Trovärdighet

Kriteriet trovärdighet innefattar även tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Kriteriet tillförlitlighet handlar om att den forskning som genomförs, bör granskas av respondenterna som deltagit i studien. Detta för att säkerställa att resultatet från forskningen stämmer överens med informationen som respondenterna delgett (Bryman &

Bell, 2011, s. 396) . I denna studie har den sammanställda empirin, innehållande intervjusvar, förmedlats till deltagande i studien innan publicering. Detta har gett respondenterna möjlighet att godkänna att deras egen del av empirin är sanningsenlig. Samt möjligheten att ändra sina svar (så kallad respondentvalidering), för att de bättre ska motsvara sanningen. En nackdel med respondentvalidering, är att respondenterna, efter att de läst sina svar, väljer att vara anonyma i studien (Bryman & Bell, 2011, s. 396). I vårt fall har alla respondenter redan från början upplysts om att deltagandet i studien är anonymt för utomstående. Detta för att en av respondenterna i ett tidigt skede önskat att få vara anonym i sitt medverkande. På grund av detta, tog vi därför beslutet att låta alla respondenter förbli anonyma för utomstående i studien. Betydande, att det enbart är vi som forskar samt respondenternas arbetsgivare som kan koppla ihop insamlad empiri med rätt respondent.

Det andra kriteriet, överförbarhet, innebär till vilken utsträckning den utförda studien kan appliceras på andra liknande kontexter (Bryman & Bell, 2011, s. 398). Kopplat till

informationen vi presenterat i avsnitt 4.1 Den kvalitativa metoden, har denna undersökning endast behandlat ett mindre antal respondenter. I och med detta har inte resultatet syftat till att generaliseras på andra liknande fall. Denna studie har istället haft för avsikt att förklara hur olika kommunikationskanaler kan bidra till att samförstånd uppnås vid förändring i stora verksamheter. Därav har vår förhoppning snarare varit att resultatet visat på hur olika kommunikationskanaler kan bidra till samförstånd i olika typer av kontexter. Utifrån detta kan studiens resultat vara användbart för andra företag och verksamheter som befinner sig i likartade utmaningar. Detta då resultatet kan bidra till förståelsen för kommunikationskanaler och samförstånd, och därav fungera som ett ramverk för hur företagsledare kan agera, snarare än hur företagsledare ska agera.

Kriteriet pålitlighet handlar om att forskarna genomgående ska redogöra tydligt för val som tag under forskningsprocessen. Bryman och bell (2011, s 398) menar att det är viktigt att forskaren motiverar valet av bland annat respondenter, problemformulering, i beslut av metoder och i analysen. I denna uppsats har målet varit att det ska vara tydligt för läsaren vilka val som tagits och varför. Vi har därför genomgående i uppsatsen fokuserat på att motivera hur vi gått tillväga och varför vi valt de metoder som finns presenterade. Genom forskningsprocessens gång har även lärare och andra elever från universitetet granskat studien och de val som tagits under forskningsprocessen. Detta gör att vi som forskare fått värdefull feedback och kunnat tydliggöra beslut som framstår som otydliga.

Det sista kriteriet som tillhör trovärdighet är konfirmering. Enligt detta kriterium är fullständig objektivitet i en studie omöjligt att uppnå. Trots detta måste forskare kunna

säkerställa att de agerat i god tro. Vilket betyder att forskaren inte blandar in personliga ståndpunkter och åsikter i studien (Bryman och bell, 2011, s. 398). Vi har i avsnittet 3.1 Ämnesval och förförståelse beskrivit vilka erfarenheter vi har sedan tidigare gällande studiens valda inriktning. Detta tydliggör för läsaren hur insatt forskarna varit i ämnet redan innan studien påbörjades. Vår förförståelse kan också ha färgat den analys och de

rekommendationer som presenterats i denna uppsats, trots att vår ståndpunkt var att förhålla oss så objektiva som möjligt. Den kunskap vi har inom ämnet sedan tidigare anser vi dock även vara till vår fördel. Detta eftersom den kan hjälpa oss att tolka det material som ligger till grund för studien, men också ha en större förståelse för respondenternas åsikter och ståndpunkter. Trots att vi delvis är subjektiva i studien, har egna värderingar och åsikter inte medvetet vinklat utfallet av studiens resultat.

8.2 Äkthet

Inom kvalitativa studier bedöms även studiens äkthet. Vidare finns det fyra delkriterier inom äkthet: rättvisande bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och autenticitet autenticitet (Bryman & Bell, 2011, s. 398).

Kriteriet rättvisande bild handlar om att den slutgiltiga och bearbetade empirin ska

överensstämma med materialet som samlades in. Informationen som respondenterna delgav, ska med andra ord, finnas kvar i sammanställningen av intervjun (Bryman & Bell, 2011, s.

398). I denna studie har alla intervjuer spelats in. Detta har gett oss förutsättningarna att presentera informationen som den först var exponerad för oss, och inte hur vi tolkat den.

Detta eftersom originalet som helhet har bearbetas, och inte vår förståelse av informationen.

Detta leder i sin tur att den sammanställda empirin visar på en rättvisande bild av det insamlade materialet, och inte endast består av subjektiva tolkningar. Vidare handlar ontologisk autencitet om hur väl deltagandet i studien har bidragit till respondenternas

förståelse för ämnet som studeras (Bryman & Bell, 2011, s. 398). Vår studie har delgetts med alla respondenter så fort den var färdig för publikation. Detta har förhoppningsvis lett till att de lärt sig nya saker om ämnet, samt fördjupat den kunskap de haft sedan tidigare. Vidare har respondenterna även tagit del av åsikter och upplevelser från andra medverkande, gällande kommunikationskanaler och samförstånd i förändring. Detta kan kopplas till nästa kriterium, pedagogisk autencitet, som handlar om att de medverkande ges möjligheten att ta del av perspektiv från andra respondenter som befinner sig i liknande sammanhang som de själva (Bryman & Bell, 2011, s. 399).

Den katalytiska autenciteten handlar om att den färdigställda studien kan komma att ge skäl för respondenterna att vilja förändra eller förbättra den situation de befinner sig i (Bryman &

Bell, 2011, s. 399). I och med att respondenterna får ta del av studiens resultat, samt andra respondenters åsikter och upplevelser, kan detta medföra att förändringsledare och

förändringsmottagare tar med sig lärdomar i framtiden. Exempelvis vad som kan fungera bra gällande samförstånd och kommunikationskanaler i förändring, samt vad som kan förbättras utifrån den nuvarande situationen. Det avslutande kriteriet är taktisk autencitet. Detta

kriterium handlar om hur väl studien bidragit till att respondenterna kan agera för att förändra situationen de befinner sig i (Bryman & Bell, 2011, s. 399). I vårt fall har en del av

respondenterna tidigare slutfört förändringen i fråga, vilket medför att kunskapen från deltagandet i vår studie kan leda till att de i framtiden agerar annorlunda. Vidare har en av verksamheterna befunnit sig i den radikala förändringen för tillfället. I detta fall kan studien bidra till att de ändrar användningen av kommunikationskanaler för att uppnå samförstånd under den pågående förändringen. Således har företagen och verksamheterna, oavsett om

förändringen är avslutad eller pågående, möjlighet att förändra den nuvarande/framtida situationen.