Intressemotiveringar vid val av program använder både tjejer och killar, men killar i något högre grad än tjejer. Alla de fyra killar som valt FP uttrycker ett intresse för bilar. Ivan, Ola och Stefan har länge varit intresserade, Marcus fick upp ögonen när han hade PRAO på en bilfirma. Dessa fyra motiverar inte mycket mer än att det är ett intresse det handlar om. Ola säger dock utöver det att han inte gillar teoretiska ämnen, utan det är det praktiska som drar. Marcus säger att han egentligen hade tänkt välja TE med da- tainriktning. Att han inte gjorde det, var för att han tänkte att job- ben hade börjat försvinna inom det området. På FP finns nationellt och lokalt sett ett väldigt litet antal tjejer. När jag frågar hur de ser på det svarar åtminstone Ola att det är tråkigt:
Ola: Ola: Ola:
Ola: Nej, jag tycker att det borde vara blandat liksom, att både tjejer och killar går där.
Anna: Anna: Anna:
Anna: Hade det varit roligare tror du? Ola:
Ola: Ola:
Ola: Ja. Det hade liksom varit roligt att se en tjej mecka med en bil t.ex.
Anna: Anna: Anna:
Anna: Varför hade det varit kul? Ola:
Ola: Ola:
Ola: För liksom... det är alla som säger att det är killar som kan de praktiska ämnena jättebra och [hör ej] på en bil och så. Så jag tycker egentligen att det hade varit skitroligt att se en tjej mecka med en bil för att visa killarna att de kan.
(Gruppintervju Ola, Anton 040423)
Anledningen till att ha tjejer på FP skulle alltså vara att de skulle kunna bevisa något för killarna. Att tjejer också kan utföra arbeten som oftast är förbehållna män. Ola är med stor säkerhet välvillig i sitt uttalande. Han framträder i intervjun som en kille med tolerans och öppenhet under den lite coolare hip-hop-ytan1. Han har starkt engagerat sig mot rasism t.ex. Likväl röjer det en inställning där kvinnor och män anses bra på olika saker och där det är tjejerna som ska bevisa något för killarna. En liknande inställning framkom
1
Möjligen var det inte just hip-hop. Någon gång hörde jag honom lyssna på mer s.k. Nu Metal mu- sik t.ex., men en gång när vi slog följe en bit genom stan berättade han att han och några andra bru- kade rappa på fritiden. Och klädkoderna kan vara svåra och snarlika för ett otränat öga.
t.ex. hos Axel, vilket diskuterades ovan. Det är tydliga indikatorer på isärhållandets princip som Hirdman (2001) menar präglar ge- nusordningen. För en tjej att bryta genusordningen och söka till FP kan vara berömvärt, medan det för en kille att söka till OP kan
vara lite besvärligare (ibid.):
Ola: Ola: Ola:
Ola: Ja, t.ex., inte för att vara taskig mot Anton men du har ju omvårdnad, det är klart, de säger att det egentligen brukar vara för tjejer.
Anton: Anton: Anton:
Anton: Jo, jo, jo. Anna: Anna: Anna: Anna: Jasså? Anton: Anton: Anton:
Anton: Men där går flest tjejer där på den linjen. Ola:
Ola: Ola:
Ola: Ja, det gör det. Och fordon är mer för killar. (Gruppintervju Ola, Anton 040423)
För Anton själv är det dock inget problem att han ska gå OP:
Anton: Anton: Anton:
Anton: Äh, det kvittar. De vill ju också gå. De tänker precis li- kadant som mig, så det bryr jag mig inte om.
Anna: Anna: Anna:
Anna: Det spelar ingen roll. Anton:
Anton: Anton:
Anton: Nej, det spelar ingen roll. Anna:
Anna: Anna:
Anna: Och andra killar och så där? De tycker inte det konstigt? Anton:
Anton: Anton:
Anton: Nej, det tycker jag väl inte. Inte vad jag har märkt i alla fall. Anna: Anna: Anna: Anna: Nej. Anton: Anton: Anton:
Anton: De tycker väl precis så... att man ska gå det man själv känner för. Anna: Anna: Anna: Anna: Mm. Anton: Anton: Anton:
Anton: Så tycker de skulle jag tro. (Enskild intervju Anton 040604)
En vanlig förklaring till att könen väljer olika typer av utbildningar är att en könstypisk utbildning ger fler fördelar än de som inte är typiska för ens kön (J. Jonsson, 1999). De elever som valt en köns- atypisk utbildning, som Anton t.ex., reflekterar inte över att deras kön skulle vara något hinder. I Antons fall ligger en, som jag upp- fattar, maskulinitet något vid sidan av den (lokalt) hegemoniska bakom hans val:
Anton: Anton: Anton:
Anton: Jag tycker det är jätteroligt att hjälpa människor och såntdär. Så att... Anna: Anna: Anna: Anna: Mm. Anton: Anton: Anton:
jobba med andra människor och se hur de har det. Se om man kan göra det bättre för dem. För jag tycker det känns jättebra när man gör det bättre, alltså, så att de mår bättre. Och så tyck- er jag det är jätteroligt att hjälpa andra människor.
(Enskild intervju Anton 040604)
Omsorg om andra har traditionellt varit en kvinnlig domän. Det intresse Anton här menar lett honom fram till att välja OP har inte begränsats av hans kön. Istället säger han att han haft sådana in- tressen ända sedan låg- eller mellanstadiet. Niklas i samma klass har även han valt OP. Det är dock inte hos honom Anton har sökt ett eventuellt stöd för sitt val, utan hos en vän han umgås mycket flitigt med på fritiden. Han ska också gå OP. Anton ser dessutom mycket positivt på sin föreställning om att folk på OP kommer vara mer lika honom än de är nu. Omhändertagande, hjälpsamhet och lyssnande är egenskaper som Anton återkommande värdesät- ter. Han uttrycker inte explicit en orientering bort från den hege- moniska maskuliniteten (Connell, 2005), men en viss ”längtan” och lättnad över att få komma i ett sammanhang där fler värdesät- ter dessa egenskaper är tydlig. Att dessa flera är tjejer spelar ingen roll. Han tycker själv att han är en typisk kille:
Anna: Anna: Anna:
Anna: Varför är du det då? Vad är det liksom? Anton:
Anton: Anton:
Anton: Ja... Ja... Man gör väl... typ samma saker som alla andra gör. Alltså, andra killar. Vi går ju ibland på fester och... ja, ibland... ja. Jag vet inte riktigt. (skratt)
[…] Anton: Anton: Anton:
Anton: Ja, vad gör en typisk kille egentligen? Ja, man kan ju gå på bio och såntdär. Men... hur är man? Ja, man är snäll, precis som jag. Man lyssnar på vad de andra har att säga.
Anna: Anna: Anna:
Anna: Mm. Är det vanligt hos killar? Anton:
Anton: Anton:
Anton: Ja, jag tycker det i alla fall. De jag, jag kan gå fram och prata med vem jag vill i alla fall. Det är inga problem.
Anna: Anna: Anna:
Anna: Mm. Så de killarna du känner i alla fall är sånna? Anton:
Anton: Anton: Anton: Ja.
(Enskild intervju Anton 040604)
Antons föreställning om vad en kille är och gör verkar vara både mer tillåtet och vanligt i hans klass 9B än i 9A eller i t.ex. i 9C. Hans val är dock medvetet och han upplever det möjligt.
Få alternativa erfarenheter
Ola reflekterar inte över varför tjejer och killar väljer olika, utan konstaterar att det ”Det är liksom vart sån nästan hela livet att det är för tjejer och det är för killar.”. ”Det har alltid varit så” är den vanligaste reflektionen hos eleverna. Moas syn på varför det är uppdelat skiljer ut sig:
Moa: Moa: Moa:
Moa: Alltså, det, alltså det är kanske, såhär, alltså man tror typ att killar är lite såhär, det är de som ska, det har alltid varit så att killar ska jobba och allt sånt där så då är kanske, lite mer såhär manligt att hålla på med el och bygg och sånt än att ta hand om människ-, eller ta hand om andra. Så är det kanske så att killar, de har oftast liksom hållt på liksom kanske följt med sin pappa och såntdär till bygg-, ja, bygga nått och såntdär och då kanske de tycker ”ja, det är ju liksom kul” så. De flesta tjejer har kanske inte provat på det, så de vet ju kanske inte hur det är ju.
(Gruppintervju Moa, Natalija 040427)
Moa beskriver här hur uppväxtens olika villkor präglar våra in- tressen. Tjejer och killar har inte provat på varandras områden och vet därför inte om det är något intressant eller något spännande och kul. Ett tydligt manifesterande av att könen hålls isär (Hird- man, 2001). Även Per pekar i riktning mot att det är viktigt vad man får pröva på. Hans första tanke att välja BP ändrades när han under en prao [hans ord] fick testa att jobba inom industrin och t.ex. svetsa. Hans val från BP till IP är inte könsöverskridande, men visar på hur erfarenheter – och möjligheten till att skaffa sig erfa- renheter – kan öppna upp nya världar.
Björn och Daniel ger uttryck för en nästan naturgiven upplevelse av vad tjejer och killar gillar att göra och därför väljer att läsa på gymnasiet:
Björn: Björn: Björn:
Björn: De [tjejerna] gillar väl att arbeta med människor. Anna: Anna: Anna: Anna: Mm. Daniel: Daniel: Daniel:
Daniel: Barn och så. Anna:
Anna: Anna:
Anna: Gör inte killar det då? Björn:
Björn: Björn:
Björn: Ja. Vissa gör väl det, men inte alla.
[Daniel berättar om hur en bäbis spytt på honom en gång och hur detta gjort att han är lite skeptisk mot dem.]
Anna: Anna: Anna:
Daniel: Daniel: Daniel:
Daniel: Ja, vad ska man säga, killarna väljer liksom det, är in- tresserade av elektroniska saker, mobiler, datorer så det blir mest el och bygg.
Björn: Björn: Björn:
Björn: Ja bygga. Vill vara sån händig. Bara wou! (Gruppintervju Daniel, Björn 040427)
Marit menar dock att det inte handlar om att välja bort könskoda- de program, utan just om intresse:
Marit: Marit: Marit:
Marit: Alltså, om man tänker att man ska gå fordon tror jag inte man tänker ”öh, där är det mest killar”, utan man tänker på grejer man tycker är kul att göra. Hålla på med bilar. (Gruppintervju Martina, Marit, Rebecka 040420)
De allra flesta har dock en klar uppfattning om vilka program som väljs av tjejer och vilka som väljs av killar. Det finns tydliga hand- lingsramar när det gäller kön. Den symboliska nivån ger på ett mycket konkret sätt utslag på den strukturella nivån (Harding, 1986).
I likhet med Olas uttalande om att det hade varit roligt om tjejer hade gått FP och kunnat visa att även de kan, finns det tjejer som uttrycker samma typ av föreställning. Karin och Ylva berättar att det i år är flera tjejer, dock ingen av dem, som valt TE och reflekte- rar över min fråga:
Anna: Anna: Anna:
Anna: Men de här tjejerna nu som hade valt teknikprogrammet t.ex., alltså, tycker man att de är lite konstiga då eller?
Karin: Karin: Karin:
Karin: Nej, jag tycker bara det är bra att de... För de visar att det kan gå tjejer där också. Det är inte bara, så...
Ylva: Ylva: Ylva:
Ylva: Inte bara liksom är killar. Karin:
Karin: Karin:
Karin: ... uppdelat.
(Gruppintervju Ylva, Karin 040423)
Även hos tjejerna föreligger föreställningar om att tjejer som väljer något program som killar vanligen väljer gör någonting bra, de vi- sar något. Ylva och Karin säger i samband med detta att det är fler och fler killar på skolan som börjat välja HP och HR nu, vilket inte alls varit vanligt innan. De kommenterar dock inte att detta skulle vara någonting förtjänstfullt hos killarna, att de visar något. Men det finns förstås också elever som menar att det inte spelar någon roll vilket kön deras kommande klasskompisar har. Till skillnad från Ola menar Daniel och Björn att de inte bryr sig så mycket om
att det inte kommer finnas så många tjejer på det program de valt, EC. Men, som Kalle skojar: det blir problem att ragga på skolan.