Litteratursökning

I insamlingsarbetet av litteratur har flera olika databaser använts. Exempel på dessa är Sage Journals, Emerald Journals och Tandfoline. Alla artiklar som använts i studien är kollegialt granskade, vilket innebär att publikationerna har lästs och granskats av experter innan artikeln publicerats (Vetenskapsrådet, 2010, s. 14). Insamling av vetenskapliga artiklar har även gjorts genom sökningar på Umeå universitets databas, genom Google Scholar samt KEDGE library. De vetenskapliga artiklar vi funnit har legat som grund till förståelse för de valda teorierna och begreppen i studien. Vidare har de vetenskapliga artiklarna använts för att stärka våra argument gällande det aktuella forskningsgapet.

Då antalet vetenskapliga artiklar som upprättats på svenska är mycket begränsad, fick vi använda oss av engelska artiklar för att sedan översätta litteraturen till svenska.

Litteratursökningen har även skett i facklitteratur. Dessa handlingar gick i betydligt större utsträckning även att hitta på svenska. Facklitteraturen har varit till stor hjälp för att finna information och bredda förståelsen för valda teorier och begrepp. Således har facklitteratur återkommande använts genom hela studien. Facklitteraturen har också kompletterats med vetenskapliga artiklar i teorikapitlet. Detta för att visa på hur forskningen använts genom tidigare studier, och utvecklats genom dem. En del av facklitteraturen har även belyst forskningsgapet inom det befintliga ämnet, vilket har varit till hjälp för oss i vårt ämnesval.

Genom studiens gång har vi använt olika sökord för att finna relevant litteratur. I början av studien var vi mer inriktad mot förändringsledning som process och hade sökord därefter.

Sökord som användes vid detta skede var change management, förändringledning, leading change etc. Efter att det första ämnesvalet kändes för omfattande och för utforskat, valde vi att ändra fokus och därmed ändrades även våra sökord. Således har de valda sökorden förändrats i takt med att studien tagit nya riktningar. När vi fastställt ämne för studien utökades sökorden till: organizational change, failed change, consensus in change,

samförstånd i förändring, kommunikationskanaler etc. I teoriavsnittet användes andra sökord som: models for two-waycommunication, participation in change management, strategies for communicating internal change mm. Sökorden användes också på svenska. Då de engelska sökorden resulterade i fler och mer relevanta träffar, fick dessa således utgöra de primära sökorden för studien.

Nedan återfinns en tabell över sökord som använts i studien, både på svenska och engelska;

Tabell 1: Egen bearbetning av sökord för inhämtning av litteratur

Ämne Sökord svenska Sökord engelska

Radikala förändringar Radikala förändringar, Olika typer av förändringar,

Slutligen har hemsidor så som Unionen, Nationalencyklopedin, Prosci samt Svt används i första kapitlet av studien. Detta för att både visa på praktiska problem samt aktuell statistik rörande ämnet. Men också för att förklara valda begrepp. Hemsidorna har dock enbart använts när informationen inte återfunnits i vetenskapligt granskade källor.

3.6 Källkritik

För att inhämtning av litteratur ska betraktas som källkritisk, finns vissa principer att förhålla sig till. Dessa principer handlar om att se till äktheten, tidskriteriet, beroendekriterier samt tendenskriteriet för den litteratur som studien berör (Strachal & Thurén, 2011, s.13-18; Ne.se, u.å. e).

Det första kriteriet, äkthet, handlar om att identifiera om källan är äkta eller falsk. Detta för att kunna säkerställa att författaren till litteraturen inte har förfalskat, förbättrat eller förvrängt information och resultat i sin studie (Strachal & Thurén, 2011, s. 13-14). I denna studie har mestadels kollegialt granskade artiklar samt facklitteratur från studentförlag använts i informationshämtning. De kollegialt granskade artiklarna är som nämnt tidigare, noga undersökt av experter inom området. I den facklitteratur som använts ligger istället olika litteraturförlag som ansvarig för granskningen av texterna. Under litteratursökningen har också hemsidor och uppslagsverk använts. Vi har då varit noga att använda oss av sidor som anses som högt trovärdiga. Ett exempel på detta är Nationalencyklopedin, som är ett

uppslagsverk upprättat att ämnesexperter, vilket även gör att informationen här kan klassas som äkta (ne.se, u.å. f). Att använda noga granskade källor minskar även risken avsevärt för att källorna brister i sin äkthet (Strachal & Thurén, s. 13-14).

Det andra kriteriet, tidskriteriet, handlar om hur pass nära i tid litteraturen som använts är.

Uppgifterna kan därmed ses som mer pålitlig desto närmare i tid de är publicerade (Strachal

& Thurén, s.14-15). Under studien har vi försökt att välja ut litteratur som är av ytterst relevans för studien och dess syfte. Vi har även försökt att göra en avgränsning i att inte titta på litteratur som är över 25 år gammal. I vissa fall har vi fått hålla till godo med

vetenskapliga artiklar och facklitteratur så nära i tiden som det gått att återfinna. Detta har lett till att litteraturen i vissa fall publicerats för 15-25 år sedan. Vi har då försökt finna litteratur som är ännu närmre i tid. I fall det inte har varit möjligt och vi ändå ansett att den äldre

informationen är relevant, har de äldre källorna trots detta använts. De äldre källorna har dock även kompletterats med nya. Exempelvis i teorikapitlet där det kommunikativa

förändringshjulet presenterats. I den teorin presenteras ursprungsinformation från en äldre källa. Informationen har därefter använts tillsammans med ny empiri för att utveckla en ny modell. Denna källa har därav både betraktas som en ny primärkälla, men också använts som referens i arbetet, då den ligger närmare i tid än ursprungskällan.

Det tredje kriteriet för att kritiskt granska valda källor handlar om att se till

oberoendekritieriet. Detta kriterium handlar om att informationen i en källa inte ska ha gått i flera led, då detta starkt kan minska trovärdigheten. I så lång utsträckning som möjligt ska alltså primärkällor ligga till grund för informationen som berörs i studien (Strachal & Thurén, 2011, s. 15-17). I denna studie har vi fokuserat på att använda primärkällor som grund i litteratursökningen. När en artikel har benämnt en teori eller begrepp har vi tittat i

källförteckningen och sedan i största möjliga mån sökt upp originalkällan. Detta har dock medfört att vissa källor vi använts oss av inte ligger så nära i tid som önskat. Att hitta primärkällor som även är nära i tid är en svårighet då många vetenskapliga artiklar och facklitteratur refererar till modeller, begrepp och information som första gången berördes en lång tid tillbaka. Vi har i dessa fall gjort en övervägning huruvida primärkällor eller källor som är närmast i tid ska användas.

Det sista kriteriet, tendenskriteriet, handlar om att källorna inte ska ge missvisande

information om ett specifikt ämne på grund av författarens egna politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen (Strachal & Thurén, 2011, s. 18). För att undvika att samla information

som brister på tendenskriteriet har vi försökt vara objektiva i vår litteratursökning. Vi har bland annat försökt hitta flera olika källor om samma ämne, vilket också har gjort att vi fått olika perspektiv på information som vi valt ut i studien. Det går dock inte att helt och hållet säkerställa att författarna till de texter vi valt att använda är helt opartiska. Vi anser dock att artiklar och böcker som är vetenskapligt granskade, bör betraktas som tillförlitliga. Detta eftersom att fler parter varit med i bedömningen att dessa texter inte brister på

tendenskriteriet. Utefter dessa aktiva val och granskningar, är antagandet att chansen för att informationen gynnat specifikt politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen reducerad.

Vidare har denna studie i kapitlet för den teoretiska referensramen utgått i stor utsträckning från två textböcker: Cornelissen (2008) & Myers (2012). Detta i grund av att dessa böcker presenterat ett flertal användbara teorier som har en tydlig koppling till det valda ämnet för studien. Att använda textböcker som grund för flera teorier i den teoretiska referensramen skulle kunna resultera i att studien blir beroende av dessa källor. Vidare förutsätter en

användning av endast dessa textböcker att informationen i källorna är riktiga. På grund av att Cornelissen och Myers har stor dominans i de första teorierna i den teoretiska referensramen, har vi försökt komplettera dessa källor. Detta främst genom att hitta befintlig forskning om samma teorier från kollegialt granskade artiklar. Dessa artiklar har då även tagits i beaktning i syfte att komplettera eller bekräfta informationen från textböckerna. Fortsättningsvis är det endast en av teorierna som enbart är baserad på textböcker. Detta av den orsaken att inga ytterligare vetenskapliga artiklar kunde hittas på den identifierade teorin från Cornelissen.

Istället har informationen i denna teori kompletteras genom att använda en annan textbok:

Conrad & Poole (2012). Således stärks teorins validitet eftersom att informationen bekräftas från minst ett annat håll.