Steg 1 – Prioritera bland skyddade områden

Det är svårt att ge detaljerade riktlinjer om hur prioriteringen mellan områden ska göras. Prioriteringen måste föregås av en process där de olika om rådena värderas utifrån ett besökarperspektiv. Kommunikationer/infrastruktur, besökstryck/antal, avstånd till närmaste tätort, natur- och kulturvärdenas känslighet, terräng och vattenförhållandena, sevärdheter och estetiska upple- velsevärden är exempel på variabler som påverkar värderingen och priorite- ringen. Frågorna och tillvägagångssättet som beskrivs nedan ska ses som ett stöd i planering och prioritering för tillgänglighet i skyddade områden.

För att kunna välja ut ett begränsat antal skyddade områden inom länet eller kommunen kan man ställa sig ett antal frågor om representativitet och om grundförutsättningar för tillgängliggörande. Man bör då inte titta på ett enskilt skyddsinstrument i taget, utan istället se till länets samtliga statliga och

kommunala befintliga och planerade skyddade områden. För nationalparker gäller generellt att dessa ska prioriteras med avseende på tillgänglighet.

a) Särskilt besöksintressanta områden: Är miljön sedan tidigare utpekad

som särskilt besöksintressant? Är området redan tillgängligt eller finns det goda förutsättningar att göra det tillgängligt för flera?

b) Representativt urval av natur- och kulturmiljöer: Vilka typer av skyddade

natur- och kulturmiljöer är representativa för länet och bör vara tillgäng- liga för alla? Hur många av dessa skyddade natur- och kulturmiljöer är idag tillgängliga för människor med funktionsnedsättning? Finns liknande tillgängliga miljöer utanför skyddade områden, till exempel i fornläm- ningsområden, statliga eller privata byggnadsminnen, andra friluftslivs- områden och offentliga miljöer?

c) Geografisk spridning: Hur ligger de representativa miljöerna spridda i

länet? Finns liknande miljöer på nära håll utanför länet?

d) Avstånd till det skyddade området: Hur långt är det till det skyddade

området från närmaste ort? Finns tätortsnära skyddade områden?

e) Service i närheten: För många människor ökar möjligheten att besöka ett

natur- och kulturområde om det finns annan service i närheten. Finns det till exempel camping eller restaurang nära det skyddade området?

f) Förbindelse till området: Finns möjlighet till kollektivtrafik till området?

Kan man lätt ta sig med bil till området? Finns det förutsättningar att anlägga parkeringsplatser som även fungerar för personer med nedsatt rörelseförmåga? Finns det cykel- och gångvägar?

g) Områdets känslighet: Hur känsliga och sårbara är områdets natur- och

kulturvärden? Kan området vara extra känsligt för eventuella tillgänglig- hetsåtgärder eftersom det i hög grad präglas av naturlighet eller ger en bild av ett särskilt historiskt skede? Är vissa delar av området mer käns- liga än andra kan man här arbeta med så kallad zonering

h) Terräng- och vattenförhållanden: Finns det fysiska förutsättningar som

påverkar möjligheten att göra särskilda tillgänglighetsåtgärder? Är det skyddade området till exempel mycket kuperat eller blött, finns det uppenbara hinder vid entréerna?

i) Säsong: I de delar av Sverige där barmarkssäsongen är kort är det viktigt

att tänka på tillgänglighet under vintern. Finns det möjlighet till vinter- väghållning och skottning av stigar, parkeringar, rastplatser etc?

j) Sevärdheter och aktiviteter: Finns det utblickspunkter, vyer, bäckar, sjöar,

kulturella eller biologiska sevärdheter, geologiska sevärdheter, med mera? Finns möjligheten att utöva aktiviteter såsom fiske, fågelskådning, skid- åkning, bad, med mera?

k) Upplevelser: Finns möjligheten till olika upplevelser som orördhet, tyst-

het, berikande eller levande kulturhistoria, med mera? Finns det möjlighet att stimulera flera sinnen, till exempel att känna på en mossig sten, att lukta eller smaka på växter, lyssna till fågelsång eller porlande vatten, med mera?

l) Besökstryck: Är området redan idag välbesökt eller har det en uppenbar

potential att bli det? Finns det risk för ett för högt besökstryck? Finns det redan idag behov av besöksstyrning som skulle kunna kombineras med särskilda satsningar på tillgänglighet?

m) Markägaren: Är markägaren positiv till eventuella tillgänglighetsåtgärder

och kan kanske till och med på olika sätt bidra?

n) Annat som kan påverka val av område: Medför åtgärder och underhåll

av anläggningar i ett område betydligt större ekonomiska kostnader än i ett annat liknande område? Kan säkerheten för besökare garanteras (inom rimliga gränser – se avsnitt 9.5)? Finns det andra skydd eller

begränsningar inom eller utanför det skyddade området som skulle kunna utgöra hinder för särskilda tillgänglighetsåtgärder (till exempel angräns- ande Natura-2000 områden eller strandskyddsområde – se 9.3)?

Efter genomgången bör länet ha ett rimligt antal områden att arbeta vidare med för att åstadkomma utökad tillgänglighet för flera besökare. Beroende på ambitionsnivån och tillgängliga ekonomiska resurser kan det kanske röra sig om mellan fem och 20 områden per län som arbetas vidare med i nästa steg. Summan av skyddade och andra jämförbara områden som redan är och kommer att bli tillgängliga i varje län är dock förmodligen högre. Att man väljer ut ett fåtal områden för sitt fördjupade tillgänglighetsarbete innebär dock inte att tillgängligheten inom övriga skyddade områden bortprioriteras, utan snarare att man där (för tillfället) valt en mer grundläggande nivå av tillgäng- lighet (se 6.4). Över tid kanske fler områden lyfts in i tillgänglighetsplanen.