Digitala medier

Dagens tekniska utveckling med nya smarta tekniska lösningar och hjälp- medel sker i snabb takt. Digitala kanaler och format utgör idag den största källan för information, kommunikation och meddelanden. Regeringen har i den så kallade Digitala agendan för Sverige uttalat att ”offentlig informa- tion ska också vara tillgänglig i sådana format att så många som möjligt kan använda informationen”.89 _{Nedan beskrivs ett axplock av digitala lösningar}

som finns på marknaden idag.

11.7.1 Webbplatser

Webbplatser utformas ofta med hjälp av informatörer eller andra webbtek- niskt kunniga personer. Förvaltare behöver därför sällan själva ha detaljerade kunskaper om webbutformning och annat webbarbete. Däremot är det bra att förvaltaren känner till vilka krav som ställs på en tillgänglig webbplats

Webbplatser och e-tjänster öppnar stora möjligheter för människor att få ta del av information om skyddade natur- och kulturområden och kunna för- bereda ett besök i dessa. Här kan man bland annat presentera:

• hur man tar sig till området, • vad man kan göra inom området, • vilka upplevelser man kan förvänta sig, • längd på leder,

• om det finns servicebyggnader (med tillgänglig toalett) och andra anlägg- ningar och hur dessa är utformade,

• hur terrängförhållandena är och om det finns hinder i terrängen till exempel i form av branta lutningar eller trånga passager,

• vilken GPS­adress området har, • hur mobiltäckningen är i området,

• om det finns tillfälliga fel (exempelvis att den tillgängliga toaletten är ur bruk, räcken borta vid led eller annan viktig tillfällig information) • annan relevant information. Bland annat är det bra att uppge ett telefon-

nummer eller en e-postadress dit man kan vända sig om man behöver ytterligare information.

Om en webbplats är tekniskt tillgänglig kan varje användare anpassa pre- sentationen av innehållet efter sina egna behov utan att innehåll och struktur förändras. Ett hjälpmedel är att läsa en digital text med en skärmläsare. En skärmläsare är ett program som läser av informationen på bildskärmen och som sedan presenterar den som syntetiskt tal, i förstorat format eller i punkt- skrift. En skärmläsare kan läsa upp länkar som finns på en webbsida. En grundregel är att en länk ska kunna lyftas ur sitt sammanhang och man ska ändå förstå vart länken leder.

Utformning

Det finns internationella standarder för hur en webbplats ska vara uppbyggd. Dessa har utarbetats i den internationella organisationen World Wide Web Consortium (W3C 2008). Standarderna har tagits fram för att internet ska vara tillgängligt för alla människor, oavsett funktionsförmåga. De beskriver både hur en webbplats tekniskt ska byggas och hur innehållet ska utformas när det gäller språk, formgivning och struktur. EU:s medlemsländer har också enats om att offentliga webbplatser ska följa W3C:s standard WCAG 2.0 som finns översatt till svenska.90 _{Även e-delegationen}91 _{rekommenderar att den}

internationella standarden WCAG uppnås.

Sammanfattningsvis ska webbinnehållet vara rätt tekniskt uppbyggt, strukturen logisk och överskådlig, formgivningen tydlig samt språket begrip- ligt och klart (se avsnitt 11.3). Varje kapitel på webbplatsen bör inledas med en kort sammanfattning på ett enkelt språk. Grundläggande information om det som ska beskrivas bör även finnas i alternativa format, exempelvis ljud- information eller annat (se 11.7.7).

Tillgängliga elektroniska dokument

Ur tillgänglighetssynpunkt är det bäst att lägga ut information på webben i html-format. Kortare texter bör inte läggas ut i PDF eller Word-format. En PDF-fil är inte automatiskt tillgänglig. Till exempel kan den inte läsas av hjälpmedelsanvändare om den inte är gjord på rätt sätt. I de fall det är nöd- vändigt att lägga ut material i ett elektroniskt dokument, exempelvis långa dokument så som skötselplaner, bör detta ske i ett tillgängligt textformat. En så kallad ”tillgänglig PDF-fil” eller en ”tillgänglig Word-fil” är exempel på till- gängliga elektroniska format.

Normalt bör it-support (eller motsvarande) hos den egna arbetsgiva- ren kunna vara behjälplig när det gäller frågor om tillgängliga elektroniska dokument. Det finns också tillgänglighetskonsulter som kan hjälpa till med detta arbete.

11.7.2 Sociala medier

Sociala medier är aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användarutvecklat innehåll. Idag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Det grundläggande för sociala medier är kommunikation och möjligheten att föra dialog med en eller flera användare i en gemensam kanal. Exempel på sociala medier är Facebook och Twitter. E-delegationen har tagit fram en vägledning för hur myndigheter kan använda sociala medier. Vägledningen finns på E-delegationens webb- plats.92 _{Samma principer för tillgänglighet gäller här som vid webbplatser.}

90 _{W3C 2012}

91 _{För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande}

samordning inrättades en delegation för e-förvaltning, se www.edelegationen.se.

Samtidigt är det svårt för de myndigheter, företag och organisationer som kommunicerar via det sociala mediet att påverka den grundläggande tillgäng- ligheten i tjänsten. För vissa människor, exempelvis personer med dövblindhet, kan det vara svårt att utan hjälp registrera ett konto. Det är därför viktigt att i kommunikationsarbetet inte låta de sociala medierna helt ersätta andra till- gängliga medier.

11.7.3 Inläsning

Inläst version innebär att man kan lyssna på texten. Det kan vara en person som läst in texten eller en så kallad talsyntes som läser upp texten. Talsyntes är artificiellt tal som efterliknar mänsklig röst men som är skapat med dato- rer. Ett vanligt inläst format är DAISY-talboken. DAISY är en internationell standard för digitala talböcker. Syftet med formatet är att göra tryckt text till- gänglig på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshinder, exempelvis nedsatt syn och dyslexi. Den största fördelen med DAISY-formatet är att informationen ges en struktur som är lätt att hitta i för läsaren även om materialet är omfattande. Informationen i DAISY-format kan läsas på olika sätt; på dator med ett läsprogram, i DAISY-spelare samt på Ipad och i smart- phones.

11.7.4 Natur- och kulturvägledning via mobiltelefoner

Applikationer (appar) till smartphones blir allt fler för naturvägledning. Det finns idag appar som visar var du är och som berättar för dig om natur- och kulturvärdena i din närhet. Ett annat exempel på naturvägledning via mobilte- lefonen är att besökaren får ta del av uppläst information genom att ringa ett telefonnummer. Telefonnumren kan stå på en skylt eller i en broschyr. Detta finns bland annat i Tyresta nationalpark, Tåkerns och Viggeby naturreservat och Sommaro kulturreservat.

Skyltar och trycksaker kan kom- pletteras med så kallade QR-koder (Quick Respons). En QR-kod består av en tvådimensionell streckkod. Streckkodsläsare finns tillgängliga eller färdigt instal- lerade som applikationer till de flesta modernare mobiltelefo- ner. Besökaren kan scanna in en QR-kod med sin mobiltelefon och få information uppläst för sig. QR-koden kan även länkas till en webbsida med bilder, filmer, ljud- filer och annan digital information.

Informationsskylt med QR-kod och punkt- skrift i kulturreservatet Sommaro, Örebro län. Se även beskrivning och bild i avsnitt 14.2. Bild: Örebro kommun

En annan teknik som inte kräver mobiltäckning men som dock kräver mobil- telefon med webbläsare eller surfplatta, är en platsbunden mobilguide, även kallad ”Laterna Guide”. Denna kan drivas av batterier eller solceller och kan därför placeras på otillgängliga platser och kan samtidigt fungera som en skylt. Då det inte krävs internetuppkoppling eller applikation blir den helt gratis för besökaren (CNV 2012).

11.7.5 Filmat teckenspråk

Text kan översättas till teckenspråk och filmas. Informationen kan vara inspelad på exempelvis DVD eller visas på en webbplats. Många personer med nedsatt hörsel eller som är helt döva har behov av att få information på tecken språk eftersom det ofta är deras förstaspråk (se 5.2.3).

11.7.6 Mp3-ljudinformation

Det finns vevbara audiella spelare som kan läsa upp information på till exem- pel flera olika språk eller läsa upp flera olika historier. Dessa kräver inte mobil- täckning och är väldigt vädertåliga. Audiell information kan många ta del av och är ur den synvinkeln bättre att satsa på än exempelvis punktskrift (se 11.4.2.). Ett exempel på en vevbar mp3-spelare finns i Hamra nationalpark.

11.7.7 Film

Att filma och lägga ut filmklipp på webbsidor som också kan tittas på i en smartphone kan vara väl så informativt som en text. Filmen kan ur tillgäng- lighetssynvinkel vara ett mycket bra komplement till text för att exempelvis visa hur en entré ser ut och berätta om hur området är utformat med avseende på leder, markbeläggning, höjdskillnader, sittmöjligheter, och/eller sevärdheter längs vägen. Filmer kan med fördel tas fram i alternativa format, till exempel textade, teckenspråkstolkade (för personer med nedsatt hörsel) och syntol- kade. Syntolkning innebär att information som på filmen förmedlas enbart via bild läses upp eller berättas. Ett exempel på en film som beskriver ett skyddat område (kulturreservatet Öna) finns på Länsstyrelsen i Östergötlands webb- plats. Den kan också ses via en QR-kod på plats i reservatet.

Örebro kommun har tagit fram filmer på tecken- språk med information om kulturreservatet Sommaro. Filmerna ligger på www.orebro.se/bs och kan bland annat tittas på via smartphone. Se även avsnitt 14.2. Foto: Fabian Mebus

Denna vevbara mp3-spelare finns i Hamra nationalpark, Gävleborgs län. Se även avsnitt 14.1. Foto: Tomas Ärlemo

11.7.8 Virtuella besök

Det finns teknik som möjliggör virtuella besök i ett område. Ett stort antal fotografier sätts samman så att man på en digital skärm själv kan styra sitt besök, titta åt alla håll och zooma in och ut. Allt flera aktörer erbjuder virtu- ella besök på sina hemsidor. Virtuella besök kan också erbjudas via digitala skärmar på plats ute i ett område, till exempel i naturum eller andra utställ- nings- eller informationslokaler.

Det är viktigt att komma ihåg att ett virtuellt besök inte ersätter det fysiska besöket i ett område. Virtuella besök kan istället erbjudas som komple- ment och som en bra möjlighet att förbereda ett besök. Genom att själv kunna navigera i bilden kan besökaren bilda sig en uppfattning om området är till- gängligt just för den och om det finns hinder som kan vara bra att känna till.

11.7.9 Digitala kartor

Det kan vara svårt att utforma kartor så att de är tillgängliga för alla besökare (de fungerar till exempel dåligt med skärmläsare), vilket dock inte innebär att de inte bör användas. Digitala kartor är tvärtom ofta mycket användbara när man planerar sitt besök i ett skyddat område. Det är en fördel om karttjäns- ten är interaktiv, det vill säga att annan information, till exempel bilder eller beskrivningar, kopplas till kartbilden och görs klickbara. Det ska vara enkelt att zooma in och ut för att kunna orientera sig i området och områdesgränser och besökspunkter bör vara tydligt utmärkta. Även annan information som underlättar orienteringen bör märkas ut, till exempel ortnamn i närheten, väg- nummer, busshållsplatser, parkeringsplats, lutning på leder och toalett.

12 Framkomlighet

Framkomlighet handlar om att kunna ta sig till och runt i ett skyddat område. Man ska till exempel kunna röra sig på leder och stigar, ta sig förbi ett mindre hinder som ett vattendrag eller ett stängsel, ta sig upp för en trappa eller branta lutningar eller lätt orientera sig. Framkomlighet handlar till stor del om att kringgå naturliga fysiska hinder såsom mjuka eller fuktiga underlag, trånga passager, nivåskillnader och branta lutningar och att utforma olika anläggningar som till exempel stigar, ramper, broar och grindar på rätt sätt.