I detta kapitel presenteras den nationella strategin samt Västmanland och Södermanlands
strategiarbete, detta för att få en förståelse för hur organisationer i respektive län arbetar mot mäns våld mot kvinnor. Handlingsplanerna finns för att höja kompetensen, utveckla och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Dessa föreslår strategier som i sin tur syftar till att upprepningar av våld upphör och även för att förebygga misshandel av kvinnor.
18
4.1 Nationellt strategiarbete
För att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har regeringen presenterat en tioårig nationell strategi. Strategin ska lägga grunden till ett målinriktat och samordnade arbete mot mäns våld mot kvinnor och innehåller olika åtgärder. Strategin lyfter även fram vikten av mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våldet. Regeringen menar att statens styrning bör följa en specifik nationell strategi under åren 2017 till 2026 när det gäller de insatser som riktas mot bland annat mäns våld mot kvinnor (Regeringen, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns väld mot kvinnor, 2016, s.109–111).
Syftet med den nationella strategin är att regeringens jämställdhetspolitiska delmål uppnås, vilket är att våldet mot kvinnor ska upphöra, kvinnor, flickor, pojkar och män bör ha lika rättigheter och vara kapabla till lika fysisk integritet. Strategin riktar sig mot våldet som kvinnor och flickor får utstå till följd av dess kön och även till de kvinnor och flickor som upplever höga nivåer av våld eller våld som får oproportionerliga konsekvenser i allmänhet. Det manliga våldet mot kvinnan är, menar den nationella strategin, ett av de uttrycken som beskriver bristande jämlikhet mellan kvinnor och män.
Strategin omfattar alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld mot kvinnor och flickor, inklusive våld och förtryck relaterat till heder. Vidare inkluderar strategin även prostitution och människohandel för sexuella ändamål, samt kommersialisering och exploatering av
kvinnokroppen i reklam, media och pornografi för att återskapa uppfattningen av kvinnans underordnade (Regeringen, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns väld mot kvinnor, 2016, s.113).
Den nationella strategin består av fyra målsättningar för att uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dessa målsättningar är, ett utökat och verkningsfullt
förebyggande arbete mot våld, det vill säga att förhindra att våldet uppstår eller upprepar. Det andra målet är förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn.
Det som avses med stöd är alla olika former av stöd, det inkluderar även vård och
behandlingsinsatser. Det tredje målet är effektivare brottsbekämpning rörande mäns våld mot kvinnor.
Det fjärde är förbättrad kunskap samt metodutveckling som handlar om en ökad kunskap om mäns våld mot kvinnor och vad det innefattar. Vidare avses utveckling av metoder och arbetssätt för att söka sätta stopp för våldet genom forskning, utvärdering och uppföljning. För att nå den nationella strategins målsättningar är det viktigt att flera myndigheter arbetar mot de. Myndigheter som Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Socialstyrelsen och Statens skolverk. Även Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården och Brå är viktiga för den nationella strategins målsättningar. Huruvida det går att undvika eller bryta våldet bör betraktas av
19
myndigheterna i alla insatser inom strategin. För att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det av stor vikt att samverkan och styrningen för samverkan mellan och inom myndigheterna men även enskilt för de berörda aktörerna förbättras. Samarbetet mellan dessa aktörer kan leda till effektiv
resursanvändning om de fungerar bra internt. Det yttersta målet med samarbetet är att våldet mot kvinnan minskar och på sikt upphöra helt, vilket innebär statlig styrning och samverkan ska skapa optimala förutsättningar för varje kommun, region eller bland annat sjukvårdsdistrikt och polisdistrikt.
Dessa ska kunna säkerställa att samarbetet fungerar bra för operativt arbete. Därav bör samverkan mellan de relevanta aktörerna bidra till att förbättra samarbetet för att genomföra insatserna för individen på lokal nivå (Regeringen, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, 2016, s.114–120).
4.1.2 Länsstyrelsen Västmanlands strategiarbete
År 2004 gjordes en beräkning av forskning och utveckling (FoU) i Västmanland där de våldsutsatta kvinnorna beräknas vara mellan 3556 och 11 028. Vidare beskrivs det i handlingsplanen hur
Västmanlands län år 2009 fick in 628 anmälningar av våldsutsatta kvinnor, detta anses endast vara en liten andel då de flesta brott inte anmäls. När det kommer till mäns våld mot kvinnor kan det ske på olika sätt. Det kan vara fysiskt våld, hot om våld, sexuellt våld, känslomässiga övergrepp, psykiskt våld, materiellt våld, ekonomisk kontroll. Det är viktigt att få dessa män som utövar våld att ta ansvar för sina handlingar och att de ser konsekvenserna av sitt beteende.
Handlingsplanen poängterar att det finns ett gemensamt ansvar hos polisen, åklagaren,
brottsoffermyndigheten, kriminalvården, socialvården, sjukvården och länsstyrelsen att få ett slut på våldet mot kvinnor. Det finns också ideella organisationer som skyddar och ger stöd till våldsutsatta kvinnor. Länsstyrelsen leder även en regional samverkansgrupp bestående av representanter från socialtjänsten i länet, polisen samt Västmanlands kommuner och regionen. Dessa arbetar med att ta upp länsfrågor som syftar till att förebygga det våld män utövar mot kvinnor och har som mål att i länet säkra ett gott och rättssäkert stöd. Det är kommunen som ansvarar för att de som befinner sig i kommunen får den hjälp och det stöd som de utsatta behöver. Socialtjänsten ska se till att de våldsutsatta kvinnorna får hjälp och stöd samt arbeta förebyggande där de samarbetar med andra myndigheter och organisationer. Polisen ansvarar för att göra en hot- och riskbedömning på de utsatta kvinnorna som de möter, de ansvarar även för uppföljning av de kvinnor som har besöksförbud och även trygghetslarm. Åklagaren är den som tar beslutet om vad som händer med mannen om denne ska åtalas eller inte. Även Skatteverket har ett ansvar och detta är att skydda de utsattas adresser när de söker om sekretessmarkering, de våldsutsatta kvinnorna kan även ansöka om att få ha kvar sin gamla folkbokföringsadress även om de flyttat. Vidare ansvarar sjukvården för att identifiera och upptäcka kvinnor som blir våldsutsatta av män, men även att finnas där för kvinnan, erbjuda stöd och
20
behandling. Sen finns det även ideella organisationer som har ett ansvar, som exempelvis kvinno- och tjejjouren i Västerås som hjälper till och stödjer våldsutsatta kvinnor och flickor i form av boende och även daglig kontakt med personal där de bland annat får stödjande, rådgivande samtal och även stöd när det kommer till kontakten med polis, sjukvård eller socialtjänst (Västerås, handlingsplan, 2010, s.
4–5).
De mål som ingår i Länsstyrelsen Västmanland läns strategiarbete är att ingen kvinna eller flicka på något sätt ska utsätts för mäns våld, det ska aktivt bekämpas och förebyggas genom att bland annat informera nyanlända flyktingar om jämställdhet och mänskliga rättigheter och även sammankalla lokala och regionala samverkansgruppen som ska ske kontinuerligt. Det ska vara välkänt var de utsatta kvinnorna i länet kan och ska vända sig för att få den stöd och hjälp de behöver genom att ha tillgänglig information på offentliga plaster och detta ska uppdateras en gång per år. Våldsutsatta kvinnor ska bemötas av personal vars kompetens utvecklas kontinuerligt, utifrån kvinnas behov ska hon erbjudas stöd och skydd. Vidare är det som mål att erbjuda de män som utövar våldet stöd och hjälp för att kunna upphöra dess beteende. Och sedan är det även som mål att de insatser som socialtjänsten gör ska följas upp. Den statistik som finns över antalet våldsutsatta kvinnor ska uppdateras kontinuerligt och även verksamheten ska följas upp kontinuerligt. De kvinnor som varit i kontakt med kvinnocentrum ska följas upp årligen och det ska även ha kännedomen om vart kvinnor och flickor kan söka hjälp (Västerås, handlingsplan, 2010, s.5–9).
4.1.3 Länsstyrelsen Södermanlands strategiarbete
Länsstyrelsen i Södermanland har ingen specifik plan rörande mäns våld mot kvinnor, de utgår ifrån Sveriges nationella strategier för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt en generell strategi för jämställdhet. Länsstyrelsen Södermanland utgångspunkt i dess regionala strategi,
handlingsplan, och nätverk är att ingen kan förebygga våld på egen hand. De definierar begreppet mäns våld mot kvinnor som alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld.
Södermanland samarbetar med kommuner, regioner och ett flertal andra aktörer för att förebygga våld. De samlar alla dessa aktörer på lokal och regional nivå för att tillsammans ta fram regionala strategier och handlingsplaner för att stärka länet arbete (Länsstyrelsen Södermanland, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor, 2021).
Länsstyrelsens uppdrag är att både samordna och utveckla länets våldsförebyggande insatser. I arbetet ska det ses till att regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor implanteras i länet. Det övergripande målet som de har är, ett jämställt samhälle och ett slut på mäns våld mot kvinnor. Målet inkluderar också att män och kvinnor, flickor och pojkar har lika rättigheter och möjligheter till fysisk integritet. Regeringen har fyra prioriterade delmål och
21
länsstyrelsens har i uppgift att bidra till de prioriterade delmålen så att de uppfylls i länet. Detta gör de genom att stödja lokala och regionala aktörer för att öka dess kunskap genom dialog och samarbete i förebyggande av våldet, står det att läsa på länsstyrelsen i Södermanlands hemsida. Samt att utveckla de regionala strategier och handlingsplaner tillsammans med andra och följa upp arbetet som görs i länet. Vidare bidrar de även genom att tillhandahålla utbildning och spridning av metoder och kunskapsmaterial till kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhällets organisationer och
näringslivet. De sammankallar även nätverk som bidrar till lärande och utbyte av erfarenheter, samt att stödja utvecklingen av resurser för stöd och samverkan i regionen. Slutligen bidrar de till målen genom att fånga upp centrala utvecklingsfrågor i länet och förmedlar dem till nationell nivå. När det gäller våldsutövare så är insatserna för de en central del av arbetet med att förebygga och motverka våldet. Länsstyrelsen menar att det är först när man kan bryta ett våldsamt beteende som våldet upphör och detta ska ske med utgångspunkt i den utsattas behov av säkerhet (Länsstyrelsen Södermanland, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor, 2021).