Fallstudie som metod

Fallstudie är enligt Eisenhardt och Graebner (2007) en väldigt populär och brett använd metod inom företagsekonomisk forskning. Fallstudier är enligt Stake (1995) en studie om de detaljer och den komplexitet ett specifikt fall har. Genom att göra det ges en bättre förståelse om det specifika fallets aktivitet inom specifika viktiga förhållanden. En fallstudie kan enligt Bryman och Bell (2015:67–68) gälla en specifik organisation, en plats, en person eller en händelse. Det som särskiljer en fallstudie från annan forskningsdesign är fokusen på en specifik situation eller ett system det vill säga en enhet med ett syfte och fungerande delar. Forskaren strävar efter att klargöra unika aspekter med fallet, det vill säga ett ideografiskt tillvägagångssätt (Bryman & Bell, 2015:68).

Stake (1995) menar att en egentlig fallstudie (eng. intrinsic case study) är då fallet är givet och det är något specifikt som intresserar forskaren inom fallet. Då är inte syftet heller att man ska kunna generalisera eller kunna bygga vidare teori. Ett flertal forskare motsäger ändå detta (Silverman, 2015:60) och problemet hur väl fallet kan generaliseras är en ständigt återkommande fråga. Centralt till teorin inom en fallstudie är därmed dess möjlighet till upprepning. Varje fall kan enligt Eisenhardt och Graebner (2007) ses som ett distinkt experiment som är enskilt som en analytisk enhet. Bryman och Bell (2015:69) menar att en stor del av diskussionen om fallstudier rör sig om den externa validitet eller den generaliserbarhet den har. Målet med fallstudieanalysen borde istället vara att koncentrera sig på att den unika komplexitet fallet besitter och försöka få en djup förståelse (Bryman & Bell, 2015:69).

3.1.1 Forskningsfilosofi

Forskningsfilosofi definieras av Saunders, Lewis och Thornhill (2019:130) som ett system av tro och antaganden om hur kunskap utvecklas. Dessa ibland omedvetna antaganden som forskare gör omfattar enligt författarna bland annat både antaganden om realiteter som forskaren stöter på under sin undersökning (ontologiska antaganden)

och antaganden om mänsklig kunskap (epistemologiska antaganden). Vidare framhäver författarna vikten av att ha en trovärdig forskningsfilosofi som motiverar metodval, forskningsstrategi och metoder använda i datainsamling och analys (Saunders, Lewis &

Thornhill, 2019:131).

Ontologi behandlar antaganden om verkligheten gällande frågor som ifall världen runt oss existerar oavsett våra erfarenheter eller om den inte gör det. Ontologiska antaganden formar enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2019:133–134) sättet forskaren ser och studerar sina forskningsobjekt. Därmed fokuserar ontologin inom företagsekonomisk forskning på vad som finns och vad det är som ger det sin meningsfulla struktur. Bryman och Bell (2015:32–34) delar upp ontologin i objektivism och konstruktivism.

Objektivism är den ontologiska positioneringen att sociala fenomen är objektiva enheter som påverkar människan externt och inte går att nå eller påverka. Konstruktivism är den ontologiska positioneringen att sociala fenomen och deras mening konstant uppnås genom sociala aktörer och därmed snarare är sociala konstruktioner.

Ontologiska antaganden kan enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2019:133–134) upplevas som mer abstrakta medan epistemologins relevans är mer tydlig. Bryman och Bell (2015) beskriver epistemologi som antaganden om vad som anses vara acceptabel kunskap inom en disciplin. Som ett centralt problem inom epistemologin identifierar Bryman och Bell (2015:28) frågan om ifall den sociala världen kan och borde forskas enligt samma principer som naturvetenskapen forskas. Epistemologi kan enligt författarna delas in i positivism och hermeneutik. Positivistisk forskningsfilosofi bekräftar vikten av att imitera naturvetenskapen och orsak-verkan samband. Tvärtom antar forskare med en hermeneutisk forskningsfilosofi att det inte går att imitera naturvetenskapen utan att de sociala vetenskaperna fundamentalt är olika och i många fall går emot naturvetenskapen (Bryman & Bell, 2015:27–28). Saunders, Lewis och Thornhill (2019:134) menar att det är viktigt att inse vad för implikationer olika epistemologiska antaganden har i relation till forskningsmetoden och de styrkor och svagheter den existerande teorin har. Författarna beskriver detta som tendensen för en forskare med positivistisk forskningsfilosofi att välja en kvantitativ metod medan hermeneutik stöder en kvalitativ metod.

3.1.2 Forskningsansats

Med val av forskningsansats kan relationen mellan teori och empiri i ett forskningsarbete förklaras. Bryman och Bell (2015:23–26) beskriver tre olika ansatser; deduktiv, induktiv

och abduktiv forskningsansats. Den deduktiva ansatsen är det vanligaste synsättet på relationen mellan teori och forskning. Det är den befintliga teorin som bildar en grund för olika hypoteser som forskaren kan härleda och sedan testa i en empirisk undersökning (Bryman & Bell, 2015;23). Om forskningen tvärtom inleds med datainsamling för att studera ett fenomen och teorin därefter genereras eller byggs är det en induktiv forskningsansats som används (Saunders, Lewis & Thornhill, 2019:153).

Under de senaste åren har forskare enligt Bryman och Bell (2015:26) speciellt inom kvalitativa studier tagit en abduktiv forskningsansats. Saunders, Lewis och Thornhill (2019) beskriver det som att forskare samlar data för att förklara ett fenomen, identifiera teman eller förklara mönster. Baserat på data kan forskaren generera ny eller modifiera befintlig teori som sedan kan testas genom ytterligare datainsamling.

Bryman och Bell (2015:70) menar att forskare inom fallstudier tenderar att hävda att deras mål är att intensivt undersöka av ett fall som de sedan analyserar med avstamp från teori alltså en induktiv forskningsansats. Ett centralt problem beskrivs av författarna vara kvaliteten av de teoretiska resonemang forskaren gör. Bland annat hur bra insamlat data stöder de teoretiska argumenten och ifall analysen är skarp olika problemställningar enligt Bryman och Bell (2015:70). Då frågan om generaliserbarhet inte är den väsentliga, utan hur bra teori kan härledas ur data är därmed den induktiva traditionen av relationen mellan teori och forskning ledande i fallstudier. Att fallstudier används som grund för att bygga vidare på teori induktivt menar också Eisenhardt och Graebner (2007). De menar att teorin är framväxande genom att den är placerad i och utvecklas av att hitta mönster i relationerna mellan konstruktioner inom och mellan fall och deras underliggande logiska argument.

En av de största orsakernas till fallstudiernas popularitet anser Eisenhardt och Graebner (2007) vara att den hör till det bästa sättet att förena mängder av kvalitativ forskning till konventionell deduktiv forskning. En fallstudie fokuserar på att skapa konstruktioner, måttstockar och testbara teoretiska förslag vilket gör att den induktiva fallstudien är konsekvent med den konventionella deduktiva forskningens betoning på teori som kan testas. Därmed menar Eisenhardt och Graebner (2007) att den induktiva och den deduktiva logiken speglar varandra då induktiv forskning skapar ny teori från data som den deduktiva forskningen testar. Tillvägagångssättet med fallstudier är starkt grundat i empiriskt data vilket gör att bygga teori baserat på fall enligt Eisenhardt och Graebner (2007) producerar noggrant, intressant och testbart data.

Den här avhandlingen kommer ta ett induktivt angreppssätt då existerande data och intervjuer långt styr forskningsfrågan då det är en specifik, på förhand vald organisation som undersöks och ämnet i detta specifika fall undersökts förut. Dock har avhandlingen inslag av ett deduktivt angreppssätt då den teoretiska referensramen är den existerande teorin avhandlingen utgår från.

3.1.3 Forskningsmetod och strategi

Bryman och Bell (2015:37–39) menar att kopplingen mellan teori och forskning, epistemologiska och ontologiska synsätt gör att två distinkta kluster av forskningsstrategi går att härleda; kvantitativ och kvalitativ forskning. Att denna undersöknings valt forskningsansatsen induktion indikerar på att metodvalet kommer att vara en kvalitativ studie (Bryman & Bell, 2015:68). Betoningen inom fallstudier brukar även vara på kvalitativ forskning då dessa metoder brukar kunna bidra med en djup och detaljerad undersökning. Dock betonar Bryman och Bell (2015:68) att kvantitativa studier även lämpar sig inom fallstudier och också en kombination av de två.

En kvalitativ datainsamling är enligt Patton (2015:14) att samla in citat från människor, att verifiera dem och att begrunda vad de innebär. Den kvalitativa forskningen använder därmed ord som data (Bryman & Bell, 2015:37) som samlats in genom intervjuer, observationer och dokument som behandlar människors känslor, erfarenheter, åsikter och kunskap (Patton, 2015:14).

Avhandlingens syfte är att undersöka vad som orsakar problem med koordineringen och rutinerna mellan olika enheter efter en organisationsförändring. Därmed anses en kvalitativ forskningsmetod för undersökningen vara ändamålsenlig. Speciellt då både den horisontella och den vertikala koordineringen undersöks så skulle exempelvis inte enkät kunna bidra med samma förståelse för respondenternas upplevelser. Då det är en specifik organisation som undersöks berörs ämnen som inte forskats om i det speciella fallet och en kvalitativ undersökning är bättre lämpad för det.

Tidshorisonten för studien definieras även på förhand. Bryman och Bell (2015:72) menar att fallstudier tenderar att ha longitudinella element då fall undersöks under flera månader eller år. Både intervjuer under en längre tid och användningen av arkiverad information eller intervjuer ur ett retroperspektiv bidrar till den longitudinella aspekten.

Till viss mån är denna avhandling longitudinell då den strävar efter att undersöka hur förändringen påverkade rutinerna och koordineringen. Dock är avhandlingen

tidsmässigt begränsad vilket eliminerar möjligheten till longitudinell forskning som en etnografisk undersökning under en längre tid.