Tillgänglighet och upplevelsevärden

Friluftslivs- och tillgänglighetsanordningar kan på flera sätt bidra till upplevelse värden:

• För många utgör tillgänglighetsanordningar en förutsättning att över­ huvudtaget kunna ta del och uppleva natur- och kulturlandskapet då de underlättar framkomlighet, orientering och förståelse.

• Tillgänglighetsåtgärder utgör ett viktigt verktyg för att kunna styra besökare till intressanta besöksmål inom det skyddade området (eller i undantagsfall kanske även bort från mycket känsliga delar av området). Samtidigt kan tillgänglighetsåtgärder också ge möjlighet till besök i känsliga områden som utan anordningar hade medfört slitage eller stör- ningar.

• Tillgänglighetsanordningar kan öka kvalitén i upplevelsen genom att det finns iordningsställda platser för fikapausen, utsiktsplattformar, fågeltorn för de fågelintresserade, eldstäder, informationstavlor med mera.

Inom kulturmiljövården kan upplevelsen av miljön ofta vara ett lika viktigt värde som dess innehåll. Ett exempel för detta är att skyddet av en forn- lämning bedöms i vissa fall även gälla upplevelsen av själva lämningen. Upplevelsen är därför särskilt viktigt att tänka på när man arbetar med till- gänglighet i skyddade kulturmiljöer. Detta innebär att tillgänglighetsåtgärder bör planeras så att de medför god överblick och möjlighet att uppleva platsen med dess innehåll och karaktär. Samtidigt krävs hänsyn till att vissa kultur- miljöer kan med avseende på upplevelsen av kulturmiljön vara ytterst känsliga för förändringar. Andra bedöms i större utsträckning tåla förändringar. Vid planering av tillgänglighetsåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla miljöer krävs ett medvetet arbete med upplevelsevärden och en avvägning mellan bevarande och tillgänglighet: I hur stor omfattning tål miljön tillägg och förändringar i form av olika anläggningar och hur kan anläggningar utformas så att de möjlig gör upplevelsen för så många besökare som möjligt?

8.6.1 Bevara upplevelsevärden – hur då?

Upplevelser av en natur- eller kulturmiljö är ytterst subjektiva och också för- änderliga. Det finns därför inget objektivt ”rätt” sätt att utföra vissa åtgär- der. Hur vår upplevelse påverkas av olika typer av tillgänglighetsanordningar beror på flera olika faktorer. De viktigaste är kanske områdets karaktär, utformningen av tillgänglighetsanordningen, information som förmedlas och våra förväntningar på upplevelsen.

Vid planering av tillgänglighetsanordningar bör man alltid iaktta varsam- het och utgå från områdets karaktär. Det är stor skillnad om man arbetar i till exempel en vårdad ängsmark, en naturskog, ett gravfält eller en historisk park. En däckspång över en myr i skogsterräng kan kännas naturlig medan samma spång kan upplevas störande i ett klippigt kustlandskap eller i en park.

Själva utformningen av en anordning har stor betydelse för hur vi upple- ver den. Val av material, placering i terrängen och formgivning är viktiga att tänka på när man vill att anordningen på bästa sätt ska smälta in i miljön. Hjälpmedel och tillgänglighetslösningar för personer med funktionsnedsätt- ning har av tradition ofta haft mer fokus på funktion och hållbarhet än estetik och harmoniering med omgivande miljö. Ett exempel kan vara den ofta valda aluminiumrampen som, förutom att den sällan smälter in i miljön, också kan sända signalen av att vara något extra, en tillfällig särlösning, något man kan plocka bort imorgon. En permanent ramp av trä eller sten, skapad utifrån plat- sens förutsättningar är ur upplevelsesynpunkt många gånger en bättre lösning.

Det finns fina exempel på däckspänger och ramper som utformats så att de följer naturliga formationer i terrängen, figursågade plattformar som ytbehandlats så att de passar in mot hällar med ristningar38 _{och slingrande}

hårdgjorda stigar med beläggningar som tar upp omgivningens färger. Även skyltställ kan utformas i material som återspeglar områdets karaktär så att de

tillför ett mervärde snarare än att upplevas som störande.39 _{En anordning kan}

också förstärka upplevelsen, till exempel genom att den ges en konstnärlig utformning. I Skuleskogens nationalpark finns text ur Rövarna i Skuleskogen av Kerstin Ekman, förstorad på förrådsdörr, som en förstärkning av platsens upplevelse.

Samtidigt bör inte själva anordningen tillmätas alldeles för stor betydelse för vår upplevelse. Merparten av tiden under ett besök befinner sig besöka- ren faktiskt på eller invid en anläggning, till exempel på en däckspång om en sådan finns, och tittar därifrån på natur- och kulturlandskapet. Detta upplevs utan att synintrycket störs av själva anläggningen.40

I kulturreservatet Sand vikens fiskeläge, Västernorrlands län, har man arbetat med att skapa god tillgänglighet i en av övernattningsstugorna samt i toaletter och dusch- utrymmen. Tillgången till byggnaderna har ordnats med aluminiumramper. Aluminiumramper är funk- tionella och håll bara men smälter sällan in i miljön, i synnerhet när övriga utom- hustrappor är gjorda av trä. Foto: Fabian Mebus

8.6.2 Förväntningar och attityder

Förväntningar spelar en stor roll för upplevelse av natur- och kulturland- skapet. Konflikter rörande upplevelsevärden handlar ofta om att de förvänt- ningar man hade innan besöket inte motsvarade den upplevelse man faktiskt fick under besöket. Detta kan förebyggas genom god information. Människor som till exempel vill uppleva vildmarkskänsla, avskildhet och eller en kultur- miljö som inte särskilt iordningsställts, kan då söka sig till ett av de många områden i landet eller delar av områden där inga särskilda tillgänglighets- åtgärder har gjorts. Zonering är i detta avseende ett bra instrument (se avsnitt 7.7).

39 _{Riksantikvarieämbetet 1996: Skyltar för svenska kulturmiljöer.}

40 _{Mer om utformning kan läsas i handbokens del 2 samt i Naturvårdsverkets skrift Friluftsanordningar}

Det är också viktigt att komma ihåg att människors attityder och upplevelser förändras med kunskap. Om man är medveten om att en viss anordning är en förutsättning för att även andra människor ska kunna ta del av upplevelsen kan anordningen upplevas som mycket mindre störande, ja kanske till och med berikande. Tydlig information till besökarna om både natur- och kultur- landskapet, men också om tillgänglighet i skyddade områden, är ett viktigt redskap för att öka acceptansen för olika typer av åtgärder. I detta avseende har förvaltarna av skyddade områden en viktig pedagogisk uppgift.

Vid Läckö slott, Västra Göta lands län, har Statens fastighetsverk gjort omfattande åt- gärder för att förbättra tillgängligheten både i byggnader och i ute- miljön. Fastighetsverket informerar besökare om hur man har arbetat med tillgängligheten. Skylten finns även på engelska. Foto: Mikael Wahldén