Den kvalitativa studien

Detta examensarbete har för avsikt att studera stora verksamheter som genomgått radikal förändring. Valet av metod har då fallit på en kvalitativ ansats. Detta bland annat på grund av att kvalitativa studier i högre utsträckning används när ett mindre antal människor och/eller organisationer ska studeras. Utgångspunkten i en kvalitativ metod är att utvärdera insamlad data utifrån tolkningsmetoder, i syfte att hantera forskningsfrågor. I den kvalitativa metoden ingår därför forskaren själv i det som studeras. Insamlingen av data och analysen av det insamlade materialet sker också parallellt, där forskaren fokuserar på att studera människors handlingar och betydelsen av dem (Collis & Hussey, 2014, s. 5-6).

Om avsikten hade varit att undersöka en större population, hade den kvantitativa metoden istället övervägts. Forskare som använder sig av en kvantitativ metod samlar in empirisk och kvantifierbar data, för att sedan sammanställa det insamlade materialet med hjälp av

statistiska metoder. I den kvantitativa metoden används ofta enkäter för att samla in data, och urvalet kan utföras i olika grupper, exempelvis en befolkning. Den sammanfattade datans utfall analyseras sedan med hjälp av testbara hypoteser. Den kvantitativa datan samlas inte i alla fall in av forskaren, utan kan också hämtas från exempelvis databaser eller arkiv (ne.se, u.å. f: Collis & Hussey, 2014, s. 5-6). Då denna studie har för avsikt att studera människor i förändringskontexter, har det således inte varit aktuellt att hämta data från arkiv eller databaser. Detta eftersom det väsentliga i studien varit att förstå åsikter och reaktioner på samförstånd och kommunikationskanaler i förändring. Vi har således behövt ny information för att besvara frågeställningen, och har därav inte kunnat använda oss av tidigare insamlat material för att uppfylla studiens syfte.

Empirin i denna studie har samlats in genom intervjuer och bestått av öppna, och således, subjektiva frågor till respondenterna. Det har alltså inte funnits en objektivitet i metoden, som det ska finnas i en kvantitativ undersökning. Vi har dock försökt hålla oss neutrala till hur frågorna ställs, och därmed försökt undvikit att ställa frågor kopplade till vår egen ståndpunkt och åsikter i ämnet. Objektivitetsskälet innebär vidare att forskaren själv inte deltar i studien (ne.se, u.å.g: Collis & Hussey, 2014, s. 5–6). Metoden har därav kritiserats för att vara för objektiv. Respondenter har inte, i alla fall, samma uppfattning om frågor, vilket i vissa fall har försökts lösas genom att enbart ställa frågor med fasta svarsalternativ (Collis & Hussey, 2014, s. 167–168).

Den kvantitativa metoden har vidare kritiserats för avsaknaden av sambandet mellan

forskning och verklighet (Collis & Hussey, 2014, s. 167–168). Det vill säga, att det kan vara svårt att veta om en respondents svar faktiskt reflekterar verkligheten. Respondenter kan medvetet uppge felaktiga svar, vilket leder till att deras faktiska beteenden och åsikter inte speglas i svaren. Detta leder således till att resultatet av studien kan vara felaktigt grundat.

Detta är dock en risk i studier överlag, oavsett om den kvalitativa eller den kvantitativa

metoden har använts. Den kvantitativa metoden har också kritiserats för att utelämna

mänskliga tolkningar och definitioner, vilket kan ge en bild av att det sociala livet är statiskt (Collis & Hussey, 2014, s. 167–168). I denna studie har förhoppningen genomgående varit att framhäva subjektiva antaganden och personliga åsikter, således har den kvalitativa metoden karaktäriserat studien. De tre vanligaste metoderna för datainsamling i kvalitativa studier är fortsättningsvis individuella intervjuer, gruppintervjuer och observationer (Jacobsen, 2017, s.

47). Till följd av Covid-19 var det inte ett alternativ att i denna studie utföra observationer.

Vidare har vi valt att inte hålla gruppintervjuer, dels för att dessa då behövt ske via ett

gruppsamtal till följd av pandemin, men också för att vi är intresserade av att veta mer om de enskilda respondenternas åsikter och upplevelser med organisationsförändringarna som genomförts. Således har individuella intervjuer varit det mest lämpliga alternativet för datainsamling.

I denna studie har intervjusvar tolkats för att kunna presentera resultat och dra slutsatser.

Resultatet av att vi själva varit delaktiga i insamlingen av empirin i studien, tyder även på att studien karaktäriseras av den kvalitativa metoden. Subjektivitet är vidare något som

kritiserats i den kvalitativa metoden. Detta eftersom forskare som använder en kvalitativ metod till stor del förlitar sig på egna subjektiva åsikter. Dessa åsikter kan handla om vad forskaren tycker är viktigt i en studie, men också på vilken typ av relation som forskaren utvecklar med personer som ingår i studien (Collis & Hussey, 2014, s. 408-409). I detta arbete har en av skribenterna haft tidigare relation till ett av fallföretagen. Detta genom att personen haft en tidigare anställning på en av verksamheterna. Den anställde har dock inte varit delaktig i den studerade förändringen som genomförts på verksamheten. Om skribenten varit anställd under implementeringen av förändringen, hade detta möjligen påverkat

resultatets utfall. Detta ifall skribenten inte bortsett från sitt ställningstagande och egna erfarenheter inom verksamheten. Skribenten hade exempelvis kunnat ha ett övervägande subjektivt inflytande på intervjuerna, och eventuellt påverkat respondentsvaren. Till följd av att insikten varit begränsade i alla studerade förändringar på fallföretagen, har relationen till fallföretaget i fråga således inte haft inflytande över varken intervjuer, empiri eller analys, i någon betydande utsträckning. Subjektiva tolkningar har vidare inte uteslutits i studien, till följd av att den utförts kvalitativt. Vi har således behövt tolka, och förstå informationen som samlats in, och studien kan därav inte kategoriseras som objektiv.

Vidare har den kvalitativa metoden också fått kritik för att vara svår att generalisera.

Utgångspunkten i detta antagande är att studien av kvalitativ karaktär ofta är begränsad. Det är få personer som studeras, vilket därav leder till antagandet att det är omöjligt att

generalisera ett resultat som även kan appliceras på andra liknande kontexter (Collis &

Hussey, 2014, s. 408-409). I denna studie har avsikten inte varit att generalisera ett resultat.

Detta eftersom att det inte med säkerhet kan antas att det går att utföra en generalisering i en studie av kvalitativ karaktär. Resultatet av studien kan dock visa på hur liknande situationer skulle kunna tas i uttryck i andra organisationer, av samma karaktär. Exempelvis hur företag som genomför, eller står inför, radikala förändringar fördelaktigt kan ta del av studien, och således använda resultaten som en vägledning i kommunikationsarbetet.

Den kvalitativa metoden har också kritiserats för att sakna öppenhet. Det vill säga, att det är svårt att fastställa hur forskaren har gått tillväga i studien, och hur slutsatserna har fastställts.

Exempelvis hur och varför forskaren kom fram till att studera de valda personerna i studien (Collis & Hussey, 2014, s. 408-409). En utmaning i studien har därför varit att tydligt redogöra för aktiva val som tagits under processen. I slutet av studien är vår förhoppning

därav att det ska vara tydligt redogjort för vilka val som tagits under studiens gång, och varför.

4.2 Flerfallstudie

Valet av forskningsdesign i denna uppsats är av karaktären fallstudie. En fallstudie används när forskare vill undersöka ett specifikt fenomen inom en eller flera enheter. Dessa typer av enheter kan vara enskilda individer eller verksamheter (Jacobsen, 2017, s. 67). Vidare syftar fallstudier till att fördjupa begrepp och teorier inom den valda enheten (ex. individ eller grupp). Det är således en detaljerad undersökning, som används för att kunna förklara fenomenet som studien syftar till att undersöka (ne.se, u.å, h). I en fallstudie kan även specifika situationer undersökas (Jacobsen, 2017, s. 67). En enfallstudie syftar vidare till att förklara en utmärkande händelse eller en enhet. Detta till skillnad från en flerfallstudie som istället syftar till att jämföra ett fenomen inom flera olika enheter. Vidare kan flerfallsstudier syfta till att söka förklaringar på ett fenomen, pröva hypoteser eller generalisera ett resultat för andra liknande händelser eller enheter (Jacobsen, 2017, s. 68-71). Den specifika företeelse vi har undersökt i denna studie är hur olika kommunikationskanaler kan bidra till samförstånd i radikal förändring. En studie som skapat förutsättningar för att jämföra respondentsvar, och verksamheter mellan varandra. Således har en fallstudie lämpat sig som forskningsdesign i detta fall.

I studien har tre olika verksamheter som genomgått radikal förändring studerats. Detta eftersom vi inte ansåg att en verksamhet var tillräckligt för att besvara studiens

problemformulering och syfte. Med grund i antalet fallföretag blir undersökningsdesignen för denna studie en flerfallsstudie. Yin (2018, s. 54) menar vidare att en flerfallsstudie innebär att två eller flera företag undersöks parallellt i en studie för att behandla ett aktuellt

forskningsproblem. Vidare, menar Baxter & Jack (2008, s. 550), att forskaren i en

flerfallsanalys både kan analysera information inom varje specifikt fall, men också i relation till andra liknande fall. Författarna menar även att det är vanligt i en flerfallsstudie att likheter och skillnader jämförs mellan fallen i den empiri som samlats in. Detta kan således relateras till tillvägagångssättet i denna studie, där jämförelser mellan de olika fallföretagen varit representerat i analysen. Baxter & Jack (2008, s. 550) menar avslutningsvis att ett resultat av att ha utfört flerfallsstudier ofta beskrivs som tillförlitliga och övertygande studier. Detta då forskningen haft fler infallsvinklar och visat på en bredare bild av empirin än enfallstudier.

Vidare kan beslutet om att undersöka ett flertal organisationer även bidra till att resultatet blir starkt och pålitligt (Yin, 2018, s. 61).

För att analysera den data som samlats in genom denna flerfallsstudie, har både en

inomfallsanalys och en mellanfallsanalys genomförts. En inomfallsanalys innebär att varje fall analyseras enskilt i förhållande till den teoretiska referensramen. Detta till skillnad från en mellanfallsanalys, som innebär att det insamlade materialet från de olika fallen jämförs med varandra. Det är vidare upp till forskaren att göra en bedömning huruvida en eller båda analysmetoder ska användas (Yin, 2018, s.132-138). I denna studie har resultaten från de undersökta fallen inledningsvis jämförts med den teoretiska referensramen, därefter har fallen jämförts med varandra i en mellanfallsanalys. Syftet med detta tillvägagångssätt är tydliggöra likheter och skillnader i hur organisationerna använt olika kommunikationskanaler för att skapa samförstånd i radikal förändring. Detta för att tydligare kunna uppfylla studiens syfte, samt besvara den valda problemformuleringen.

4.3 Urval

Det finns olika urval att välja mellan när empiri ska samlas in. Bland dessa finns icke-slumpmässigt urval, samt icke-slumpmässigt urval. Att ett urval är icke-slumpmässigt betyder att respondenter slumpmässigt, utan påverkan, väljs ut ur studiens valda målgrupp. Motsatsen till ett slumpmässigt urval, är ett icke-slumpmässigt urval, och betyder således att urvalet inte sker slumpmässigt, utan avsiktligt. I fallstudier är det vanligt att ett icke- slumpmässigt urval väljs (Saunders et al., 2012, s. 233). För att urvalet ska räknas som icke-slumpmässigt, kan urvalet väljas genom flera olika metoder. En av dessa metoder kallas för kvoturval och innebär att forskarna själva har möjligheten att bestämma vilka respondenter som är lämpliga för studien (Bryman & Bell, 2011, s. 190). Detta med förbehåll att vissa i förväg utvalda kvoter är uppfyllda för den utvalda respondenten. En kvot i detta sammanhang innebär en/flera kriterier som forskarna bestämt ska karaktärisera respondenterna (Bryman & Bell, 2011, s. 193). I denna studie har vi valt att använda oss av ett icke-slumpmässigt urval, då vi själva valt ut vilka respondenter som ska delta i studien. Dock görs valet inom ramen för både förbestämd målgrupp och kriterier. De kriterier som behövt uppfyllas för att en respondent ska väljas som deltagare i studien är;

● Att hen varit ansvarig för förändring /eller varit delaktig i förändring.

● Att verksamheten bestått av 250 eller fler anställda

● Att förändringen klassats som radikal

För att bedöma huruvida en verksamhet genomgått en radikal förändring har vi utgått från den begreppsdefinition på radikal förändring som präglat studien. Förändringen som de valda verksamheterna genomgått har alltså varit stor och genomgripande där skillnaden mellan den nuvarande positionen och framtida önskade positionen på verksamheten är omfattande. Vi har vidare utgått från den tidigare presenterade teorin gällande radikala förändringar, där bland annat flytt, omlokalisering och nyskapande alla är exempel på radikala förändringar. Vi har vid första kontakten med organisationerna ställt frågor gällande förändringen för att sedan göra en bedömning i relation till den presenterade teorin om förändringen klassats som

radikal eller inte. I alla tre fall har förändringen bedömts som omfattande för organisationen av förändringsledaren, vidare har alla förändringar passat in på kriterierna för radikal

förändring. Således har kriteriet för radikala förändringar uppfyllts på respektive fallföretag.

4.3.1 Access

För att hitta lämpade fall att undersöka sökte vi initialt på verksamheter som genomgått radikal förändring. Sökningen gjordes bland annat på google. Där användes sökord som var relaterade till våra kriterier för radikala förändringar. Sökord som “omorganisering”,

“verksamheter som genomgått radikal förändring” var några av de som användes för att hitta lämpliga fall. Vi hittade då en handfull potentiella organisationer som vi tyckte passade in för vår studie. Därefter kontaktade vi dessa verksamheter och frågade om de kunde tänka sig att medverka. Utöver google hade vi även kännedom om ett flertal verksamheter som genomgått radikala förändringar, som vi också kontaktade. På grund av den rådande situationen med Covid-19 gav flera av dessa verksamheter besked att de inte hade möjlighet att ställa upp. Ett av företagen avböjde även medverkan på grund av tidsbrist. För att bredda vår sökning och få nya insikter valde vi istället att prata med familj och vänner som kom med värdefulla tips på verksamheter som genomgått radikala förändringar. Vi gjorde därefter en bedömning om de var lämpliga för studien och kunde uppfylla de kriterier vi ställt i vårt urval. Slutligen kontaktade vi de verksamheter vi tyckte var kvalificerade för studien. Således fick vi ihop önskat antal fallföretag.

4.3.2 Val av verksamheter

För att besvara studiens syfte har tre verksamheter i Sverige studerats. Dessa verksamheter har alla genomgått radikal förändring under de senaste 5 åren. Ambitionen var initialt att undersöka organisationer som genomgått förändring de senaste 3 åren. Detta för att förändringen skulle vara relativt nära i tid. Då flertalet planerade verksamheter, som hade genomgått en förändring inom den tänkta tidsramen, avböjde medverkan på grund av den rådande pandemin med Covid-19 blev utfallet annorlunda. För att samla ihop ett lämpligt antal fallföretag kontaktades då även verksamheter som genomgått en förändring längre tillbaka i tiden. Således ökade kriteriet för tidsramen från 3 till 5 år. De organisationer som kontaktats har vidare omfattats av 250 eller fler anställda. Inom varje organisation har sedan en ansvarig person för förändringen, samt två medarbetare som deltagit i förändringen intervjuats.

För att ge en bredd på det insamlade materialet har vi valt att intervjua två medarbetare per fallföretag. Detta eftersom svaren från en respondent hade kunnat spegla relationen med den som varit ansvarig för förändring. Det vill säga, att välja två respondenter, istället för en, ger ett perspektiv som ställs i kontrast med svaren från den första tillfrågade. Således kan en jämförelse mellan svaren tillämpas. Det är möjligt att respondenterna baserar sina svar utefter vad hen tycker om förändringsledaren, och inte vad den tyckte om

förändingskommunikationen i sig. Vi är dock medvetna om att två respondenter inte eliminerar chansen att detta händer oavsett, men förhoppningen är att chansen minimeras.

Avslutningsvis har tre respondenter från vardera verksamhet intervjuats för att vi underlätta förståelsen för hur förändringskommunikationen uppfattats från olika personer inom

organisationen.

4.3.3 Val av respondenter

Under studiens gång planerades och genomfördes nio stycken intervjuer på tre olika verksamheter. Initialt kontaktade vi en ansvarig på varje verksamhet och informerade om studien och dess syfte. Detta eftersom vi fann att den ansvarige var lättast att komma i kontakt med. När denna person godkänt medverkan bad vi därefter att få kontakt med två anställda som varit delaktig i samma förändring. Den ansvarige fick då i uppgift att

återkomma med kontaktuppgifter till två av de anställda som kunde tänka sig att medverka i studien. Därefter kontaktade vi dessa personer, skickade ut missivbrev, övrig information samt planerade genomförandet av intervjun.

En tänkbar nackdel med detta tillvägagångssätt är att den ansvarige själv fick i uppgift att välja vilka anställda som skulle delta i studien. Detta kan medföra att den ansvarige valt ut de anställda som varit mest positiv till förändringen eller som haft liknande uppfattning och synpunkter som den ansvarige. Svaren och synpunkterna kring förändringen hade således kunnat se annorlunda ut om vi forskare istället fritt fått välja ut två anställda för

medverkande. Att själva välja ut respondenter är dock en stor svårighet i och med det faktum att vi inte har någon information om vilka som arbetar i verksamheten. Vi har heller ingen insikt om vilka som varit berörda av den aktuella förändringen och som uppfyller kriterierna i vår studie. Trots att vi själva inte haft möjlighet att påverka urvalet av respondenter, anser vi att detta inte är något som påverkat vår studie negativt utan svaren från respondenterna har genomgående upplevts som ärliga, mångsidiga och transparenta. Detta eftersom att

respondenterna inte endast framhävt harmoni utan även även förklarat vad som gått mindre bra och vad som hade kunnat göras annorlunda. Svaren från de olika respondenterna har inte heller varit identiska med varandra vilket gör att de upplevts som personliga och uppriktiga.

4.4 Intervjuteknik

De två vanligaste intervjuteknikerna i kvalitativa studier är ostrukturerade och

semi-strukturerade intervjuer. I den osemi-strukturerade intervjun är inga frågor bestämda på förhand, utan frågorna utvecklas under intervjuns gång. I denna teknik används vanligtvis öppna frågor som kräver utförliga svar, jämfört med slutna frågor som kan besvaras med ja eller nej.

I en semi-strukturerad intervju används istället förutbestämda frågor eller teman för att

uppmuntra respondenten att samtala fritt om något mer specifikt. Ordningen på frågorna kan i denna typ av teknik blandas, och forskaren kan även välja att utelämna frågor om

respondenten redan har gett relevant och användbar information. I en semi-strukturerad intervju har forskaren ofta en intervjuguide som omfattar de i förväg bestämda frågorna (Collis & Hussey, 2014, s. 133-144).

Den intervjuteknik som använts för att besvara denna studies syfte är semi-strukturerade intervjuer. Detta på grund av att semi-strukturerade intervjuer lämpar sig bäst för att undersöka individers attityder och åsikter. Vidare är denna teknik användbar när forskares kunskap om det undersöka ämnet är relativt begränsat, och infallsvinklar från mer erfarna och kunniga individer är nödvändigt (Wilson 2013, s.25). I det valda ämnesområdet har vi

begränsad kunskap och erfarenhet. Vi anser således att det är väsentligt att lyfta fram fler individers erfarenhet och kunskap för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.

Genom att använda semistrukturerade intervjuer med förutbestämda teman kunde vi även försäkra oss om att respondenternas svar går att jämföra med varandras. Att jämföra svar hade varit betydligt svårare i en ostrukturerad intervju där respondenten istället leder

intervjun, utan förutbestämda teman. Vi har genom den valda tekniken även haft flexibiliteten att ställa följdfrågor för att få mer ingående och nyanserad information från de valda

respondenterna. Vidare är en fördel med att använda förutbestämda teman under intervjun, att risken att ställa för ledande frågor till respondenten minimeras (Wilson 2013, s.26)

4.5 Intervjuguide

I tidigare avsnitt har vi redogjort för vårt val av semi-strukturerade intervjuer. Med denna metod har forskarna i förväg valt teman som intervjuerna ska baseras på. I denna studie har dessa teman sin grund i problembakgrunden, formuleringen och syftet. Exempel på de teman som har berörts under intervjuerna är: kommunikation, kommunikationskanaler och

samförstånd i förändring.

Vid en kvalitativ forskning, där intervju används för att samla in material finns vissa

Vid en kvalitativ forskning, där intervju används för att samla in material finns vissa