Deltagande observation

Deltagande observation är den vanligaste insamlingsmetoden i et- nografiska undersökningar och den innebär att man studerar, regi- strerar och tolkar ageranden och fenomen. Metoden kan ses som

en ram för något mer som behöver specificeras, vilket jag gör här nedan, och den är vanlig att kombinera med andra metoder.

”Ett överordnat syfte med deltagande observation är att kunna beskriva vad människor säger och gör i kontexter som inte kon- struerats av forskaren” skriver Fangen (2005, s. 33). Under den pe- riod som insamling av empiri pågår växlar forskaren i olika grader mellan att deltaga och att observera och Fangen (2005, s. 140) be- skriver det som en balansakt mellan en insiderroll och en outsider- roll där målet är att forskaren ska tänka och handla inom båda perspektiven – forskarrollen och den grupp denne observerar. Fan- gen (2005, s. 141 ff.) talar om tre olika forskarroller i deltagande observation: icke-deltagande observatör, delvis deltagande observa- tör och fullt deltagande observatör. Ruane (2006, s. 195 f.) ser istället fyra olika roller: fullständig observatör, i första hand obser- vatör men också deltagare, i första hand deltagare med också ob- servatör samt fullständig deltagare. De fyra kan man se på en skala där fullständig observatör innebär minimalt socialt deltagande och fullständig deltagare blir dess motpol där det i själva verket hand- lar om dold forskning.

I själva ordet deltagande ligger en av poängerna med metoden. Att deltaga betyder inte att forskaren måste göra samma sak som dem han eller hon observerar utan att han eller hon kan delta i ett allmänt socialt samspel med dem han studerar. Deltagandet ska uppfattas som motpolen till den forskarroll som kan beskrivas som ”flugan på väggen”, en observatörsroll där forskaren inte talar med eller ger sig tillkänna inför dem han studerar. (jfr Ruanes (2006) fullständig deltagare). Jag använder mig av Fangens (2005) definitioner och ser mig i denna undersökning som icke-deltagande observatör och delvis deltagande observatör, vilkas betydelse jag konkretiserar nedan. Exempel på fullt deltagande observation en- ligt Fangen (2005) kan man däremot hitta hos Ambjörnsson (2004) vilket hon istället väljer att kalla medföljande observation. Bergman (2007) och Ewald (2007) har gjort undersökningar som liknar min, men karaktäriserar sin forskarroll som den medföljan- de observatörens.

I denna undersökning har jag växlat mellan det Fangen (2005, s. 141 ff.) benämner som icke-deltagande observatör och delvis del- tagande observatör. Icke-deltagande observatör innebär, enligt

Fangen (2005, s. 145), att forskaren iakttar och noterar fältet utan att dras in i det samspel som pågår. I mitt fall betyder det att jag intagit rollen som icke-deltagande observatör i klassrumssituatio- ner där situationen varit formell såtillvida att läraren till exempel gjort en genomgång av ett ämnesinnehåll eller någon elev genom- fört ett individuellt muntligt framträdande inför klassen. I bakre region har jag också emellanåt intagit rollen som icke-deltagande observatör då det funnits andra elever närvarande som inte var di- rekt involverade i forskningsprojektet.

Det är dock rollen som den delvis deltagande observatören som varit den jag vanligtvis intagit. Fangen (2005, s. 141) menar att man som delvis deltagande observatör deltar i de sociala samspe- len, men inte i de aktiviteter som är miljöspecifika. För mig innebär det att jag intresserat mig för elevernas skolarbete och deras samtal om både skola och fritid, men jag har inte haft synpunkter på själ- va genomförandet av skolarbetet eller innehållet i deras samtal. Fangen (2005, s. 141) påpekar att det är viktigt att anpassa sitt del- tagande i den miljö man studerar. Eleverna fick fler och fler själv- ständiga uppgifter som de löste både i främre och bakre region och för forskarrollen innebar det en allt snabbare växling mellan att vara icke-deltagande observatör och delvis deltagande observatör allt eftersom läsåret framskred. Det blev viktigt att försöka följa de sociala mönster som fanns i elevgrupperna för att inte utmärka forskarrollen för mycket. Fangen (2005, s. 142) hänvisar till Geertz då hon framhåller att vitsen med delvis deltagande observation inte är att studera en grupp utan att studera i en grupp.

Deltagande observation är en metod där man inte enbart deltar som forskare utan man deltar också som människa (Fangen 2005, s. 31). Till skillnad från många andra metoder finns det inget facit till hur observationer ska genomföras. Jag har genom att växla mellan de både observatörsrollerna anpassat mig till den grad av deltagande som har givit bäst möjliga data. Att veta när man ska vara var på skalan mellan att icke-deltagande observera och att delvis deltagande observera är omöjligt att förutse och för forska- ren gäller det att vara öppen och lyhörd för den situation man be- finner sig i (se t.ex. Karlsson 2006, s. 151; Malmbjer 2007, s. 72). Jag är medveten om att jag sannolikt påverkat situationer både i främre och i bakre region med min närvaro, men sannolikheten är

också stor att eleverna blivit mindre och mindre uppmärksamma på min roll som deltagande observatör tack vare regelbundenheten i besöken. För att bli trovärdig som forskare i klassrummet måste man ha engagemang för de människor man studerar (se Kvale [1997] 2006; Hoel Løkensgard 1997). Det skulle ha varit en omöj- lig situation att under ett helt läsår inte ha blivit engagerad i de ele- ver som deltog i min undersökning. Jag har känt både empati och antipati, samtidigt som jag varit medveten om min roll och mitt uppdrag. Strävan har varit att i möjligaste mån visa neutralitet i det Goffman benämner som personlig fasad (Goffman ([1959] 2006, s. 30 ff.). Jag ser eleverna som närvarande deltagare i min undersök- ning, och inte informanter som är mer vanligt. Jag benämner dem som antingen pojke och flicka vid återgivning av citat. I övrigt va- rierar jag mellan elever, ungdomar och unga vuxna. I de flesta fall benämner jag läraren med antingen svenskämnesläraren, historielä- raren eller geografiläraren. Om enbart lärare används är det lära- ren i svenskämnet som åsyftas.

Deltagande observation dokumenteras genom fältanteckningar, men det är som ovan också påpekats vanligt att man kombinerar med andra metoder som ger en annan typ av material (Fangen 2005, s. 187). De metoder som denna undersökning kombinerar med deltagande observation är som jag tidigare nämnt intervjuer, inspelningar och textinsamling.