Toaletter och dass

I följande avsnitt inkluderas både vattenklosett och torrklosett (det vill säga dass) i begreppet toalett. Ur tillgänglighetssynpunkt är det ingen skillnad mellan en vattenklosett och en torrklosett även om många människor föredrar att ha tillgång till vattenklosett.

För många personer med funktionsnedsättning är tillgång till en tillgänglig toalett avgörande om besöket överhuvudtaget blir av eller inte. Att uppföra en eller flera sådana toaletter i ett skyddat område kan därmed avsevärt öka till- gängligheten för många fler besökare. En regel är att där det finns toalett för allmänheten, ska minst en toalett kunna användas av personer med rullstol för

124 _{BBR 3:122, Boverket 2011a} 125 _{Svensson 2012, s. 320} 126 _{Naturvårdsverket 2007a, s.102}

begränsad utomhusanvändning (6 § ALM 2). Om ett område är åretrunt öppet är det avgörande för personer med funktionsnedsättning (särskilt personer med rörelsenedsättning) att plogning och snöröjning sker fram till dasset.

I nationalparker bör det generellt finnas tillgängliga toaletter (med vissa undantag). Hur många tillgängliga toaletter som behövs för ett visst skyddat område beror bland annat på antalet besökare. Eftersom en tillgänglig toalett kan användas av alla (och bör ha symboler som tydliggör att så är fallet) är det lämpligt att välja den tillgängliga toaletten som standard i skyddade områ- den om man inte avser att bygga flera toaletter bredvid varandra. För besö- karen är det viktigt att hitta till byggnaden, få kunskap om avståndet dit och att den går att nå. Om den placeras i ett undanskymt läge bredvid en gångväg bör den skyltas tydligt med hänvisningsskyltar. Tänk på att det inte enbart är toaletten som ska tillgängliggöras. Även entrén till toaletten ska fungera för personer med funktionsnedsättning. För åtkomst till byggnaden bör mindre nivåskillnader överbryggas, exempelvis med ramper. För utformning av ramp, trappa och ledstänger se 12.2, 12.4 och 12.7

Uppförande av toalettbyggnader och servicebyggnader med toaletter kan kräva bygglov.

Utformning av byggnaden

Eftersom det oftast inte finns tillgång till el är det viktigt med ljusinsläpp, utan insyn, i byggnaden (Naturvårdsverket 2007a). Dörren ska vara lätt att öppna, stänga och låsa även för människor med nedsatt kraft i armar och händer eller som bara kan använda en hand. Den fria dörrpassagen bör vara minst 0,9 meter och i direkt anslutning till toalettdörren både inne i och utanför byggnaden bör det finnas en vändzon (6 § ALM 2). Vändmåttets yta bör vara stor som en cirkel med diametern 2 meter (5 § ALM 2). Storleken på invändig golvyta bör vara minst 2,2 meter × 2, 2 meter (6 § ALM 2). Dörren bör på insidan ha ett draghandtag 0,8 meter ovan golv, 0,6 meter långt och placerat 20 centimeter från dörrens gångjärnssida. Dörrpassagen bör vara utan trös- kel. Handtag och lås bör vara sådana som kan hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga.127

Ytterdörr bör kontrastmarkeras så att personer med nedsatt syn och per- soner med nedsatt kognitiv förmåga lättare kan orientera sig (se 12.7).

För skyltning och symboler på toaletten och till toaletten, se avsnitt 11.5 och 11.6.1.

I Ängsö nationalpark, Stock- holms län finns denna till- gängliga toalettbyggnad dit det är lätt att ta sig även för personer med nedsatt rörel- seförmåga. Dörrpassagerna är utan tröskel. Den hårdgjorda stigen skulle kunna komplet- teras med ett avåkningsskydd till vänster om stigen, som också skulle fungera som ett ledstråk för personer med synnedsättning. Foto: Mia Olausson

Nybyggd toalettbyggnad i anslutning till parkerings- platsen och entrén till kultur- reservatet Äskhult, Hallands län. Ingången till den till- gängliga toaletten saknar till- räckligt stor vändplan vilket innebär att besökare som använder rullstol eller rullator måste öppna dörren från den lutande aluminiumrampen. Ett bättre alternativ hade varit att från början utforma byggnaden så att dörrarna kan nås utan att nivåskillna- der måste överbryggas. Foto: Fabian Mebus

Servicebyggnad med tillgäng- lig toalett och sopsorterings- station vid Svartåentrén i Hamra nationalpark, Gävle- borgs län. Betongen är lätt att ta sig fram på, liksom den hårdgjorda grusade ytan. Haspen på dörren kan vara svår att nå för sittande perso- ner. En förbättringsmöjlighet är därför att sätta haspen under handtaget. Foto: Tomas Ärlemo

Tillgängligt dass i naturreservatet Rot sidan, Västernorrlands län. Dörren är bred och har ett bra handtag. Rampen har avåknings- skydd och vändplanen framför ingången är väldimensionerad. Foto: Erika Hedhammar

Toalettbyggnad med ramp och räcken i naturre- servatet Nåttarö, Stockholms län. Svängutrymmet utanför och inne på toaletten är vältilltaget och toalettstolen är försedd med nedfällbara armstöd på båda sidor. Foto: Kersti Wiberg

Till toaletten i Skule- skogens nationalpark, i Västernorrlands län, kan man ta sig via trappor eller ramp. Dörröppningarna är breda och saknar tröskel. Toalettbyggnaden är lätt att nå både från parkering- en och från entrén. Foto: Camilla Näsström

Inredning och utrustning

Idag finns en mängd olika rullstolar och tekniker för att förflytta sig mellan rullstol och toalettstol.128 _{Omfattning och typ av funktionsnedsättning avgör}

hur förflyttningen går till och från vilket håll den görs. För att alla ska ha möjlighet att använda ett offentligt toalettrum, måste det därför finnas plats för en rullstol samt ibland en medhjälpare, på tre sidor av toalettstolen. Den fria ytan på ömse sidor om toalettstolen ska vara minst 90 centimeter. Det minsta avståndet bör vara 0,70 meter från sittringens framkant och bakom- liggande vägg, för att ge plats för hjälpare samt för att underlätta förflyttning i sidled.129 _{Själva toalettstolen måste vara stabil och gå att komma tätt intill.}

Gamla typen av träbänk längs en hel vägg fungerar inte. Man brukar rekom- mendera att sitthöjden på toalettstol inklusive sittring är 48 centimeter, då höjden är lämplig för personer som har svårt att sätta sig och resa sig.130

Armstöd är till för att underlätta förflyttning mellan rullstol och toalettstol samt för stöd då man sitter på toaletten. Armstöden ska vara upp och nerfäll- bara och överkanten ska vara 0,8 meter ovan golv med 0,6 meters mellanrum. Toalettpapper placeras på utsidan av båda armstöden, vända mot toalettstolen för att vara nåbart. Armstöden ska glida sakta ner och ska kunna hanteras med en hand i vilken personen dessutom saknar nypgrepp.

Om spegel finns bör den kunna användas av både sittande och stående och vara 1,2 meter hög och ha sin underkant 0,8 meter ovan golv. Klädkrokar (och handukskrokar) placeras 1–1,2 meter ovan golv, men någon lägre (och eventuellt någon högre) krok kan också vara bra, om exempelvis ett barn ska hänga av sig.131 _{Om avlastningshylla sätts upp ska den inte inkräkta på}

yta som behövs för manövrering av rullstol.132 _{Hyllan bör vara 40 centimeter}

bred, 30 centimeter djup och sitta 0,8 meter ovan golv.

I flera servicebyggnader för toaletter är det lämpligt att installera upp- fällbara skötbord. Det ska kunna fällas upp med ett enkelt handgrepp.133

Placeringen är viktig för att inte inkräkta på den fria manövreringsytan för rullstol.134 _{Även om skötbordet är uppfällbart kan rummets yta behöva}

ökas till exempelvis 2,5×2,5 meter, eftersom personer med rullstol också ska kunna använda skötbordet och då behövs utrymmet för att kunna manövrera fram till det. Placeringen av skötbordet bör därför vara ca 0,75–0,80 meter över golvet.135 128 _{Svensson 2012, s. 212} 129 _{Svensson 2012, s. 145} 130 _{Svensson 2012, s. 145} 131 _{Svensson 2012, s. 147} 132 _{Svensson 2012, s. 135} 133 _{Svensson 2012, s. 144} 134 _{Svensson 2012, s. 137} 135 _{Svensson 2012, s. 144}

I toalettbyggnaden vid Västra entrén i Skule skogens national park, Väster norrlands län, finns det gott om svängutrymme. Upp- och nedfällbara armstöd finns på båda sidor om toalettstolen. Däremot saknas toalettpapper på armstöden. Även skötbor- det är upp- och nedfällbart för att skapa större utrymme. Skötbordet skulle dock behöva sänkas så att personer som använ- der rullstol också kan nå och använda det. Foto: Camilla Näsström

Ritningar och bilder

För toalett och dasskonstruktioner, se Naturvårdsverket 2007a, s. 106–109. För översiktsbild på lämplig utformning av toalett/dass se Svensson 2012, s 138.

För exempel på förflyttning mellan rullstol till toalett se Svensson 2012, s. 212.