Att många elever, även på gymnasienivå, har behov av att studera svenska som andraspråk borde vara en självklarhet. Andraspråksele- vernas speciella problem med svenskan och att språkinlärning är en tidskrävande process behöver uppmärksammas. Undersökningar från USA och Kanada gjorda av bland andra Cummins (1996) visar att en utveckling av andraspråket till ett inlärnings- och tankeinstrument kräver cirka 5 – 7 års inlärning för att nivån ska vara densamma som jämnåriga förstaspråkselevers. Sedan 1980-talet har forskning visat att invandrarelever snabbt kan tillägna sig flyt och kommunikativa fär- digheter i det nya språket, men trots detta tar det lång tid att uppnå förstaspråkselevernas nivå. De barn som fått fullfölja den grundläg- gande läs- och skrivinlärningen på modersmålet når snabbare ikapp på
andraspråket. Några djupare insikter om språket behöver andraspråks- eleverna inte ha för att få flyt i en konversation, och kroppspråket hjälper till att få kommunikationen i vardagliga sammanhang att fun- gera.
Förstaspråkselevernas färdigheter vad gäller konversation når en platå vid sexårsåldern och skillnaderna här mellan förstaspråks- och andraspråkselever blir inte lika stora som när det gäller skriv- och läsrelaterade färdigheter. Undervisning i skolan kräver mer av ordför- råd, syntax, analys och andra kognitiva processer och där många and- raspråkselever har brister som kan döljas under ”ytflytet”, i samtals- språket. Förstaspråkseleverna fortsätter att utveckla sitt abstrakta tän- kande och språk för att klara studierna, och deras ordförråd och grammatiska kunskaper växer ständigt, medan andraspråkseleverna försöker komma ifatt (Cummins 1996).
Mot bakgrund av dessa undersökningar förstår man att undervis- ning i ämnet svenska som andraspråk spelar en viktig roll för att hjäl- pa elever att komma ikapp och klara all ämnesundervisning bättre. Interaktionen elever sinsemellan och mellan lärare och elever är oe- hört betydelsefull. Cummins har arbetat fram en modell med två vari- abler för att se hur höga krav som ställs på elevers språkförmåga när det gäller att kunna tillgodogöra sig undervisning. Variablerna är kog- nitiv svårighetsgrad och graden av situationsberoende.
(Cummins modell, 2000:68 ) Situations- beroende Situations- oberoende Låg kognitiv svårighetsgrad Hög kognitiv svårighetsgrad
När krav på abstrakt kunskap ökar måste elever finna stöd i ett känt språkligt sammanhang. Andraspråkselever behöver merparten av sin undervisning i det övre vänstra fältet så att den kognitiva nivån kan öka efterhand samtidigt som förståelsen garanteras genom ett konkret och kontextualiserat innehåll och ett interaktivt arbetssätt. Arbete med ord och begrepp bör ske här och kopplas till tidigare omvärlds- och ämneskunskaper, vilket ger en grund för vidare ämnesstudier. Vad gäller elever som läser modersmålssvenska kan de tämligen obehind- rat förstå språket, och de kan istället koncentrera sig på innehåll och syftet med läsningen. För andraspråkselever saknas det kontextuella stödet i mycket av den muntliga och skriftliga språkanvändningen i skolan, inte minst i läromedelstexter. Alltför ofta befinner sig under- visning för nybörjarna i det nedre högra hörnet, och undervisningsma- terialet kan bestå av drillövningar som inte är kognitivt krävande. Det kontextuella stödet, som kan kompensera andraspråkselever för deras brister kan vara olika typer av förförståelse genom visuell hjälp i form av föremål och bilder, men också genom samspel elever emellan där de samtalar om händelser och företeelser som finns här och nu. Litte- rära texter och faktatexter kan sedan föras in i sammanhanget och höja svårighetsgraden. Eleverna fortsätter att interagera och samtala om texterna. Om fakta då också relateras till elevers bakgrund, erfarenhe- ter och verklighet blir det lättare att hantera språket. Att relatera det lästa till egna erfarenheter och kunskaper skapar sammanhang, samti- digt som de kognitiva kraven kan öka. Ett nästa steg kan bli att elever- na kan knyta an från det konkreta till det abstrakta och förhoppnings- vis också kritiskt granska innehåll i texterna. Denna typ av undervis- ning leder fram till en språklig nivå som Cummins kallar ”academic level”. Den illustreras av det övre högra fältet i modellen. Eleverna har då en högre nivå på sitt nya språk som gör att de kan nå framgång i skolarbetet.
Att sätta in skolan i ett större samhälleligt perspektiv är enligt Cummins nödvändigt för att förstå andraspråkselevernas situation. För att förstå varför vissa andraspråkselever når stora skolframgångar, medan andra misslyckas och vänder skolan och samhället ryggen mås- te man erkänna att ”human relationships are at the heart of schooling” (Cummins 2000:40). Relationerna mellan majoritets- och minoritets-
grupper eller dominerande och underordnade grupper i samhället på- verkar både strukturer i skolan och hur lärare definierar sina roller i samspelet med andraspråksinlärare. Dessa relationer påverkar hur styrdokumenten, språkpolicyn och bedömningmallarna ser ut i skolan. Vilka förväntningar har lärarna på andraspråkselever? Vilka förutsätt- ningar har lärare för att utbilda elever med annan språklig och kultu- rell bakgrund? För att andraspråkselever ska nå framgång i skolan måste de, förutom att få en adekvat andraspråksinlärning, bli bemötta med positiva förväntningar, bli synliggjorda och få möjlighet att ge uttryck åt de kunskaper, erfarenheter och värderingar de har genom att vara delaktiga eller åtminstone på väg att bli delaktiga i två kulturer. Dessutom menar Cummins att en viktig faktor i undervisningen måste vila på ”empowerment” – att genom samarbete nå en ”maktgemen- skap”. Med ”makt” menar Cummins att eleverna får makt över sina egna liv genom att deras identiter blir synliggjorda och bekräftade. De ska bli betrodda och få vara med och påverka undervisningen. Språket måste användas för att stärka elevernas intellektuella, estetiska och sociala identitet om det ska bidra till ”empowerment”.
I skolorna måste man få bättre kunskap om hur man undervisar andraspråkselever och det är inte bara en uppgift för lärare i svenska som andra- språk. Alla lärare bör känna till hur social och etnisk mångfald kan hanteras och vilka språkliga hinder vissa elever kan ha.