Intervjumiljön
Intervjuerna har genomförts på elevernas skola. De har uteslutande skett under skoltid. Eleverna har fått gå ifrån pågående lektioner, vilket av eleverna kan uppfattas som en uppgift inom ramen för skolverksamheten. Det kan bidra till att man som elev blir angelä- gen om att ge ”rätt” svar, d.v.s. det svar som de tror att jag vill ha eller som de uppfattar är ”politiskt korrekt”. De flesta intervjuer genomfördes i sutterängdelen av skolan, i en hemspråkssal där de flesta aldrig varit. Kanske kunde den salen i någon mån uppfattas som skild från den vanliga skolverksamheten.
Med guiden i handen
Både gruppintervjuerna och de individuella intervjuerna har ge- nomförts som halv-strukturerade intervjuer (Lantz, 1993) med en intervjuguide att utgå från (bilaga 3 och 4). Även andra frågor in- kluderades för att underlätta att gå in och ut ur intervjusituationen.
Elevernas anpassning till intervjusituationen var högst varieran- de. En del svarade skolmässigt korthugget på det jag ville prata om, andra broderade ut sina svar och flöt gärna iväg mot andra ämnen som egentligen inte var av relevans för just denna studie. Mängden ord som kom från eleverna och graden av engagemang var högst individuell. Intervjuguiden fanns med som stöd, men följdes inte alltid i samma ordning, utan anpassades i så hög grad om möjligt till det eleverna själva kom in på. Det hände också att inte precis allt i guiden hanns ta upp, eftersom de flesta intervjuer var tidsbegränsade. Vid ett tillfälle, intervjun med Ylva och Karin i 9A, ombads eleverna återkomma vid ett senare tillfälle, eftersom de
hade så mycket att berätta att vi inte hunnit avhandla det som jag önskade.
Steg 2: Gruppintervjuer
Indelningen av grupperna gjordes i samråd med lärarna. Väsentligt var att eleverna intervjuades tillsammans med någon eller några som de kände sig trygga med. Indelningen försökte i så hög grad som möjligt motverka dominanstendenser. De flesta elever inter- vjuades tillsammans med en klasskamrat av samma kön. En grupp intervjuades med en klasskamrat av motsatt kön och två grupper intervjuades i enkönade tregrupper. Fler blandade grupper var pla- nerade, men sönderföll p.g.a. frånvaro. Tre elever (två killar och en tjej) blev aldrig intervjuade, då de hade förhinder vid gruppinter- vjun.
Gruppintervjuerna genomfördes när eleverna gjort ett första pre- liminärt val till gymnasiet.
Innehåll
Gruppintervjuerna fokuserade på allmänt hållna frågor rörande hur det var att bo och leva i Bergslanda, hur Ängsskolan uppfatta- des i förhållande till andra skolor, hur elevgrupperingar på Ängs- skolan och i klassen såg ut, hur man karaktäriserade tjejer och kil- lar. I förhållandet till gymnasievalet fick eleverna här berätta om hur de uppfattar olika utbildningar och vem som brukar välja vad på skolan. Gruppintervjuerna rörde också vid hur de upplevde att de kunde påverka samhället. Se bilaga 3.
Beskriva sin bakgrund
Eftersom de första intervjuerna var gruppintervjuer valde jag att lyfta ut frågor av bakgrundskaraktär till ett papper, en slags blan- kett, som eleverna fyllde i efter intervjun (bilaga 5). Detta gjordes för att ingen skulle känna sig pressad att inför en klasskamrat be- rätta om sådant som kan upplevas som känsligt. Det sparade dess- utom värdefull intervjutid. Pappret fylldes dock i i direkt anslut- ning till intervjun, så att de hade möjlighet att fråga om något var oklart.
Steg 3: Individuella intervjuer
Vid gruppintervjuerna informerades eleverna om att jag ville inter- vjua några av dem enskilt. Jag frågade om detta var ok för dem och om det skulle kännas ok om jag inte intervjuade dem enskilt. De flesta skrattade åt detta, något jag tolkar som att de inte skulle känna sig ointressanta eller outvalda om jag inte valde att gå vidare med dem. Alla elever utom en (kille) svarade också att det var ok. Urvalet skedde utifrån vad som framkommit under gruppintervju- erna och gjordes efter principen variation och representation. I gruppen skulle ingå lika många tjejer som killar, ungefär lika många från varje skolklass, variation i etnisk härkomst, i valet till gymnasiet, i föräldrarnas utbildnings- och yrkesbakgrund samtidigt som eleverna skulle kunna vara representanter för hela den delta- gande gruppen. Valet föll slutligen på fem killar och fem tjejer. Dessa presenteras kort nedan. En fullständig förteckning över samtliga deltagande elever finns i bilaga 6.
Tjejer
• Jenny, 9B: Mamma högskoleutbildad och pappa har gym- nasieutbildning. Tillhör högre arbetarklass genom båda för- äldrarnas yrken. Svensk bakgrund. Vill bli florist. Har valt HV.
• Kajsa, 9B: Båda föräldrarna har högskoleutbildning. Båda föräldrarna har medelklassyrken. Svensk bakgrund Vill bli arkitekt. Har valt SP.
• Mirsade, 9A: Båda föräldrarna har gymnasieutbildning. Ge- nom båda föräldrarnas yrke tillhör hon högre arbetarklass. Utländsk bakgrund1. Bott i Sverige i 12 år. Vill bli advokat eller socionom. Har valt SP.
• Natalija, 9A: Båda föräldrarna har höga utbildningar från hemlandet. Tillhör genom båda föräldrarnas yrken högre arbetarklass. Utländsk bakgrund. Bott i Sverige i 12 år. Har valt NV.
• Paulina, 9B: Mamma högskoleutbildad, medan pappas ut- bildning är lite vag. Genom pappas yrke tillhör hon medel-
1
Utländsk bakgrund enligt Skolverkets definition om man själv är född utomlands eller om man är född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
klass. Utländsk bakgrund. Bott i Sverige i 11 år. Vill bli be- handlingsassistent. Har valt HP.
Killar
• Anton, 9B: Både mamma och pappa har högskoleutbild- ning. Tillhör lägre medelklass genom båda föräldrarnas yr- ken. Svensk bakgrund. Vill bli ambulansförare. Har valt OP. (Ersatte Per som aldrig dök upp.)
• Axel, 9A: Mamma och pappa har båda gymnasieutbildning. Genom mammas yrke tillhör han lägre medelklass. Svensk bakgrund. Vill bli kock. Har valt HR.
• Niklas, 9B: Båda föräldrarna har högskoleutbildning. Till- hör genom båda föräldrarnas yrken lägre medelklass. Svensk bakgrund. Vill arbeta inom vården. Har valt OP. • Rasmus, 9A: Båda föräldrarna har gått gymnasiet. Har inte
angett föräldrarnas yrke. Utländsk bakgrund. Född i Sveri- ge, men båda föräldrarna av utländsk härkomst. Vill arbeta utomlands. Har valt HP. Andrahandsvalet är SPid.
• Robert, 9B: Både mamma och pappa har gymnasieutbild- ning. Tillhör genom båda föräldrarnas yrken högre arbetar- klass. Svensk bakgrund. Funderar t ex på kemist, advokat, ingenjör som framtida yrke. Har valt NV.
Efter att de individuella intervjuerna påbörjats framkom att flera av eleverna gjort eller tänkte göra omval. För att få den variation som var tänkt ombads ytterligare två tjejer och en kille vara med på individuell intervju:
• Bettina, 9B: Båda föräldrarna har gått gymnasiet. Genom mammas yrke tillhör hon lägre medelklass. Utländsk bak- grund. Är född i Sverige, men båda föräldrarna har utländsk härkomst. Vill kanske bli läkare. Har valt HP.
• Martina, 9B: Båda föräldrarna har gymnasieutbildning. Ge- nom pappas yrke tillhör hon lägre medelklass. Svensk bak- grund. Vill bli något trivsamt. Har valt HP.
• Marcus, 9A: Har inte angett föräldrarnas utbildningsbak- grund. Tillhör genom båda föräldrarnas yrken lägre arbe- tarklass. Utländsk bakgrund. Bott i Sverige 11,5 år. Vill bli fordonsmekaniker. Har valt FP.
Innehåll
De individuella intervjuerna satte den enskilde elevens upplevelser i centrum. Fritidsintressen, familjebakgrund, personlighet och den egna platsen i staden, skolan och klassen diskuterades. Förhållan- det till utbildning diskuterades utifrån både nuet och hur eleven ti- digare haft det. Vilken typ av elev de såg sig vara, som de skulle vilja vara eller om de tänkt förändra något inför gymnasiet togs upp. Gymnasievalet begrundades utifrån synvinklar som om det kunde sägas vara ett typiskt val för eleven, om de hade en kort- el- ler långsiktig strategi bakom valet, vad de ville använda utbild- ningen till, om det var ett val till något eller från något, deras för- väntningar på både utbildningen och gymnasietiden. Framtids- drömmar, både uppnåeliga och ouppnåeliga, fanns med. Se bilaga 4.