I rapporten finns en bruttolista på informationsslag som skulle kunna vara aktuella att föra in i fastighetsregistrets miljödel. Intressant för detta uppdrag är referenser till ventilationskontroll, radonmätningar och kvalitetsdeklaration. Information av bygg- teknisk karaktär föreslås inte ingå i miljödelen.
OVK-register
Uppgifter om ventilation eller genomförande av obligatorisk ventila- tionskontroll finns inte i ett centralt register. Ventilationskontrollen hanteras i princip på följande sätt. Byggnadens ägare är ansvarig för att kontrollen genomförs. Funktionskontrollanten upprättar ett be- siktningsprotokoll som bl.a. skickas till kommunen. Det är kommu- nerna som kontrollerar, registrerar och förvarar protokollen som normalt används i tillsynsverksamheten. Protokollen handläggs olika från kommun till kommun, och det finns ingen skyldighet för kommunen att ha ett register. I förordningen (1991:1273) om funk- tionskontroll av ventilationssystem står det att kommunens bygg- nadsnämnd ska övervaka att ägare till byggnader uppfyller sina skyl- digheter enligt förordningen. Men i och med att kommunerna inte får ta betalt för sin hantering av protokollen (se RegR dom 6/12-99 mål nr 6237-1997) har intresset i många kommuner minskat. Energicertifikat
Direktiv 202/91/EG antogs i januari 2003, och senast den 4 januari 2006 ska ändringar i lagar och föreskrifter vara genomförda. Syftet med direktivet är att främja en effektivare energianvändning i bebyg- gelsen inom EU för att minska EUs behov av att importera energi samt att hjälpa till att nå Kyotoprotokollets mål att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Direktivet innebär bl.a. att ett energi- certifikat som beskriver byggnadens energiprestanda ska visas upp i samband med att byggnader uppförs, säljs eller hyrs ut. Certifikatet får inte vara äldre än 10 år och ska göras tillgängligt för köparen eller hyresgästen. Det ska innehålla referensvärden så att byggnadens energiprestanda kan bedömas samt förslag på kostnadseffektiva åt- gärder. En regelbunden kontroll av värmepannor (undantag för de flesta villapannor) kan också komma att införas liksom kontroll av luftkonditioneringssystem.
Uppgifterna från energicertifikaten, eventuell pannkontroll och kontroll av luftkonditioneringssystem behöver troligen registreras i någon form av nationellt register.
Lantmäteriets fastighetsregister
Information om Sveriges samtliga fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar finns i Lantmäteriets fastighetsregister, tidigare benämnt fastighetsdatasystemet. I registret, som är upp- byggt av ett antal delar såsom allmänna delen, inskrivningsdelen,
adressdelen, byggnadsdelen och taxeringsuppgiftsdelen, finns det uppgifter om ägare, adress, koordinater, rättigheter, inteckningar m.m. Det finns ytterligare register som innehåller uppgifter om t.ex. fastighetspriser och pantbrev.
Fastighetstaxeringsregister
SCB bearbetar och sammanställer statistik från fastighetstaxeringen. I statistiken redovisas uppgifter om taxeringsvärden, antal taxerings- enheter, arealer m.m. för Sveriges samtliga fastigheter. Faktaupp- gifterna bygger på de allmänna och särskilda fastighetstaxering- arna. Från fastighetstaxeringen kan man få fram uppgifter av teknisk karaktär, främst för småhus. Exempel på uppgifter för småhus är: elbyte efter 1989, fasadbyte efter 1989, fasad, takbyte efter 1975 och köksstandard. För hyreshus är den tekniska informationen inte alls lika detaljerad, men det går att se värdeåret. Mer information om statistik från fastighetstaxeringen finns på www.scb.se.
Hissregister
Fram till 1995 fanns ett centralt register för alla hissar hos SA (Statens anläggningsprovning).
Danska Bygnings- och boligregistret
I Danmark finns sedan 1977 ett register med uppgifter om alla bygg- nader i Danmark, Bygnings- och boligregistret eller BBR-registret. Registret är omfattande och används för många olika ändamål, t.ex. värderingar, hyresberäkningar och statistiska beräkningar. Registret förs av kommunerna och grundas på uppgifter som fastighetsägarna skickade in vid den allmänna värderingen 1977. En byggnad registre- ras när den är nybyggd och därefter ska kommunen uppdatera re- gistret vid bygglovsärenden och tillsynsverksamhet. Fastighetsäga- ren är skyldig att rapportera om det finns fel i registerutdragen som skickas ut eller självmant rapportera om det görs väsentliga föränd- ringar som inte kräver bygglov.
Registret håller inte den kvalitet som det bör göra och vissa under- sökningar visar att det finns många fel i registret. Det beror bl.a. på att den grundinformation som inrapporterades 1977 inte har grans- kats tillräckligt noga. En annan orsak kan vara att kommunerna inte har förstått hur registret används och därför inte sköter uppdatering- arna helt korrekt.
BBR-registret innehåller bl.a. uppgifter om användning, belägen- het, byggnadsår, storlek, tekniska förhållanden, installationer, ägar- förhållanden, antal lägenheter etc. För enskilda byggnader finns det även uppgifter om byggmaterial, energideklaration m.m.