En ny gymnasieskola
I ett pressmeddelande 5 februari 2007 (Regeringen, 2007) medde- lades att GY-07 har ersatts med GY-09, som i stora drag innebär att gymnasieskolan får tre huvudinriktningar: En högskoleförbere- dande, en yrkesförberedande och en lärlingsutbildning. Den teore- tiska behörigheten till högskolan blir inte generell på de två senare utan istället frivillig för dem som så vill. I gengäld blir kraven på de högskoleförberedande utbildningarna högre (Malmberg, 2007). Utredaren, Anita Ferm, ska lämna in sitt förslag 31 mars 2008 och året därpå kommer ny läroplan för gymnasieskolan. Eleverna ska då också kunna söka till den nya gymnasieskolan (Regeringen, 2007). Det senaste direktivet om gymnasieskolans organisation och innehåll har inte som särskilt mål att förändra segregationen.
Avhandlingen visar att mönstren för hur livsvägar väljs är fort- satt strukturerade utifrån kön och klass och att aktörskapet behö- ver stödjas. Vidare framkommer att både tjejer och killar tar av- stånd från kvinnliga domäner samtidigt som utbildning börjat fe- mininiserats genom att kvinnor använder utbildning för att posi- tionera sig på ett mer likvärdigt sätt. Det är fortsatt angeläget att diskutera hur elevernas utbildningssegregation kan motverkas ock- så i kommande utredningar. Det handlar om att öppna upp sam- hället så att fler val upplevs möjliga och accepterbara för båda kö- nen från olika sociala miljöer.
Att stärka aktörskap
I intervjustudien menade eleverna att ”det alltid varit så” när de reflekterade över tjejers och killars skilda världar. En viktig poäng gjordes av de elever som pekade på vikten av att skaffa sig olika typer av erfarenheter. Det fanns elever som nämnde PRAO:n som viktig för dem i sitt val av gymnasieutbildning. Här har skolan sto-
ra möjligheter att aktivt bidra till att eleverna får tillfälle att möta olika sorters yrkesliv.
Skolan har också stora möjligheter att aktivt stödja elevers ak- törskap i valet till gymnasiet. Genom att uppmuntra eleverna ska- pas potential för positionsförändringar, vilket illustrerades i det empiriska materialet. Nya vägar kunde öppnas med lärarnas stöd.
I pilotstudie 2 uppgav studie- och yrkesvägledarna att tjejer upp- sökte dem i mycket högre grad än killar. Även de projekt som genomförs för att motverka utbildningssegregation vad gäller kön, är i flertalet fall projekt där tjejer uppmärksammas och även upp- muntras att göra könsöverskridanden i intressen och utbildnings- val. Detta samtidigt som det i högre grad är killar som tidigt låses fast i utbildnings- och yrkespositioner (SOU 2004:43). Tjejer får dessutom större tillgång till verktyg att göra överskridanden, ge- nom sina flitigare kontakter med studie- och yrkesvägledare. En av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna berättade om sin upp- sökande verksamhet på BP, som ett led i att öka kontakten med elever som inte kontaktar vägledningen i så stor omfattning. Här spelade både kön och klass roll för vilka hon bedömde var i behov av att hon sökte upp dem. Samtidigt uttryckte tjejerna i intervju- studien en större osäkerhet än killarna över vad de vill syssla med i framtiden. Studie- och yrkesvägledarnas egna könstillhörigheter ska också uppmärksammas i förhållande till deras utsagor om att de har en övervikt av tjejer som kontaktar dem. I intervjustudien framkom också från flera av killarna att manliga förebilder bland släkt och vänner varit betydelsefulla för deras gymnasieval (jfr. SOU 2004:43). Det är angeläget att dessa också på något sätt åter- finns i skolans värld.
Att öppna nya vägar
I både statistik, tidigare forskning och i de studier som presenterats i avhandlingen finns material som visar att gymnasieskolans pro- gram är könsmärkta. Ett sätt att motverka detta är att föra in vari- anter som tilltalar det motsatta könet. I Bergslanda fanns t.ex. en idrottsinriktning på SP. Likaså legitimerade tjejen som valde det könsöverskridande TE sitt val genom att välja modeinriktning. Denna variant av TE efterfrågades också av en av studie- och yr- kesvägledarna som ett sätt att få tjejer till TE. En av de andra stu-
die- och yrkesvägledarna menade att de killar som valde BF inte gjorde det med siktet inställt på att jobba med yngre barn. Istället legitimerade de sin utbildning genom att fokusera idrott och fritid. Ett sätt att undvika allt för stark könsmärkning av program är också att vid rubriceringen av program göra det möjligt för båda könen att se dem som legitima arenor (SOU 2004:43).
Både Ziehe (1993) och Giddens (1991) pekar på att medier gör att vi utifrån vårt lokala liv måste förhålla oss till globala händel- ser, alternativ och platser. Ziehe menar att identiteten formas mot bl.a. massmedia och Giddens framhäver att vi hela tiden måste omskapa oss själva genom att vara självreflexiva. Den nya tekniken har medfört ett nytt sätt att förhålla sig till världen. Sverige är ett mycket datortätt land och bland 16–24-åringar använder nästan 80 procent Internet varje dag (SCB, 2006d). Genom sådana kana- ler kan de unga skaffa alternativa erfarenheter som inte alltid hade varit möjliga att få i den lokala miljön.
Kunskap i IT är efterfrågat. För dem som ägnat tid till datorer och t.o.m. haft det som fritidsintresse kan detta bli ett medel att byta positioneringar. I intervjustudien i Bergslanda är Robert ett exempel på hur datorn kommit att bli ett demokratiserande verk- tyg och en väg till ett klassöverskridande val av gymnasieprogram. Så redovisar denna studie av ungdomars orientering i en föränd- rad omvärld på både socialt och könsmässigt reproducerande mönster och på ett aktörskap som öppnar för nya möjligheter.