Eftersom enbart texterna inte räcker som material i mitt fall, då jag även är intresserad av hur de som skriver tänker kring skrivande, kommer jag att genomföra intervjuer. Jag ska intervjua både eleverna som skribenter och de lärare som bestämt uppgifterna om varför de ska ägna sig åt skrivande. Den bild som kommer fram här ställs sedan mot den bild av de skrivkulturer som visat sig i den etnografiska kart- läggningen.
Intervjuerna baseras på Steinar Kvales (1997) intervjumetod, där kvalitativa intervjuer med ett frågeraster utgör grunden för ett samtal som genererar ny kunskap. Jag är med en kvalitativ intervju inte ute efter att finna informantens "rätta uppfattning" utan mera efter att son- dera i ett outforskat område. Detta innebär att både intervjuare och informant tillsammans kommer fram till ny kunskap
Syftet med lärarintervjuerna är att förstå vad, hur och varför läraren använder sig av skrivande som pedagogisk metod. Varje intervju kommer att utgå från en specifik skrivuppgift som läraren använt i undervisningen. Utifrån denna uppgift vill jag försöka belysa hur lära- ren tänker vid valet av uppgifter och vad skrivande är i lärarens ögon. Här kommer de påståenden jag tidigare presenterat bilda ramen för frågorna.
Genom att belysa hur läraren uppfattar elevens roll som skribent hoppas jag kunna förstå hur läraren ser skrivandet utifrån ett kultu- rellt/sociokulturellt perspektiv. Frågor som kan belysa detta är exem- pelvis: Hur mycket skriver eleverna? Varför ger du dem skrivuppgif- ter? Förstår de varför de ska skriva? Vad tror du eleverna ser för an- vändningsområden för skrivande? Skriver de frivilligt och spontant?
Denna typ av frågor kan också belysa lärarnas metakognitiva perspek- tiv.
Här finns en möjlighet att se om skrivandet uppfattas monologiskt eller dialogiskt. Frågor som här skulle kunna fungera är: Hur löser eleven denna uppgiften bäst? Får eleverna arbeta med skrivuppgiften enskilt eller i grupp? Hur hjälper du eleven att lösa uppgiften? Vad lär sig eleven av att skriva denna uppgift? Hur utvecklas man som skri- bent? Skriver du något själv? Lärarens egen uppfattning om skrivan- det borde bli synligt genom svaren på dessa frågor.
Möjligheten till meningsskapande hos eleverna kan ses i ljuset av skrivandet som bedömningsinstrument och sorterare. Hur och om lära- re ser detta kan leda till förståelse för hur skivandet som fenomen upp- fattas. Det kan förklaras av frågor av typen: Varför väljer du denna skrivuppgift?
Elevintervjuerna är menade att bli en hjälp till att bättre förstå hur eleven tänker kring skrivande och till att få en uppfattning om elevens skiftspråksanvändning, alltså vilka skrifthändelser och skriftliga prak- tiker eleven deltar i.
Det områden som jag vill belysa är hur elever uppfattar skrivandet som sociokulturellt och dialogiskt fenomen och vilken självbild de har i detta sammanhang. Frågor som kan svara mot detta syfte är bland andra: Vad brukar du skriva? Tycker du om att skriva? Brukar du skriva andra saker än det som ges i uppgift i skolan? Skriver ni i ditt hem? Skriver du frivilligt och spontant hemma? Eller bara i skolan? Ge exempel på saker du skriver utanför skolan.
Deras metakognitiva uppfattning om sin egen skribentroll kan klar- läggas genom frågor som knyter an till egenhändigt producerade tex- ter skrivna i specifika texttyper. Frågorna måste då varieras beroende på texttyp men utgångsfrågan kan se ut som följer: Hur gjorde du då du skrev denna text? Hur tänkte du när du påbörjade den här uppgif- ten? Genom att ställa denna typ av frågor i förhållande till texter med olika funktion kan jag få en bild av hur eleven uppfattar olika texter, deras form och funktion samt vilka möjligheter till meningsskapande eleven ser i denna textsort.
Hur de uppfattar att man lär sig skriva eller utvecklas som skribent hoppas jag få belyst genom att fråga: Vad tror du lär dig då du skriver
denna text? Vet du varför du skrev den här uppgiften? Vad tror du läraren vill att du ska lära dig av skrivuppgiften? Läser du mycket? Vad läser du då?
Genom att belysa olika textsorter, påtvingat och självvalt skrivan- de, kommunikativt och kognitivt skrivande och jämföra dem utifrån konkreta textexempel vill jag försöka spegla den eller de skriftkulturer elever och lärare är en del av och hur de uppfattar skrivandet i sig och hur de identifierar sin skriftbrukarroll.
Syftet med studien är alltså dels att genom en etnografisk kartlägg- ning få en bild av hur en grupp elever och deras lärare använder sig av skriftspråklighet i skolan. Fokus ligger på att få en heltäckande bild av den skriftspråklighet som äger rum och är alltså inte enbart inriktat på skolskrivande i snäv bemärkelse. Begreppet skolskrivande kan här förstås som alla skrifthändelser som sker inom skolans rumsliga och tidsmässiga ramar. Vilka skrifthändelser äger rum och vilka skrift- språkliga praktiker tar eleverna del i? Vad skrivs, hur mycket skrivs, och hur ser det skrivna ut?
Ett syfte är också att få en bättre förståelse för varför det skrivs och hur skrivandet uppfattas av elever och lärare.
Litteratur
Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus, Thavenius, Jan, 1999. Sko- lan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur
Barton, David, 1994. Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Oxford: Blackwell
Chrystal, Judith-Ann, Ekvall, Ulla, 1999. Planering och revidering i skolskrivande. I: Svenskans beskrivning 23, utg. av Lars Gunnar Andersson m. fl. 57-76.
Dysthe, Olga, (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Student- litteratur
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis och Hoel, Torlaug Løkensgard, 2002. Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur
Garme, Birgitta, 1988. Text och tanke. Om skrivstrategier i elevupp- satser. Malmö: Liber
Gunnarsson, Britt-Louise, 1992. Skrivande i yrkeslivet. En socioling- vistisk studie. Lund: Studentlitteratur
Geijerstam, Åsa af, Liberg, Caroline, Folkeryd W Jenny, Edling, Ag- nes, 1999.
Elevers möte med skolans textvärldar ASLA Information 25:2.
Heath, Shirley Brice, 1983. Ways with Words. Language, life and work in communities and classrooms. New York: Cambridge Uni- versity Press
Hultman, Tor G , Westman, Margareta, 1977:. Gymnasistsvenska. (Skrifter utgivna av Svensklärarföreningen 167). Lund: LiberLä- romedel
Kvale, Steinar, 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Stu- dentlitteratur
Karlsson, Anna-Malin, Ledin, Per, 2003. Människor och ting. Om skriftens roll på äldreboendet och på bygget. (Manus till Svenskans beskrivning 25.)
Larsson, Kent, 1984. Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk. Lund: Liber
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpo 94. Stockholm : Utbild- ningsdep., Regeringskansliet : Fritzes offentliga publikationer 1998 Nyström, Catharina. 2000. Gymnasisters skrivande. En studie av gen- re, textstruktur och sammanhang. (Skrifter utgivna av inst. f. nor- diska språk Uppsala Universitet 51) Uppsala
Strömqvist, Siv, 1987. Styckevis och helt. Om styckeindelningens roll i skrivprocessen och bruket av nytt stycke i svenska elevuppsatser. (Ord och Stil. Språkvårdssamfundets skrifter 19) Malmö: Liber Säljö, Roger, 2001. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv
på lärande. Stockholm : Prisma
Wertsch, James V, 1991. Voices of the Mind: A sociocultural ap- proach to Mediated Action. Cambridge, Mass.: Harvard University Press
Volosinov, V.V, 1973. Marxism and the philosophy of language. New York:. Seminar Press
Östlund Stjärnegård, Eva, 2002. Godkänd i svenska. Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. (Skrifter utgivna av inst. f. nor- diska språk Uppsala Universitet 57) Uppsala