I ett ämnesövergripande tema under rubriken Människosyn arbetade omvårdnadsklassen under höstterminen i årskurs 1 med ett antal tex- ter, där Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta dominerade. Klassen fick skriva om sina läsupplevelser i sina loggböcker vid två tillfällen under läsningen och avsluta arbetsområdet dels med ett litteratursam- tal i mindre grupper och dels en skrivuppgift kring människosyn. Det bör påpekas att arbetet i elevgruppen organiseras utifrån ett problem-
ration mellan kärn- och karaktärsämnen. Detta innebär att alla i arbets- laget tar del av och i olika mån ansvarar för de texter som klassen be- handlar. Svenskläraren har dock huvudansvaret för introduktionen av texterna och kan också sägas vara hjärnan bakom den metodiska ge- staltningen där text analyseras och bearbetas.
Av loggböckerna framgår att i stort sett samtliga elever är mycket positiva till läsningen av Bröderna Lejonhjärta och endast hos en elev skymtar en undran över nivån på boken då hon innan läsningen frågar sig om den inte är för lätt.
Många uppger också att de sedan barndomen känner till berättelsen om Skorpan och Jonathan, men att de aldrig har läst boken. Filmen
Bröderna Lejonhjärta tycks ha haft stort genomslag bland eleverna i
klassen, vilket kanske visar att för många barn är det just detta medi- um som dominerar utbudet av text under mellanåldern. Pelle skriver inför läsningen att "Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio var dom bästa filmerna jag visste när jag var liten. Hoppas att boken är lika bra som filmen.".
Bland elevernas reflektioner i loggböckerna finns många som anknyter till det tema som de jobbade med. Tina skriver:
Jag tänkte mycket på den humanistiska människosy- nen när jag läste eftersom bröderna hade den män- niskosynen och eftersom vi läste om människosyn.
Flertalet elever tar dock upp andra trådar ur boken som till exempel döden. I dessa förekommer oftare anknytningar till elevernas egna erfarenheter. Stina menar att det var jobbigt att läsa om döden efter- som hon nyligen varit på begravning och Helena funderar på hur det känns att dö ung, utifrån en händelse där några ungdomar hon kände till dog. Maria, en flicka med invandrarbakgrund, menar att hon kän- ner sig som Jonathan "för jag hjälper mina syskon och föräldrar väl- digt mycket".
Det tycks som eleverna är noga med att försöka hitta koden till framgång i studierna och på så sätt hålla sig till säkra kort. Det kan handla om att bemöta boken positivt eller skriva om sådant man för- väntas skriva om, i det här fallet något kring temat människosyn.
De frågor som eleverna har som utgångspunkt för att diskutera sina läsupplevelser i litteratursamtalet är några av formell - analytisk ka- raktär. En del, som uppgiften Diskutera vilken människosyn följande
människor tycks ha (Jonathan, Sofia, Mattias, Jossi, Tengil). Motivera varför du tycker så, är anpassade till det övergripande temat och fler-
talet bär spår av lärartexten. Frågor som: Vad skulle Tengil och Katla
symbolisera i vår värld och i vårt samhälle? Motivera ditt svar! och Behövs Jonathan även i vår tid? Varför? Finns han redan? Motivera!,
är visserligen mer personligt reflekterande, men befinner sig samtidigt långt ifrån de reflektioner som eleverna gav uttryck för i sina logg- böcker.
Elevernas igenkänning av syskontemat representeras av en fråga som måste betecknas som icke-autentisk: Vad kan du säga om Jona-
thans och Skorpans relation? På vilket sätt förstärker de varandras positiva sidor? Motivera ditt svar!.
Ett par frågor som också är personligt reflekterande behandlar dödstemat nämligen Hur uppfattar du det som händer Skorpan efter
branden då Jonathan omkommer? och efterföljande Vad säger du om Astrid Lindgrens egna ord om att Skorpan inte dör förrän på sista sidan? Tycker du själv att det är rimligt? Motivera!. De sistnämnda
har dock lite att göra med det övergripande temat.
Även om antalet frågor till Bröderna Lejonhjärta inte är i närheten av dem elklassen fick efter sin läsning av Kim Novak badade aldrig i
Genesarets sjö, torde de upplevas som både många och omfattande.
Av den anledningen riskerar de att uppfattas som begränsade med Marshalls beteckning, men den muntliga kontexten i form av ett orga- niserat samtal i en mindre grupp under minst en timmes tid talar sam- tidigt mot detta. För att få visshet i detta måste dock en analys av detta samtal göras, något som inte ryms inom ramen för denna studie.
I den skrivuppgift som följde på detta samtal, skulle eleverna i rap- portform redogöra för olika slags människosyner och samtidigt reso- nera kring sina egna ställningstaganden med de lästa texterna som utgångspunkt. Som uppgift betraktat kan man med Marshalls begrepp kategorisera den som utökad personlig skrivuppgift eftersom eleverna här har möjlighet att relatera och anknyta texterna till sina personliga upplevelser och värderingar.
Vid en översiktlig genomläsning av elevernas rapporter kan man konstatera att i ungefär hälften av de rapporter som lämnades in (fem saknas), lyckas eleverna att kombinera sina läsupplevelser med per- sonliga ställningstaganden utifrån de teoretiska perspektiv eleverna fått under arbetsområdet. Anna skriver:
En bebis härmar sina närmaste (t.ex. sin mamma och pappa) och växer upp med dem som dess stora förebilder. Man brukar ju säga att man "blir som man umgås". Ett exempel på detta är Bröderna Le- jonhjärta där Skorpan ser upp till Jonatan. På slutet hoppar Skorpan ner för ett stup med Jonatan på ax- larna när det brann i huset. För Skorpan är detta något mycket stort och positivt, eftersom han hela ti- den har strävat efter att bli lika modig som Jonatan. Man skulle kunna säga att Skorpan har lite av en kristen människosyn, men för honom är det Jonatan som är gud eller Jesus och den som han skall se upp till och sträva efter att leva på ett så likt sätt som möjligt.
Av dem som håller isär upplevelser av texterna och sitt eget ställ- ningstagande relaterar ändå flertalet till det övergripande temat på ett nyanserat och många gånger insiktsfullt sätt. Så skriver exempelvis Anders att
[b]röderna kan verkligen inte förstå sig på männi- skorna som krigar och hatar varandra, tills de själv måste ut och kriga för sina egna. Jag tycker att Skorpan och Jonatan verkar vara humanister, för de är båda i behov av kärlek, de är förnuftiga och fram- förallt Skorpan är i behov av trygghet.
Utifrån ovanstående resonemang kan man konstatera, liksom Nils- Erik Nilssons avhandling också visar, att elever inte alltid fullföljer sina uppgifter på det vis som lärarna förväntar sig att de ska göra
(Nilsson 2002). Uppgiften i sig är alltså inte synonym med hur den blir utförd!
Sammanfattningsvis menar jag att frågorna till litteratursamtalet har potential att, utifrån Marshalls kategorisering, bli personligt reflek- terande. Här är det dock nödvändigt att gå vidare och studera den spe- cifika kontexten kring samtalet. Den skriftliga uppgiften tycks ha fun- gerat som utökad och personlig för en stor del av eleverna, dock inte alla.
Sammanfattning
Bearbetningen av de fyra texterna i de olika klassrummen ter sig på många sätt olika. Utifrån Marshalls och Langers teorier ger de skilda metodiska gestaltningarna upphov till frågor om värdet av arbetet med de texter klasserna har utfört. Av de skriftliga uppgifterna framstår elklassens uppgift Mordet på Berra Albertsson - natten till den 10 juli, som knappt hälften av eleverna skrev, och omvårdnadsklassen rapport under temat Människosyn vara de enda i kategorin Personal Writing
Assignments. Samhällsklassens uppsats kring ondska behandlar inte
texterna och är därför svår att definiera. Tydligt är dock att SP- eleverna genom olika moment fått hjälp med att skapa föreställnings- världar runt texten, men inte med att vidare bearbeta texten analytiskt eller förhålla sig till texten som fiktion. För naturvetarklassen innebar recensionsskrivandet mest en strategisk handling gentemot läraren och eleverna fick ingen hjälp att vare sig genom skrivandet eller i gemen- samma diskussioner skapa ny förståelse för texten.
De muntliga frågeställningar som omgärdat läsningen i tre av de fyra olika klasserna, varierar också till sin utformning. Här menar jag att elklassen genom den mängd frågor eleverna förväntades diskutera, inte gavs någon chans att vidga textförståelsen. Samhällsklassen frå- geställningar inför diskussionen i smågrupper har beröringspunkter till elevernas livsvärld, men tar inte upp det som eleverna berör i sitt loggboksskrivande. Den för bedömningen viktiga diskussionen som sedan följer i helklass, utelämnar läsningen och texterna till förmån för ondska i största allmänhet.
Frågorna till omvårdnadsklassens litteratursamtal varierar i sin ka- raktär. Några är personligt reflekterande och kan sägas beröra eleverna livsvärld, medan några bär tydliga spår av lärartext och är mer for- mellt analytiska. Litteratursamtalets form borde dock kunna skapa förutsättningar för att vidga förståelsen för texten.
Denna begränsade undersökning har av utrymmesskäl utelämnat många intressanta perspektiv, som till exempel genusperspektivet. Avslutningsvis vill jag ändå uppmärksamma det faktum att de fyra böcker jag här har behandlat, alla har manliga protagonister och tre av fyra manliga författare. Jag kan dessutom konstatera att av samtliga texter som klasserna läste under årskurs 1 förekom endast kvinnliga protagonister och författare i mycket begränsad omfattning. Till detta hoppas jag kunna återkomma längre fram under avhandlingsarbetet.
Litteraturlista
Bachtin, M. M, (1981). The Dialogic Imagination. Four Essays by
M.M Bachtin, ed. Michael Holquist, Austin: University of Texas
Press.
Berge Kjell Lars (1988). Skolestilen som genre. Med påtvungen penn. Oslo: Landslaget for norskundervisning (LNU)/Cappelens forlag. Bjurström, Erling (1997). Högt och lågt. Smak och stil i ungdomskul-
turen. Umeå: Boréa Bokförlag. /Diss/.
Bodström, Cecilia (2002). Invandrare klarar skolan sämst. I: DN 2002- 09-19.
Drotner, Kirsten (1992). Modernity and media panics. I: Skovmand Michael & Schroder, Kim, Media cultures. Reappraising Transna-
tional Media. London:
Drotner, Kirsten m fl (1996/2000). Medier och kultur: en grundbok i
medieanalys och medieteori. Lund: Studentlitteratur.
Escarpit, Robert (1958/1968) Litteratursociologi. Stockholm 1970. Langer, Judith A (1995) Envisioning literature. Literary understand-
ing and literature instruction. International Reading Association
and New York: Teachers Collage Columbia University.
Malmgren, Gun (1992). Gymnasiekulturer. Lärare och elever om
Marshall, James D., (1987). The Effects of Writing on Students' Un- derstanding on Literary Texts I: Research in the Teaching of Eng-
lish, Vol 21, No 1 1987, s. 30-87.
Molloy, Gunilla (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla (1998). Har fröken läst Fever Pitch? I: Svenska i sko-
lan 1998:2, s. 52-58.
Nilsson, Nils-Erik (2002). Skriv med egna ord. En studie av läropro-
cesser när elever i grundskolans senare år skriver "forskningsrap- porter". Malmö: Forskarutbildningen i svenska med didaktisk in-
riktning. Området för lärarutbildning, Malmö högskola. /Diss/. Persson, Magnus (2002). Kampen om högt och lågt. Studier i den sena
nittonhundratalsromanens förhållande till masskultur och moder- nitet. Stockholm/Stehag: Brutus Österlings Bokförlag Symposion.
/Diss/.
Skolverket (2000). Kursplaner, www.skolverket.se, hämtad 2002-11- 28.
SOU (1992:94). Skola för bildning. Huvudbetänkandet av läroplans-
kommittén. Statens offentliga utredningar 1992:94, Utbildningsde-
partementet. Stockholm: Allmänna förlaget.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspek-
tiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Sørensen, Birte (1985). Texten och läsaren. I: Thavenius & Lewan (red) 1985, Läsningar. Om litteraturen och läsaren. Lund: Akade- miförlaget.
Wertsch, James V. (1990). Voices of the mind. London: Harvetster Wheatsheaf.
Wertsch, James V. (1998). Mind as action. Oxford: Oxford University Press.
Volosinov, V.N. (1986). Marxism and the philosophy of language. London: Harvard University Press.
Vygotiskij, Lev, S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförla- get Daidalos.