Förr i tiden var det få som hade privilegiet att studera på en högskola eller universitet. De var få unnat, och de utvalda blev efter sin utbildning högavlönade toppchefer inom näringslivet. I dagens läge ser arbetsmarknaden annorlunda ut. En akademisk utbildning kan inte ens garantera ett arbete. Är det då ett måste att vara högutbildad för att prestera ett gott ledarskap? Åsikterna är många och vi har listat några av svaren.
En akademisk utbildning påverkar ledarskapet, framförallt genom att det ger ett självförtroende till ledaren, anser Karin Jordås. Hon menar att man lär sig tänka i processer, har teoretisk kunskap, är analytisk, har förmågan att tänka problemkomplext, man har uthållighet och klarar av att även göra de arbetsuppgifter som man inte finner så roliga. Ledaren med en akademisk utbildning har även en förståelse för flera perspektiv, att världen är komplex, och att den kan fungera på flera olika sätt.
Emma Grönlund tror att en akademisk utbildning varken är av betydelse för ledarskapet eller inte. Hon anser däremot att det är svårt att leda en akademiker, utan att själv vara en akademiker. Det viktiga är att man talar samma språk som sina medarbetare och att man kan förstå deras sysslor, till exempel tekniker, menar hon. Emma belyser framgångar hos vissa småföretagare, till exempel frisörsalonger, som kan vara ett framgångsrikt mindre företag med ett väl funktionellt ledarskap utan en akademisk utbildning.
”Det är svårt att leda en akademiker, om
du inte är akademiker själv.”
Emma Grönlund, Eniro.
Bild 24.67
Ledare använder sig kontinuerligt av både formella och informella teorier för att förbättra och förändra organisationer. Under de senaste decennierna har samhällsvetenskapen utvecklat olika teoretiska riktningar. Dessa har sina egna förutsättningar och begrepp över hur man kan styra sociala kollektiv. Enhetligt för tanketraditioner är att de alla utger sig för att vara vetenskapligt grundade. Bolman & Deal (1997) anser att teorier kan omvandlas till ideologier som förmedlar en inskränkande och enkelspårig bild av verkligheten.68
67
http://www.eniro.com/sv/Press/Bildbank/Presskontakt/ 68
39
Vi anser att man kan, och bör, tillämpa dessa formella och informella teorier som hämtas både från utbildning och från erfarenheter, men med en viss försiktighet. Blir det ett för formellt styrande med en teoretisk bas eller ett alltför informellt vänskapligt styrande tror vi att man lätt kan missa det mest lämpliga sättet att styra kollektivet. Vi tror att ledarskapet behöver se till fler än ett perspektiv i förhoppningar om att kunna förändra och förbättra.
På frågan hur vida en akademisk utbildning är viktig för ledarskapet eller inte svarar Jesper Kärrbrink att utbildningen är bra för att få sitt första jobb, men annars spelar det ingen roll. Självfallet måste man veta vad man pratar om, ha en viss kompetens. Jesper tycker att man exempelvis måste kunna läsa balansräkningar och resultaträkningar och så vidare. Samtidigt poängterar Jesper att han inte löst en ekvation sedan skolan. Han minns heller inte några historiska årtal. Jesper tycker dock att det är bra att man skaffar sig en akademisk utbildning där man får grundkunskaperna som man sedan kan bygga vidare på genom sina erfarenheter. Vid första jobbet anställs du mycket på grund av utbildning. I de framtida jobben, efter det första, anställs du på grund av dina erfarenheter, dina referenser, din personlighet samt vad företaget tror att du kan åstadkomma.
Enligt Marika Wassberg Skärvik är den akademiska utbildningen av mindre betydelse i ledarskapet. Hon anser däremot att det är väldigt viktigt att lära sig att tänka och fundera om vissa tillvägagångssätt på ett teoretiskt akademiskt sätt. Marika tycker inte att man behöver en akademisk utbildning för att kunna leda, utan att man kan klara det ändå. Det underlättar däremot och hjälper en som ledare att tänka på ett akademiskt och kritiskt sätt.
Cathrine Sahlsten tror att den akademiska utbildningen är viktig för ledarskapet eftersom den ger en bra vetenskaplig grund att stå för. Sedan är det viktigt att denna grund kombineras med personens erfarenheter för att ledarskapet skall bli så bra som möjligt.
Ledare tillämpar ett personligt perspektiv i informationsinsamling, vid bedömningar, och beslutsfattande. Ett perspektiv är ett fönster mot världen och en lins som fokuserar på verkligheten. Vissa delar släpper perspektivet igenom, samtidigt som det filtrerar andra. Alla perspektiv har starka och svaga sidor som fungerar som ett sorts redskap i ledarskapet. För att använda sitt redskap på bästa sätt krävs färdighet och förmåga. Det kan endast nås genom praktik och erfarenhet.69
Utan att besvara frågan om den akademiska utbildningens påverkan på ledarskap tror vi att det personliga perspektivet inte behöver vara teoretiskt eller akademiskt grundad. Uppfostran, skolan, samhället och den rådande kulturen med dess normer och värderingar ger oss vårt individuella perspektiv. Detta perspektiv tillämpar vi i våra beslut och efter våra egna erfar- enheter och sunt förnuft.
Håkan Steenberg håller inte med Cathrines åsikt, eller teorins beskrivelse, om den akademiska utbildningens påverkan. Han tror inte att den behövs för att kunna vara en bra ledare. ”Det är
inte själva grejen”, menar han. Håkan anser att det viktiga är att man som ledare vet vad man
vill med sin enhet och har ett tydligt syfte, samt att ha förmågan att kunna förmedla det till sina medarbetare.
69
40
Marianne Dicander tror inte heller att en akademisk utbildning är viktigt för ledarskapet i sig. Det handlar om hur man är på en personlig nivå, hur mogen man är som människa. Hon tycker att det som är bra med den akademiska utbildningen är att man får lära sig reflektera. Genom det kan man tillgodose sig med egenskaper såsom förmåga att lyssna samt att bli tydlig i kommunikationen och förmågan att ta beslut.
Bild 25.70 Ska vi kasta böckerna?
En akademisk utbildning kan underlätta ledarskapet och förmågan att tänka i processer, skapa en teoretisk kunskap, tänka analytiskt, problemkomplext och kritiskt, samt att öka förståelsen för fler perspektiv. Om dessa egenskaper är grundläggande för ledarskap anser vi att en akademisk utbildning påverkar ledarskapet. Personlighet, som kan innebära att vara tydlig i kommunikation och att ha förmågan att lyssna och ta beslut, mognad, samt erfarenheter är andra delar som de tillfrågade ledarna belyste som relevanta för ledarskapet. Om dessa faktorer är viktiga i affärssammanhang anser vi att även de påverkar ledarskap. Vår slutsats och svar på frågan – En akademisk utbildning är en grund att stå på som ledare i dagens näringsliv, men inget måste. I kombination med insikt och erfarenheter kan man nå det goda ledarskapet.
70
41
Genusperspektivet
Ämnet genus är, likt ledarskap, ett ämne som har fått stor uppmärksamhet, men vi tycker att det finns få konkreta och praktiska definitioner. Teorier beskriver vad som är manligt respektive kvinnligt och dess stereotyper. Men är det i praktiken någon skillnad på hur manligt och kvinnligt ledarskap skiljer sig i situationer då ledaren ställs inför motgångar?
När det kommer till manligt och kvinnligt ledarskap och hur de båda könen hanterar olika situationer tror Emma Grönlund att det finns generella skillnader och tendenser mellan kvinnor och män. Hon ger ett exempel på skillnader med hur man under motgångar handskas med att bli uthängd i media. Kvinnor vill då skydda den egna familjen från exponering, ytterligare ett snäpp, än vad män gör. Även om Emma själv ännu inte har några barn tar hon upp en annan aktuell aspekt av genus. Hon tycker att kvinnor som har varit mammalediga har en fördel i arbetslivet. Detta motsäger flera av de forskningar och rubriker som har publicerats i dagspress angående kvinnors diskriminering på arbetsplatsen efter sin mammaledighet. Emma förklarar att när mammorna kommer tillbaka till arbetslivet har de mer erfarenheter och bland annat har deras förhandlingsförmåga blivit mer effektiv.
Bild 26.71 Filippa Reinfeldt klättrar i sin karriär, på grund av att hon är en mamma. Jesper Kärrbrink tror däremot inte att det är någon skillnad på kvinnor och mäns olika ledarskapsstilar vid motgångar. ”Könet endast utgör en tiondel av din personlighet” påpekar han. Visst finns det en fysisk skillnad, men den intellektuella förmågan är samma, menar han. Det som är beroende av chefernas ledarstil vid motgångar är deras utbildning, bakgrund, personlighet, intelligens, sammanhang och logiska förmåga. Det handlar, enligt Jesper, om drivkrafter hos ledaren i första hand, efter det kommer könet, det handlar om en social konstruktion.
De har gjorts flera undersökningar på företaget Hudson om manligt respektive kvinnligt ledarskap, berättar Marika Wassberg Skärvik. Resultatet har varit att båda könen hade ett likadant uppträdande, på grund av att de hade följt samma norm. Det är känt att kvinnor och män kan tänka olika och att det finns vissa stereotyper. Marika anser att båda könen därför kan bidra med olikheter som gynnar verksamheten.
71
42
När det kommer till manligt och kvinnligt ledarskap så tror Cathrine Sahlsten att kvinnor hanterar jobbiga situationer bättre än män. Det för att kvinnor i många fall är bättre på att kommunicera, enligt Cathrine. Det finns dock en baksida med att vara alltför kommunikativ och det är att det kan försvåra själva genomförandet. Cathrine påpekar att det är beroende på vilken företagskultur man arbetar i – om det är en kultur där man pratar mer än vad man agerar eller motsatsen.
Brewis, Linstead, Boje, & O´Shea (2006) beskriver i The Passion of Organizing att det finns både en lust och även en rädsla för den kvinnliga kroppen.72 Denna lust och rädsla förklaras av Magnusson (2003) som en del i den socialpsykologiska forskningen, vilket innebär hur män och kvinnor blir bedömda i sociala sammanhang. Motivationen till att behandla kvinnor och män olika förklaras av de socialt konstruerade könen som belyser hur olikheter skapas kulturellt. Därmed har kön konstruerats med en skillnad och det kan leda till subjektiva upplevelser av olikheter.73 Kön som en subjekt variabel beskrivs även av Deaux (1984), som menar att den subjektiva variabeln inte går att generalisera på grund av den är beroende av situationens interaktion.74
Stereotyper och generaliseringar kring vad som är manligt respektive kvinnligt tror vi att man aldrig helt kommer ifrån. Oavsett om jämställdheten går åt rätt håll kommer det alltid att finnas någon form av fördomar. Vi tror att det är den sociala konstruktionen av kön som försöker hålla de negativa fördomarna, normer och kulturer vid liv för att bevisa att det finns en skillnad mellan könen.
Skillnaden mellan manligt och kvinnligt ledarskap i motvind tror Håkan Steenberg är att kvinnor tar det mer personligt och är mer självkritiska, än män. Han menar att killar har lättare för att låta kritik rinna av sig. Håkan tycker att man behöver övertala en ung kvinna till att ta ett jobb, och övertyga henne om att hon klarar av det. Övertalning skulle inte behövas hos en man. Killar är inte öppna med sina svagheter.
”De flesta bra ledare är kvinnor.”
Håkan Steenberg, Lawson.
Bild 27.75
72
Brewis, J., Linstead, S., Boje, D. & O´Shea, T. (2006), The Passion of Organizing, sid. 94 73
Magnusson, E. (2003), Psykologi och kön, sid. 60-62 74
Deaux, K. (1984), From Individual Differences to Social categories, American Psychologist, sid. 105-116 75
43
De stereotypa egenskaperna och deras intressen beskrivs allt för ofta i negativa ordalag från teorins perspektiv – i alla fall de kvinnliga. De beskrivs som saknad av mod och ambitioner, de prioriterar barn och familj, eller att de väljer fel utbildning. Dessa stereotyper ses som en förklaring till den låga andelen av kvinnor på ledande positioner i dagens näringsliv. Att kvinnor blir motarbetade av etablerade chefer på arbetsmarknaden och deras prioriteringar har lett till att kvinnor inte ingår i det nätverks som ger karriärstöd. Könsstereotyperna, de generaliserade föreställningarna, belyser skillnaden mellan kvinnliga och manliga egenskaper och hämmar därmed kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.76 Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, biologiskt sätt, oavsett könsstereotyper. Endast ett fåtal blundar för det faktum att män har byggt upp den affärsvärld i våra samhällen, som kvinnor börjar slå sig in på. Framgången för kvinnor varierar delvis beroende av nations- och företagskultur. Ett alternativt sätt att se på skillnaden mellan kvinnor och män belyser Lind när han citerar Loden: ”kvinnor är bättre chefer eftersom de tillför organisationen något nytt och sär-
präglat.”77
Vi anser att Håkan Steenberg står för både det den traditionella men samtidigt också den moderna synen på genus. Han är, enligt oss, en man som (precis som alla oss andra) har fördomar och åsikter om skillnader mellan män och kvinnor, men samtidigt erkänner han sin nya insikt om kvinnor som chefer. Återigen har man sina egna erfarenheter att referera till. Det behöver inte vara negativt att uppmärksamma eventuella skillnader mellan könen. Om det finns en skillnad tycker vi att man bör uppmärksamma det, speciellt i ett modernt samhälle som gynnas av mångfald. Kvinnor ska finnas representerade i näringslivet, precis som män, och de båda könen kan tillsammans bidra med sina olikheter på ett unikt och framgångsrikt sätt.
På företaget Lawson har de varje år en utnämning med titeln ”Årets bästa chef”. Håkan Steenberg är glad när han berättar att de i år gick till en kvinna, på grund av hennes engagemang. Lawson är ett tekniskt inriktat företag som förklaring till att det finns fler män på chefspositioner än kvinnor. Däremot är majoriteten kvinnor i ledningsgruppen.
Marianne Dicander menar att man kan hävda att det finns vissa likheter och skillnader mellan könen. Men hon tror att det är helt personlighetsorienterat hur man hanterar kriser som ledare, och att det därmed är oberoende av kön.
Vi tror att det är en människas egna erfarenheter som ligger till grund för vår individuella uppfattning om kön. Kön som en social konstruktion beskriver uppkomsten till att det ens görs en skillnad mellan könen. Vi påverkas av vår uppfostran, skolan, samhället, religioner med mera när vi bildar oss det som vi tror är vår egen uppfattning. Den sociala konstruktionen med dess värderingar och normer är något som påverkar oss både medvetet och omedvetet.
76
Lind, R. (2003), Ledning av företag och förvaltning, sid. 199 77
44