I denna studie framkommer två forskningsfrågor: Vilka implementeringsproblem och förutsättningar kan identifieras rörande arbetet kring strategin mäns våld mot kvinnor i Västmanland och
Södermanland? Vilka likheter och skillnader kan, baserat på urvalet informanter och dess individuella tolkningar och svar, identifieras mellan Västmanland och Södermanland?
Dessa frågor användes till att besvara syftet, vilket är att undersöka de regionala
implementeringsprocesserna rörande strategierna om mäns våld mot kvinnor i Västmanland respektive Södermanland. Detta sker med hjälp av policynätverk. Fokus ligger här i att identifiera svårigheter, om några, som uppstått samt att delvis jämföra de aktuella länen. Detta görs utifrån teorier som inkluderar bland annat Lennart Lundquist analysmodell förstå, kan och vill som analyskategorier. Även teorier rörande nätverksimplementering och governance, specifikt teorier rörande interdependencteori, governability-teori samt integrationsteorin brukades för att besvara frågorna och därigenom syftet.
46
För att besvara den första forskningsfrågan finns tydliga implementeringsproblem. Få informanter, specifikt bland de klientnära gräsrotsinformanterna men även, och särskilt i Södermanland, bland nätverksinformanterna, verkar ha kännedom rörande de regionala målen. Kunskapen verkar däremot god rörande problemet men tycks, enligt flera informanter, brista ute i leden. Detta särskilt bland rättsväsendet och sjukvården. Resurser verkar ha ökat men saknas vad beträffar arbetet mot
våldsutövare och tycks, baserat på många av informanternas upplevelse, hos polismyndigheten. Viljan verkar god hos informanterna, men rädsla och ibland ointresse gör att denna kan brista ute i den klientnära verksamheten över lag. Flera informanter saknar närvaro av mer ungdomsnära aktörer i nätverken och än fler saknar rättsväsendet, särskilt polisen. Anpassningsförmågan bland aktörerna verkar låg, vilken tidigare forskning visat som Björk et al. (2003), men det finns ett institutionellt lärande, inte minst en ökad förståelse för varandras verksamhet och en personkännedom som kan öka effektiviteten. Sekretess verkar vara ett hinder för samverkan, detta kan ses då flera pekar ut polisen rörande detta. Definitionen av problemet verkar liknande men olika perspektiv gör att hela bilden av drabbade sällan tycks finnas bland aktörerna och knappast någon verkar förstå och kunna arbeta effektivt mot förövare och än färre tycks uppfatta, eller åtminstone nämna problemet
självbestämmande för kvinnor.
För att besvara den andra forskningsfrågan finns tydliga skillnader rörande arbetet med
implementeringen mellan de båda länen. Främst ligger dessa i att Södermanland inte har en specifik strategi rörande mäns våld mot kvinnor vilket Västmanland har samt att det i Västmanland tycks samverka med större variationsbredd bland aktörerna än i Södermanland i de nätverk vilka drivs av länsstyrelserna. Tydlighet lyfts då fram av vissa som en nackdel med Södermanland vilket både, baserat på det begränsade antalet informanter, kan härröra från avsaknad av specifika mål samt mindre nätverkande.
Resultatet av denna undersökning skulle både kunna användas specifikt av länsstyrelserna i
Västmanland och Södermanland samt länsstyrelser generellt med syfte att förbättra policynätverken där de möjligtvis brister. Det kan även användas av specifika aktörer i policynätverken. Exempelvis hos dem där andra aktörer menar att samarbetet eller arbetet generellt ibland brister. Detta oavsett kritiken är befogad eller ej. En självkritisk granskning ändå är av godo. Att vissa aktörer har valt att inte delta i studien trots upprepade påstötningar kan även det läggas till den ackumulerade kunskapen kring att vissa aktörer kanske inte förhåller sig öppna för kritisk granskning.
47 REFERENSLISTA
Bengtsson, M. (2012). Att genomföra politiska beslut: varför det blir som det blir när vi vill så väl.
Göteborg: Förvaltningshögskolan.
Björk, P., Bostedt, G., & Johansson, H. (2003). Governance. Lund: Studentlitteratur.
Dahlström, C. (2019). Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. Lund:
Studentlitteratur AB.
Emerson, R. M. (22/10/2008). Social Exchange Theory. Hämtat från communicationcache:
http://www.jstor.org/stable/2946096
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm.
Holmberg, C. (04/2019). socialmedicinsktidskrift. Hämtat från Mäns våld mot kvinnor dess samhälleliga och interpersonella betydelse:
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/18/11/1927
Johansson, R. (1992). Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete.Lund: Arkiv.
Kommittéservice, Regeringskansliet. (21/11/2016). Informationsmaterial från Justitiedepartementet, Socialdepartementet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor . Hämtat från Regeringen.se: https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/11/nationell-strategi-for-att-forebygga-och-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor/
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.
Lundquist, L. (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Mäns våld mot kvinnor - ett globalt perspektiv - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).
(19/04/2022). Hämtat från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK):
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor---ett-globalt-perspektiv/
Näringsdepartementet, S. o. (02/04/2015). Organisering av regional utvecklingspolitik – balansera utveckling och förvaltning. Hämtat från Regeringen.se:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/01/sou-20065/
Norén, j. (2022). Våld i nära relationer. Sveriges kommuner och regioner.
Pressman, J. L., & Wildavsky, A. (1973). Implementation: how great expectations in Washington are dashed in Oakland: or, why it's amazing that federal programs work at all, this being a saga of the Economic Development Administration as told by two sympathetic observers who seek to build morals. University of California Press.
Regeringen, s. (11/01/2017). Mer om jämställdhetspolitikens mål. Hämtat från Regeringen.se:
https://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/
48
Socialdepartementet. (18/12/2017). Regeringen. Hämtat från Regionalt uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor:
https://www.regeringen.se/49ec6d/contentassets/67d219781c214cbca37ff384235c65e4/regionalt-uppdrag-att-forebygga-och-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor.pdf
Rothstein, B. (2001). Politik som organisation. Stockholm: SNS förlag.
Rothstein, B., & Ahlbäck Öberg, S. (2010). Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och samhälle.
Södermanland, L. (2021). Mäns våld mot kvinnor. Hämtat från Lansstyrelsen:
https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/samhalle/social-hallbarhet/jamstalldhet/mans-vald-mot-kvinnor.html?TSPD_101_R0=088d4528d9ab20008b612ce111c37f63244478c153229af1244f6813320 d902489c73ce023ea8475083dd4e3b71430000e6393e62ea6a7dd47049a5ee1908e2a178e03
Sørensen, E., & Torfing, J. (2007). THEORIES OF DEMOCRATIC NETWORK GOVERNANCE.
Hampshire: Palgrave Macmillian.
Sannerstedt, A. (2008). Implementering - hur politiska beslut genomförs i praktiken.
Socialdepartementet. (den 11 01 2017). Mer om jämställdhetspolitikens mål. Hämtat från
Regeringskanliset: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/
Uppsala Univeristet. (den 23/03/2022). Våld som privat eller politisk fråga - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Hämtat från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK):
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/vald-som-privat-eller-politisk-fraga/
Vastmanland. (25/08/2010). Vastmanland handlingsplan.
https://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb713367/1554823850435/Handlingsplan%20 för%20att%20bekämpa%20mäns%20våld%20mot%20kvinnor%20och%20hedersreleterat%20våld.p df
49