Forskningsprojektet försöker genom litteraturstudier, två fallstudier och en benchmarkingstudie besvara forskningsfrågorna; Hur tar en entreprenör tillvara på och lär sig av erfarenheter som görs i ett byggprojekt? och Hur påverkar strategiska drivkrafter entreprenörens möjlighet att lära i och mellan byggprojekt?. I
forskningsprojektet kan några punkter vara värda att diskutera vad gäller reliabilitet och validitet.
Byggprojektet i den första fallstudien var redan i full gång då forskaren påbörjade forskningsprojektet. Detta innebar att han var tvungen att samla in data i ett tidigt skede av forskningsprocessen. I detta skede hade forskaren inte sina forskningsfrågor preciserade vilket innebar att undersökningen eventuellt blev alltför bred. Utan att veta exakt vad man söker är det mycket svårt att få ut den information man behöver. Dessutom var forskaren i början av sin utbildning vilket också kan ha påverkat kvaliteten på de datainsamlingar som gjordes. Forskaren gjorde en mycket öppen och bred intervjuserie med respondenterna i fallstudien och återkom under studiens gång med kompletteringar för att öka den egna förståelsen. Detta bör innebära att insamlad data håller en tillräckligt hög kvalitet, även om den mycket öppna frågeställningen inneburit svårare och mer omfattande arbete för forskaren vid analysen av insamlad data.
En annan punkt som bör uppmärksammas är att forskaren varit anställd på det i fallstudierna studerade företaget. Detta väcker naturligtvis frågan om distans till insamlad data och analys. Andersson (1979) menar att positivismens krav på distans är omöjligt om man vill förstå de studerades känslor och värderingar. Genom att komma respondenterna nära kan man leva sig in i deras värld och bättre förstå dem. Det kan alltså vara en positiv del vid insamlandet av data att ”tillhöra” respondentgruppen. På samma sätt menar hermeneutikerna att det inte går att skilja på sin egen personlighet som forskare och det man studerar. Man har med sig sina erfarenheter in i forskningsarbetet. Vid fallstudierna i det här forskningsprojektet har forskaren tillämpat dessa tankar. I fallstudie två arbetade forskaren med hantering av installatörernas ÄTA- frågor för att få en bättre kontakt med respondenterna i fallstudien. Vid analys av data har forskaren däremot försökt inta en mer distanserad hållning. Genom att använda olika metoderna för analys, modellen för erfarenhetsanalys och mönster- tolkningen, eftersträvas objektivitet.
Ovanstående till trots så är det troligen så att författarens tidigare erfarenheter och åsikter från det aktuella området spelar in. Forskaren har sedan tidigare en negativ uppfattning till företag i byggbranschens förmåga att lära. Detta kan ha inverkat på tolkning och analys av de bägge fallstudiernas förmåga att lära av erfarenheter. När det gäller industriföretaget är forskarens uppfattning istället i grunden positiv p g a erfarenheter från tidigare studier inom andra enheter i företaget (Andersson [Anheim] & Cederstrand, 1997). Detta kan likaledes ha bidragit till en alltför positiv tolkning och analys av data från den studien. Likaså kan erfarenheter från nämnda studie samt erfarenheter från idrottsvärlden bidra till att forskaren
lägger för stor tonvikt vid betydelsen av ”team” för lärande. Forskaren ambition har dock varit att inte låta dessa aspekter påverka analysen av data. Valet av fallstudier och benchmarkingstudie kan också diskuteras. Forskaren redovisar sina val i kapitel 2.3.2. Den första fallstudien utgjorde inget val för forskaren utan fanns med då han startade forskningsprojektet. Valet av den andra fallstudien kunde ha gjorts annorlunda. Istället för att följa projektchefen till dennes nya byggprojekt kunde ett byggprojekt helt utan koppling till fallstudie ett ha valts. Det hade inneburit att risken för att de studerade byggprojekten utgjorde en mycket speciell social miljö hade minskat. Dock hade det varit svårt att studera om målgruppen lärde sig något mellan två byggprojekt. Ett annat alternativ hade varit att följa resterande tjänstemän i fallstudie 1 till deras nästa byggprojekt (de följdes i ganska stor utsträckning åt till det). Det skulle ha inneburit större möjligheter att studera om de inblandade hantverkarna och tjänstemännen hade lärt sig av erfarenheter från fallstudie 1, men ökat risken för att de utgjorde ett unikum i företaget. Dessutom togs beslutet att följa projekt- chefen till dennes nya byggprojekt innan det var klart att de övriga skulle vidare till nästa byggprojekt. De övriga tjänstemännens nästa byggprojekt utgjordes också av en nyproduktion vilket innebar andra projekt- förutsättningar. Det gjorda valet grundas delvis också på Björkegrens (1999) slutsatser att kunskap mellan projekt kan överföras av bärare från tidigare projekt (i det här fallet projektchefen).
Valet att studera supplyenheten på Ericsson Mobile Systems grundades på att forskaren vid en kontakt med företaget ansåg att de arbetade i projekt på ett sätt som liknade byggsektorn. Projekten involverade många aktörer och hade en projekttid lik ett byggprojekts. Dessutom verkade företaget i en bransch som bedömdes som starkt internationellt konkurrensutsatt varför en annan mentalitet och ett annat sätt att arbeta i projekten borde kunna urskiljas. Vid tidpunkten för valet av benchmarkingobjekt (sommaren 2000) var företaget också fortfarande inne i en mycket positiv trend, och ansågs världsledande på systemlösningar för mobiltelefoni. Vid tiden för skrivandet av denna uppsats (våren 2001) kan Ericssons starka ställning eventuellt ifrågasättas. Detta kunde dock inte förutses då valet av benchmarkingobjekt gjordes.
Analysmodellen för de strategiska drivkrafterna är värd att lyfta fram. I modellen anges faktorer som identifieras med svärtad fet stil medan de som ej identifierats är gråmarkerade. Att fler faktorer identifierats i studien av industriföretaget än i fallstudierna av byggprojektet behöver inte betyda att de strategiska drivkrafterna är mer verksamma där. Dels kan olika faktorer vara olika betydelsefulla – både generellt eller i respektive miljö. Dels kan
de, även då de är identifierade, verka olika starkt. I forskningsprojektet diskuteras detta inte vidare.
Valet av de fyra studerade strategiska drivkrafterna kan diskuteras. Valet gjordes utifrån teoristudier och de intryck forskaren fick i fallstudie 1. Det finns fler drivkrafter för lärande som kan anses vara strategiskt viktiga och värda att studera i ett forskningsprojekt. Exempel på sådana drivkrafter kan vara helhetssyn, systemtänkande, behovet av en komplex arbetssituation, en lärande kultur mm. Som nämns ovan så har behovet av förförståelse för lärande framkommit som en mycket viktig drivkraft för att lärandet skall kunna ske. Förförståelse har också mycket att göra med helhetssyn, systemtänkande och en lärande kultur. Dessa drivkrafter har dock inte studerats och får istället vara centrala delar i framtida forskningsområden.
9 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT
FORSKNING
I detta kapitel presenteras resultaten från forskningsprojektet. Kapitlet inleds med ett antal slutsatser och avslutas med en diskussion om fortsatt forskning. Figur 56 visar vilken del av forskningsprojektet som behandlas i kapitlet.
1 3 4 5 6 7 8 9 SLUTSATSER Fortsatt forskning 1
Figur 56: Schematisk bild på uppsatsen