Den rådande situationen med Covid-19

Det sista kravet handlar om att medverkande ska bli korrekt återgiven i studien. Med detta innebär att den information som respondenterna i studien delgivit ska i möjligaste mån presenteras i sitt fullständiga sammanhang. Här ligger ett stort ansvar på forskarna att förstå och behandla information från empirin på ett transparent och korrekt sätt. Att behandla information korrekt innebär bland annat att forskarna inte får förvränga eller vinkla informationen (Jacobsen, 2017, s. 37-38). För att undvika att presentationen av insamlat material brister på detta kriterium, har den sammanställda empirin presenteras för de medverkande innan publicering. Med denna åtgärd har medverkande möjlighet att granska hur de framställs i empirin och rätt att informera om de känner att de inte blivit korrekt framställd. För att undvika denna situation har transkriberingen samt ljudfilerna haft en stödjande funktion i framställningen av empirin. Detta då att dessa hjälpmedel medfört att vi kunnat gå tillbaka och lyssna om, alternativt läsa, på hur respondenten delgav informationen.

Detta underlättade för oss forskare genom att bygga en större förståelse för den information som respondenterna delgivit och således minskar risken att vi uppfattat informationen felaktigt.

4.9 Den rådande situationen med Covid-19

I slutet på 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina (Covid-19), som sedan har haft snabb och omfattande spridning världen över. I februari upptäcktes det första fallet i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020), och World Heath Organization förklarade i februari viruset som en pandemi. Detta till följd av att 120 000 personer vid denna tidpunkt blivit smittad och 4000 personer hade avlidit till följd av viruset. Den 10 mars 2020 höjdes risknivån på viruset till den högsta, vilket innebär att risken för samhällsspridningen av viruset i Sverige var mycket hög (Folkhälsomyndigheten, 2020). Den hastiga smittspridningen av Covid-19 har medfört omfattande negativa effekter på den svenska ekonomin. Den 31 mars 2020

rapporterade DN att Sveriges BNP minskat med fyra procent, och arbetslösheten ökade med nio procent. Detta till följd av att delar av den svenska befolkningen isolerats och

verksamheter stannat upp (Dagens Nyheter, 2020).

Den rådande pandemin har således också medfört svårigheter i att slutföra vår studie. Detta har vi främst märkt av då det är svårt att få kontakt med företag att intervjua till studien.

Företag har också ställt in planerade intervjuer, vilket har orsakat en framflyttning i tid av insamling av empiri. Vidare har vi vid intervjutillfällena valt att hålla oss till intervjuer via videolänk. Detta för att minska risken av spridning av Covid-19, och öka säkerheten för alla inblandade. Men också för att i större utsträckning kunna möjliggöra att intervjuerna

genomförs. Detta då intervjuer via videolänk inte kräver lika mycket planering och tid för oss och företagen, som en fysisk intervju.

En av de kriterier vi valt för uppsatsen, innan Covid-19 börjat spridas, var radikala

förändringar. I den rådande situationen är det mängder av företag, som på grund av viruset, tvingats ta till radikala åtgärder och genomföra radikal förändring. Detta har således ökat vår medvetenhet om företag som genomgått förändring som uppfyller kravet. Dock har vi medvetet valt att inte enbart fokusera på företag som genomfört förändring till följd av

Covid-19, utan försökt hitta företag som några år tidigare genomfört förändring som inte varit påverkat av viruset. Detta då vår valda inriktning på studien inte är kopplat till någon sorts pandemi, eller har för avsikt att studera krishantering. Detta har lett till att enbart ett av våra fallföretag intervjuats angående en förändring till följd av viruset. De andra två

verksamheterna har genomgått radikal förändring innan viruset var påtagligt, och är således inte kopplat till den rådande situationen.

4.10 Analysmetod

Figur 4: Processen för analys av insamlat material

Analysarbetet i denna studie påbörjades när intervjuerna var färdigställda. Ett omfattande jobb att transkribera alla intervjuer genomfördes för att underlätta analysering av det

inhämtade materialet. Transkribering innebär att allt ljudmaterial som insamlats ska överföras från tal till skrift (Jacobsen, 2017, s. 132). I en kvalitativ intervju ska författarna spela in intervjuerna, om så respondenterna tillåter, för att sedan transkribera intervjuerna och utifrån transkriberingen hitta mönster i materialet (Bryman & Bell, 2011, s. 276). Fördelen med att transkribera allt material är att uttalandet inte tas ur sin kontext. Informationen

respondenterna delger blir även transparent. Bryman & Bell (2011, s. 481) menar vidare att det är betydligt svårare att analysera materialet om forskarna endast tar noteringar under

intervjuerna och utesluter transkribering. Detta eftersom det blir svårare att notera alla

uttalanden och det blir således en risk att viktig information från respondenterna försummas.

När transkriberingen var färdigställd övergick analysprocessen till kodning. En kodning innebär att det omfattande materialet förenklas genom kategorisering, här kan ord, meningar eller stycken tillordnas en speciell kategori. Kategoriseringen av materialet sker ofta i olika teman som är bestämda i förväg av problemformuleringen och syftet (Jacobsen, 2017, s.

136). För att kategorisera transkriberingsmaterialet valde vi att färgkoda materialet. Varje tema för intervjuerna fick då en enskild färg. På så sätt förenklades sammanställningen av empirin, och mönster i det insamlade materialet kunde lättare hittas. När transkriberingen och kodningen var genomförd påbörjades sammanställningen av empirin. I detta kapitel valde vi att lägga fokus på de teman som genomgående präglat studien. Vi började med en

introduktion fallföretaget, följt av information gällande förändringen. Därefter berörde vi kommunikation, kommunikationskanaler och samförstånd i förändringen. Slutligen

sammanfattades den information som inhämtats för att åskådliggöra de viktigaste aspekterna från fallet. Fallföretag två och tre följde sedan samma struktur för att kapitlet skulle få en röd tråd.

I analyskapitlet valde vi fortsättningsvis att dela upp inomfallsanalysen efter kommunikation, kommunikationskanaler samt samförstånd i förändring. Detta kan vid liknas en tematisk analys. En tematisk analys innebär kortfattat att teman identifieras och analyseras utifrån det inhämtade materialet (Bryman & Bell, 2011, s. 572). Utifrån denna tematiska analys

analyserade vi verksamheterna var för sig, kopplat till alla teorier presenterade i den

teoretiska referensramen. Detta för att bygga en större förståelse för kommunikationen, valet av kommunikationskanaler och samförståndet inom varje verksamhet. När inomfallsanalysen var genomförd jämfördes fallen mellan varandra i en mellanfallsanalys. Mellanfallsanalysen tydliggjorde likheter och skillnader som framkommit av empirin. I denna del av analysen valde vi att utesluta rubriken kommunikation och istället fokusera på rubrikerna

kommunikationskanaler och samförstånd. Detta för att få en så tydlig koppling till

problemformuleringen och syftet som möjligt. Teorierna om kommunikation som berörts i inomfallsanalysen kan dock sammanknytas med teorierna om samförstånd. Detta i och med att de presenterade teorierna under enskild rubrik (kommunikation och samförstånd), alla innefattar faktorer som involvering och delaktighet, för att ha uppnått en viss nivå. Således har teorierna om kommunikation ändå indirekt berörts genom kapitlet samförstånd, även om fokus har lagts på de teman som har störst betydelse för att besvara forskningsfrågan.

5. Empiri

I detta kapitel presenteras resultatet från de tre medverkande verksamheterna i studien.

Kapitlet redogör för hur kommunikationen tagits i uttryck, vilka kommunikationskanaler som använts, samt hur samförstånd hanterats i förändringen.