I 9A framstår en stor del av maskulinitetskulturen som att den kretsar kring homofobi (Connell, 2005; Lundgren & Sörensdotter, 2004) – de ”hatar bögar” säger Annie – och att relatera sig bort från kvinnliga attribut och invandrare. Även om det enligt berättel- serna främst rör sig om en begränsad klick, är den tongivande och sätter standarden. Killarna i 9B verkar inte lika centrerade kring den typen av maskulinitet. Även här finns tydliga rasistiska inslag som bidragit till dålig stämning i klassen, men det finns inte en grupp av killar som dominerar uttrycken. Enligt tjejerna i 9A kan killarna i klassen inte riktigt vara som de vill:
Ylva: Ylva: Ylva:
Ylva: Sen är de väldigt, så, lyssnar på Thule och sånt liksom. Karin:
Karin: Karin:
Karin: Det är tufft med Hitler och sånt. Ylva:
Ylva: Ylva:
Ylva: Ja, det är skittufft och sånt. Och det är jättehäftigt att stå och haila och...
[---] Karin: Karin: Karin:
Karin: Sen är det då vissa av dem som inte kan vara annorlun- da. Ylva: Ylva: Ylva: Ylva: Ja. Karin: Karin: Karin:
Karin: De måste vara som alla andra. Ylva:
Ylva: Ylva:
Ylva: Men, sen, Kalle och Rasmus de är ändå så, de skiter i vil- ket. De lyssnar och klär sig hur de vill och sånt.
Karin: Karin: Karin: Karin: Mm. Anna: Anna: Anna:
Anna: Kalle och Rasmus också. Karin:
Karin: Karin:
Karin: Ja, men Rasmus går ju mycket efter de 9C-killarna. (fniss) Ylva: Ylva: Ylva: Ylva: Ja! Anna: Anna: Anna:
Anna: Ja, ni sa ju det innan. [helt i munnen på varandra alla tre] Ylva:
Ylva: Ylva:
Ylva: Kalle, han är också lite så. Har börjat bli så nu att han ska ha moderna tröjor och...
Karin: Karin: Karin: Karin: Ja. Ylva: Ylva: Ylva:
Ylva: ... fixa frillan och sånt. (Gruppintervju Ylva, Karin 040423)
Helt oemotsagda står inte de som ”hailar”. Stina och Lotta berät- tar att de på bussen hem från skolan, brukar försöka utmana dem i deras åsikter. Ofta blir killarna försvarslösa och Stina och Lotta menar att det mycket handlar om ett grupptryck. Det indikerar att
det är ifrån den tidigare Almabyskolan utanför Bergslanda som den här gruppen kommer. Eleverna från Almabyskolan har inga erfa- renheter av elever med utländsk bakgrund sedan tidigare.
Kalle och Rasmus verkar vara ett undantag ifrån den maskulina kultur som råder i 9A. De är själva medvetna om det och exempli- fierar genom att berätta att de utmärker sig genom att bära kläder från Jack & Jones (Lundgren & Sörensdotter, 2004). Andra killar i klassen tar avstånd från en sådan gestaltning. Daniel påpekar att det finns de som har svårt att acceptera hur de ”fåfänga” killarna i 9C, som Rasmus och Kalle antas relatera sig mot enligt Ylva och Karin, ser ut och beter sig:
Daniel: Daniel: Daniel:
Daniel: Liksom om vi tar, vad ska jag säga, ett exempel från vår klass så är där en som hatar [dem] från den modegruppen [= 9C]. Att de har långt hår och sånt. Och han har hellre kort hår han i vår klass.
Anna: Anna: Anna:
Anna: Alltså, är det killarna som har långt hår? Daniel:
Daniel: Daniel:
Daniel: Ja, killarna. Anna:
Anna: Anna:
Anna: Jaha! Ok. Och det gillar inte han riktigt då, han i er klass? Daniel: Daniel: Daniel: Daniel: Nej. (Gruppintervju Daniel, Björn 040427)
Daniel omtalar här en kille som motståndare till långt hår, men det är en av de killar som ingår i en tongivande grupperingen i 9A. Detta sätt att uttrycka sin unga maskulinitet på med intresse för hår och kläder, som Daniel menar att man tar avstånd ifrån, skulle kunna karaktäriseras som metrosexualitet. Metrosexualitet är ett begrepp, som på bredare front började framträda i samband med att den engelske fotbollsspelaren David Beckham började ikläda sig saronger, smycka sig med örhängen och överlag signalera att han intresserade sig för sitt utseende. Metrosexualitet förknippas främst med en urban livsstil1, men som med många nya fenomen startar de i större städer och letar sig sedan vidare. Metrosexualitet är (än så länge) ett begrepp länkat till heterosexuella män. David Beck- ham har blivit en symbol eftersom han genom att vara en tämligen heterosexuell man, och framgångsrik fotbollsprofil i en sport som är starkt förknippad med maskulinitet, lyckats kombinera detta
1
På den tyska hemsidan http://www.metrosexlife.net/ menar man t.ex. att ordet kommer från Met- ropolitan + heterosexuell.
med ett stilmedvetet utseende utan att förlora sitt maskulina värde. Utifrån exemplet med det Daniel berättar om hur hår kan bäras, visas att inte alla killar anser att det är ett accepterbart sätt att framställa sig själv på. Samtidigt som de, liksom tjejerna, framhär- dar att man får vara som man vill kan man inte hänge sig allt för mycket åt sådant som kan betraktas som kvinnligt och därmed ”gayigt” (Connell, 2005; Harding, 1986; Hirdman, 2001). Rasmus säger att han tidigare var med i den grupp som Ylva och Karin be- skriver, men att han inte är det längre. Han säger att just den gruppen är rätt begränsad till just deras klass och att de inte är så populära. Trots det verkar det vara de som får sätta standarden som andra får finna sig i att relatera till och hantera. Mirsade pe- kar på det när hon säger att hon är en sån som egentligen vågar säga ifrån, men när man får halva klassen på sig orkar man inte längre. Hon säger att hon inte längre kan vara sig själv i klass- rummet, eftersom hon upplever att de flesta är mer eller mindre ra- sister. Varje gång man öppnar munnen får man en kommentar.