I regeringspropositionen Den öppna högskolan (2001) definieras vilka färdigheter som bör ingå i målen för högre utbildning. En av de fär- digheter som det läggs stor vikt vid är "förmåga till muntlig och skrift- lig kommunikation på svenska och engelska samt förmåga att hantera informations- och kommunikationstekniska verktyg" (2001:88). Detta återspeglades i upplägget av den nya lärarutbildningen i Växjö 2002. Alla lärarstudenter gick där en mindre svenskkurs med fokus på munt- lig och skriftlig kommunikation. Samtliga 412 lärarstudenter läste 1,5
p svenska i vilket följande moment ingick: samtalsanalys, utredande text, webbtext och muntligt framförande. I momentet "utredande text" var uppgiften att skriva om en valfri frågeställning ur kurslitteraturen. Studenterna fick en introduktion i gällande referenssystem och aka- demiskt språkbruk. För att bli godkända skulle studenterna skriva en kort text på 700 ord där tyngdpunkten för bedömning låg på skrivkon- ventioner, disposition/struktur och förmåga att använda referenssy- stem. För att göra problematiken tydlig redovisar jag nedan fördel- ningen mellan studenter med studieförberedande respektive yrkesför- beredande gymnasiebakgrund på lärarutbildningens första gemen- samma termin.
Tabell 1. Fördelning av studenter efter studiebakgrund
Gymnasial bakgrund Antal %
Studieförberedande 209 57,5
Yrkesförberedande 132 36,2
Övrigt68 23 6.3
Totalt 364 100
I gruppen studenter från yrkesprogrammen underkändes 29 % av de bedömda texterna. Motsvarande siffra för studenter med studieförbe- redande gymnasiebakgrund var 23 %. Differensen kan kanske inte tyckas vara uppseendeväckande stor här, men den visar ändå på en tendens som bekräftas och förstärks av resultaten hos en kontrollgrupp (Ask 2003, kommande). Den stora skillnaden ligger i stället i utfallet av betyget Väl godkänd. Endast 24 % av studenterna med yrkesförbe- redande bakgrund lyckades få högsta betyg på sin text. Motsvarande siffra för studenter från studieförberedande program var 39 %.
När det gäller de studenter som siktar på att bli svensklärare för se- nare åren och gymnasieskolan blev läget något allvarligare. Få av stu- denterna från yrkesprogrammen, (29 %), kom upp i högre nivå än godkänd. Motsvarande siffra för studenter med studieförberedande
gymnasiebakgrund var 40 %. Betyget U (underkänd) gavs till 5 % av studenterna med studieförberedande bakgrund, vilket skall jämföras mot 40 % av de studenter som har yrkesförberedande bakgrund. I gruppen fanns en (1) student med folkhögskolebakgrund. Denne stu- dent fick betyget VG på sin utredande text.
Tabell 2. Betygsutfall samtliga studenter på inriktningen svenska för de senare åren och gymnasieskolan
Betyg Antal %
Väl godkänd 13 37,2
Godkänd 17 48,5
Underkänd 5 14,3
Totalt 35 100
Tabell 3. Betygsutfall studenter från studieförberedande program på inriktningen svenska för de senare åren och gymnasieskolan
Betyg Antal %
Väl godkänd 8 40
Godkänd 11 55
Underkänd 1 5
Totalt 20 100
Tabell 4. Betygsutfall studenter från yrkesförberedande program på inriktningen svenska för de senare åren och gymnasieskolan
Betyg Antal %
Väl godkänd 4 28,6
Godkänd 6 42,9
Underkänd 4 28,5
Betygsutfallet för de utredande texterna väckte många funderingar kring vad det egentligen var som gjorde att så många studenter inte kan skriva en enkel text av utredande karaktär. Avvikelser från skriv- konventionerna finns på alla nivåer, från makro- till mikronivå. Det som fällde många av texterna var bl.a. en utbredd talspråklighet, brott mot stavningskonventionen, oförmåga att använda sig av ett referens- system och litteraturlista samt ingen eller felaktig styckeindelning.
En enkät om hur studenterna upplevde sin gymnasieutbildning i svenska genomfördes för att ytterligare försöka ringa in eventuella olikheter i gymnasieskolans undervisning i svenska. Av den totala gruppen studenter (364 st.) valde 343 att delta i enkäten, då den var frivillig. Tydliga skillnader utkristalliserades i svaren då de olika elev- grupperna svarade på frågan om de kände sig språkligt väl förberedda för universitetsstudier. Även i gruppen av studenter med bakgrund i de studieförberedande programmen fanns ett antal studenter som inte kände sig väl förberedda, men majoriteten av dem (sammanlagt 67 %) kände sig väl förberedda eller åtminstone i viss mån väl förberedda för universitetsstudier. Tabellerna nedan redovisar hur olika studentgrup- per ställde sig till påståendet "Jag tycker att min gymnasieundervis- ning i svenska förberett mig väl för universitetsstudier".
Tabell 5. Inställning till gymnasieskolans svenskundervisning, samtli-
ga studenter
Anser sig vara väl förberedda för universitetsstudier Antal % JA 92 26,9 I VISS MÅN 158 46,0 NEJ 93 27,1 Totalt 343 100
Tabell 6. Inställning till gymnasieskolans svenskundervisning hos studenter från ett studieförberedande program
Anser sig vara väl förberedda för universitetsstudier Antal % JA 60 31,9 I VISS MÅN 86 45,7 NEJ 42 22,4 Totalt 188 100
Tabell 7. Inställning till gymnasieskolans svenskundervisning hos studenter från ett yrkesförberedande program
Anser sig vara väl förberedda för universitetsstudier Antal % JA 23 19,0 I VISS MÅN 54 44,6 NEJ 44 36,4 Totalt 121 100
En jämförelse mellan de olika kategorierna gör det tydligt att eleverna från yrkesprogrammen av olika anledningar inte känner att den svenskundervisning de fick på gymnasieskolan har förberett dem för det akademiska skrivandet i samma utsträckning som undervisningen på de studieförberedande programmen har gjort. Detta avspeglar sig även i de kommentarer som gavs till enkäten. Nedan återges några av rösterna. Först presenteras elever från de yrkesförberedande pro- grammen, som efter sin första termin på universitetet upptäckt att de inte riktigt räcker till när det gäller skrivandet:
Jag trodde att jag fått någorlunda utbildning i svenska. Men nu inser jag att jag knappt fått grun- den.
Jag tycker att svenskan på mitt pogram var ganska bra men den verkar inte ha samma klass som svens- kan på tex natur vetenskaps pogramet.
(Omvårdnadsprogrammet, examen 1999)
Det känns som om det inte var så viktigt med oss som gick praktiska program.
(Hotell- och restaurangprogrammet, examen 1996) Även hos eleverna från studieförberedande program märktes en viss irritation över svenskundervisningen, även om många av dem uttryck- te positiva omdömen om sin gymnasieutbildning i svenska. Främst ifrågasattes litteraturhistorians dominans i svenskämnet, och mer öv- ning i skrivandets konst efterfrågades:
Jag har vissa kunskaper, men jag känner mig inte säker.
(Samhällsvetenskapsprogrammet, examen 2001)
Vi har läst alldeles för mycket litteraturhistoria istället för att jobba med skrift.
(Samhällsvetenskapsprogrammet, examen 2001)
Eftersom jag gick NV visste jag att jag var tvungen att läsa vidare. Känns som jag fått en bra grund från gymnasiet.
(Naturvetenskapsprogrammet, examen 2000)