Datainsamling

Datainsamling är ett av de viktigaste elementen i ett forskningsprojekt. Beroende på forskningsmetod finns det olika sätt att samla in det data. Intervjuer är enligt Bryman och Bell (2015:210) den vanligaste metoden för datainsamling inom kvalitativ forskning.

Det är ett sätt för forskaren att kunna få ta del av det som inte går att observera och därmed tillåter det att betrakta ämnen ur respondenternas perspektiv (Patton, 2015).

En intervju kan vara strukturerad, semistrukturerad eller ostrukturerad. I en strukturerad intervju är frågeordningen och formuleringen fastställd och frågorna är formulerade och specificerade så att vissa typer av svar kan ges (Bryman & Bell, 2015:210). Flexibiliteten är därmed större i de andra formerna av intervjuer då respondenterna har möjlighet att utveckla sina egna åsikter och synpunkter (Bryman &

Bell, 2015:479–481). I denna avhandling har semistrukturerade intervjuer har valts som mest ändamålsenliga då det tillåter en bred helhetsbild och en detaljrikedom. En lista med färdiga frågor inom vissa teman ger en struktur medan respondenten ges en frihet i sina svar (Bryman & Bell, 2015:481). Den flexibilitet som semistrukturerade intervjuer ger kändes som lämplig då den tillåter personliga resonemang och åsikter från respondenterna vilket bidrar till en naturligt flytande diskussion. Samtidigt finns det färdiga frågor som ger en struktur att hålla sig till. Det möjliggör för forskaren att få svar på sina forskningsfrågor genom att först ställa en fråga men därefter ge utrymme för följdfrågor så att respondenten kan utveckla sina resonemang. Genom följdfrågor kan forskaren möjliggöra att få mera detaljrika svar på sina frågor ifall respondenten först ger vaga och kortfattade svar.

3.2.1 Intervjuguide

Att rätt sorts frågor ställs i en intervju är viktigt. Frågorna får inte vara för ledande och samtidigt menar Bryman och Bell (2015:486) att forskningsfrågorna inte får vara för specifika så att möjlighet för variation inte utesluts. En intervjuguide bidrar till en order och struktur. Enligt Patton (2015:443) är det i fallstudier varje respondents individuella svar som integreras och syntenseras till en större helhet vilket gör att en intervjuguide lämpar sig bra. Guiden möjliggör flexibiliteten att undersöka olika teman olika djupt beroende på vad fallet är och i denna avhandling har därmed en intervjuguide uppgjorts.

Patton (2015:439) menar att en intervjuguide är en lista av de frågor eller problem som ska tas upp under intervjun. En fri konversation och spontanitet inom ett ämne möjliggörs men med ett fokus på vissa färdigt identifierade teman. Fördelen med en intervjuguide är att den begränsade tiden används på bäst möjligt sätt och då många respondenter intervjuas bidrar den även till en systematisk och övergripande intervju.

De semistrukturerade intervjufrågorna planerades på förhand för att frågorna skulle reflektera de redan på förhand identifierade forskningsfrågorna. Frågorna i intervjuguiden försökte formuleras så att de inte skulle vara ledande och påverka hurdana svar som respondenterna ger. Intervjuguiden delades in i tre teman: 1) organisationsförändring och struktur 2) kommunikation mellan enheter och 3) koordinering och rutiner. Varje tema inleddes med öppet formulerade frågor såsom

”beskriv hur organisationsförändringen påverkat ditt arbete” för att därefter inom temat kunna ställa följdfrågor eller mer specificerade frågor inom det. Exempel på följdfrågor inom samma tema är ”vad anser du att har varit den största förändringen?” och ”kan du ge ett exempel på en utmaning?”. Patton (2015:470) menar att det är bra att ge respondenten en möjlighet att kunna utveckla eller berätta vidare om något som inte framkommit under intervjun. Därav avslutas intervjuguiden med denna öppna fråga för att kunna ge en chans för respondenterna att kunna få allt det vill säga sagt. För att kunna stärka tillförlitligheten i forskningen menar Bryman och Bell (2015:486) att en kopia av intervjuguiden kan ges. Därmed hittas den kompletta intervjuguiden som bilaga till avhandlingen.

3.2.2 Sampel

Genom forskningsfrågan borde vissa riktlinjer för hurdan population är relevant för forskningen kunna dras (Bryman & Bell, 2015:428). Kvalitativa studier tenderar enligt Patton (2019:264) att fokusera på små sampel, ofta så kallade meningsfulla sampel som även kan refereras till som icke-sannolikhets sampel.

Denna avhandling är en del av ett forskningsprojekt om en specifik organisation. Ett bekvämlighetssampel var därmed första steget. Det innebär att det sampel som är tillgängligt och lätt att nå användes (Bryman & Bell, 2015:200) och att det därmed begränsade samplet till de möjliga respondenterna till alla verksamma inom Helsingfors stad som en organisation. Vidare hade de redan verksamma forskarna inom projektet;

Jouni Virtaharju och Virpi Sorsa identifierat att koordineringen och rutinerna efter organisationsförändringen kunde vara ett lämpligt tema, specifikt horisontellt och

vertikalt inom vissa enheter. Därmed är både organisationen och de vissa enheterna ett resultat av bekvämlighetssampel. Dessutom hade vissa nyckelpersoner inom enheterna identifierats och deras kontaktuppgifter kunde anges på förhand. Viktigt att notera var att fallstudieorganisationen även själv varit involverad i val av avhandlingens riktning.

Efter att nyckelpersonerna identifierats och intervjuats användes snöbollssampel, som Bryman och Bell (2015;434) menar delvis är ett bekvämlighetssampel men ändå bör särskiljas. Det innebar att nyckelpersonerna ombads ge kontaktuppgifter till de som de ansåg vara relevanta för avhandlingen. Sammanlagt skickades 20 intervjuförfrågningar per epost varav de 13 som svarade intervjuades. En lista av respondenterna, deras position samt om det var fråga om vertikal eller horisontell koordinering hittas i tabell 2.

Respond ent

Datum Position Vertikal/

horisontell

Längd

A 27.11.2019 Kultur och fritid, chef Vertikal 1:14:54

B 27.11.2019 Kultur och fritid, chef Vertikal 47:01

C 04.12.2019 Kultur och fritid, chef Vertikal 41:31

D 19.12.2019 Kultur och fritid, specialplanerare

Vertikal 59:15

E 19.12.2019 Kultur och fritid, specialplanerare

Vertikal 37:10

F 15.01.2020 Stadskansliet Vertikal 1:00:26

G 15.01.2020 Stadskansliet Vertikal 53:07

H 07.01.2020 Kultur och fritid Horisontell 48:53

I 16.12.2019 Kultur och fritid Horisontell 01:01:37

J 04.12.2019 Kultur och fritid Horisontell 26:56

K 15.01.2020 Stadsmiljö Horisontell 35:14

L 03.01.2020 Stadsmiljö Horisontell 01:02:09

M 11.12.2019 Stadsmiljö Horisontell 58:27

Tabell 2 En lista av respondenterna

3.2.3 Intervjuer

De 13 intervjuerna utfördes under en period mellan november 2019 och januari 2020.

Alla intervjuer hölls personligen på respondentens kontor. Den beräknade intervjutiden var 1 timme men intervjuerna var slutligen mellan cirka 27 och 75 minuter långa. Inga intervjuer förblev inkompletta och intervjulängden presenteras i tabell 2.

Respondenterna hade på förhand fått veta ämne samt blev garanterade anonymitet sånär som på position. Alla respondenter tillät inspelning av intervjun. Intervjuerna gjordes på finska då var modersmålet och det huvudsakliga arbetsspråket för respondenterna. Under intervjuerna gjordes anteckningar för att en så detaljerad beskrivning av kroppsspråk och betoningar kunde ges. Efter varje intervju transkriberades inspelningen medan den ännu var i färskt minne och sparades på en hårdskiva samt i på Hankens molntjänst OneDrive.