Databearbetning och analys

Författarna av studien kom under analysfasen av intervjuerna söka identifiera olika teman och ge dessa särskilda koder för att dela in i kategorier. För att analysera intervjuerna lästes

transkriberingarna igenom först och sedan markerades det som är relevant för studien. Markeringarna gjordes med hjälp av tematiseringen i intervjuguiden (Bilaga 2) men även med hjälp av båda teorierna som presenterats tidigare i studien. Det finns sex steg att utgå ifrån när man ska analysera intervjuer.

Stegen är att man först låter informanten svara på frågor och sedan låter denne sväva ut. Sedan iakttas försiktighet med att tolka mellan rader och frågar då hellre informanten om det uppfattats på rätt sätt, på så sätt som Kvale och Brink avser med att sända tillbaka för att klargöra tolkning. Efter

transkriberingen av intervjuerna kom kodning och kategorisering ske och därefter tolkning av dessa.

15

Resultatet återsändes sedan till informanterna för godkännande, i enlighet med Kvale och Brinks sex steg (2014, s.235–236), vilket även tjänar till stärkande av validiteten.

För att nå syftet, att genom teorierna besvara forskningsfrågorna, kom viss operationalisering behöva göras. Att svara, att god validitet bland annat delvis kräver att teoretiska definitioner stämmer överens med operationella indikatorer samt att det som sägs mätas verkligen mäts samt att teoretiska

definitionernas avstånd till den operationella nivån (Esaiasson et al. 2017 s.60) gör här att fokus måste läggas på utformningen av intervjufrågor samt säkerställandet att korrekta svar faktiskt erhålls.

Operationaliseringen har gjorts genom att ta fram frågor (Bilaga 2) som kopplats till de olika teoriernas analyskategorier samt identifierade implementeringsproblem som de olika teorierna lyfter fram. Här används två analysinstrument i form av tabeller där intervjufrågorna parats ihop med dessa analyskategorier vilka mer precist presenteras under resultatavsnittet och sammanfaller med detta kapitels rubriker. Dessa är för bottom-up-perspektivet förstå, kan samt vill och för

nätverksperspektivet öppenhet, kostnader att delta, resursallokering och anpassbarhet, definition av problemet, hur man bäst arbetar mot problemet samt institutionellt lärande. Dessa analysinstrument är illustrerade nedan:

Figur 1 Figur 2

Dessa två tabeller brukas för överskådlighet rörande vilka frågor i intervjuguiden (Bilaga 2) som studien kopplat till respektive analyskategorier.

3.4.1 Bortfall

Bortfall spelar mindre roll för analysen då detta är en fallstudie och några bredare generaliseringar inte åsyftas. Att det ändå fanns en strävan efter att utföra en komparativ analys mellan Västmanland och Södermanland öppnar dock upp för en diskussion rörande bortfall alternativt avgränsningar. Det mest optimala hade, för komparativt syfte, varit att jämföra socialarbetare med socialarbetare,

16

åklagare med åklagare etcetera. Problemet med detta, vilket var förhoppningarna med reservation för att de olika policynätverken i de olika länen kunde se olika ut med olika karaktär på de inbjudna aktörerna, visade sig vara att det var tämligen svårt att finna informanter som hade tid och lust att ställa upp i studien. Resultatet skulle därmed kunna kritiseras angående att “äpplen och päron”

jämförs. Detta leder oss till att poängtera att en avgränsning rörande frågan om jämförelse mellan de olika länen endast lyckas jämföra de olika strategierna samt att jämföra samarbetssvårigheter och möjligheter vilka fallstudieinformanterna de facto tar upp och se detta som en jämförelse, vilket i sig inte behöver innebära att samma problem och möjligheter inte finns i båda länen utan endast att de tas upp respektive inte tas upp av de olika länens informanter. Särskilt möjligheten att brett analysera och besvara den komparativa frågeställningen blir här lidande av att exakt samma typ av informanter inte kunnat eller velat delta i studien, vilket i sig delvis är ett problem baserat på tidsbrist för studien, vilket studieförfattarna bättre borde haft i åtanke.

Att vissa aktörer såsom polismyndigheten, kriminalvården, däribland frivården, valt att inte delta i undersökningarna har konsekvenser för resultatet. Att det är en fallstudie gör problemet mindre.

Däremot hade detta perspektiv bidragit med andra perspektiv. Särskilt intressant hade det varit med beaktande att just rättskedjan och inte minst polismyndigheten, totalt osökt, fått en del kritik från flera av de medverkande informanterna, då deras perspektiv hade varit mycket intressant. Även själva faktum att vissa aktörer valt bort att medverka öppnar upp för vissa försiktiga analyser, vilket därmed är en konsekvens av bortfallet från tänkbara men icke nödvändiga informanter. Möjligen är det just hos aktörer som valt att inte delta där de största implementeringsproblemen finns. Detta både sett från ett bottom-up-perspektiv vad beträffar analyskategorierna förstå, kan och vill, men även ur ett

nätverksperspektiv. Detta är även något resultatet vittnar om kring faktorer som samverkan, resursallokering med mera. Det är inte omöjligt att det är just de mer intresserade och engagerade aktörerna som valt att delta varför både förståelsen, kunskapen och viljan hos informanterna påverkas på ett positivt sätt och att det i den generella populationen av policynätverksaktörer finns en lägre nivå av dylikt. Detta kan ge ett skevt utslag på resultatet i detta hänseende. Även förväntningarna på andra skulle kunna påverkats om det generellt är mer engagerade informanter som deltagit. Mycket möjligt skulle egen kunskap och engagemang kunna leda till att man ställer högre krav på andra, vilket således skulle kunna leda till att de nedvärderar viljan och förståelsen hos andra, detta skulle också kunna påverka resultatet negativt i sådan riktning. Att förstå varför vissa aktörer får motta kritik blir även detta svårare då man inte får den kritiserades perspektiv och möjligheten att mäta vilja, förståelse och kunskap hos dessa försvåras uppenbart.

17