Händelser relaterade till produktionsstyrning

Hyresgästanpassningen kom igång våren 1999. Den första hyresgästan- passningen var iordningställandet av våning 13 och 14 för Vasakronans huvudkontor. Inflyttning sattes till den 1 april 1999 och NCC påbörjade

arbetena den 15 januari. Beslutet att iordningställa Vasakronans huvudkontor som första hyresgästanpassning berodde på att Vasakronan ville ha ett referensobjekt att kunna visa upp vid uthyrningen av de övriga våningsplanen. Dessutom hade uthyrningen gått lite trögare än väntat. För NCC innebar beslutet en mycket stark tidspress. De var tvungna att göra interna omdisponeringar av resurser för att kunna klara färdigställande- datumet. Från NCCs sida uppfattade man att Vasakronan genomdrev hyresgästanpassningen av huvudkontoret för att sätta press på NCC och statuera ett exempel.

”Jag tror att det var viktigt att vi satte press på entreprenören och drev igenom inflyttningen av plan 13 och 14 till 1 april. Tror också att det var rätt att flytta in Vasakronans

huvudkontor högst upp till en hög hyreskostnad. Det medförde att vi satte lite press på andra hyresgäster och att vi hade en färdig produkt att visa upp.” – Tjänsteman Vasakronan ”Det känns som Vasakronan drev igenom inflyttningen bara för att visa oss vem som bestämde.” – Tjänsteman NCC

Under tiden som plan 13 och 14 hyresgästanpassades kontrakterade Vasakronans uthyrare utbildningsföretaget Informator till plan tre i huset. Inflyttningen för Informator sattes till den 1 maj 1999. Plan tre var markplanet i huset och där hade entreprenörerna materialupplag, infarts- vägar och transportvägar upp i huset. Detta innebar att NCC och övriga entreprenörer fick lov att flytta sina tidigare lagerplatser samt att de fick besvärligare att få upp och ned material i huset. Entreprenörerna var alltså tvungna att utföra arbeten högst upp och längst ner i huset samtidigt. I kontrakten fanns det inget skrivet om uthyrningsordning men däremot hade en muntlig överenskommelse gjorts mellan NCCs platsledning och den första projektledningen om att uthyrningen och hyresgästanpassningen skulle ske uppifrån och ned.

” Uthyrningen till Informator kom mycket olägligt. Vi hade alla våra tillfarter via det planet och flera material upplägg mm.” – Tjänsteman NCC

”Från början gjordes ett varvsschema.… vi räknade med att en inflyttning skulle ske uppifrån och ner.”

– Tjänsteman Vasakronan

NCC platsledning ansåg inte att den tidiga uthyrningen av plan tre var ett felaktigt beslut. Däremot ansåg de att en analys av vilka konsekvenser den

innebar borde ha gjorts. NCC gjorde heller inte själv någon analys av vilka merkostnader uthyrningsordningen innebar för företaget.

”Ingen analys av vad den ändrade uthyrningsordningen medför för extra kostnader för produktionen har gjorts! Jag säger inte att det är fel att hyra ut i den ordningen – man måste

antagligen hugga en kund när han vill hyra i fastigheten – men att man kanske skulle ha funderat mer över följderna.”

– Tjänsteman NCC

”Nej, vi gjorde ingen kostnadsbedömning av detta, det fanns ju inget skrivet i kontraktet så det var bara att gilla läget.” – Tjänsteman NCC

När det gäller hyresgästanpassningen av kontorslokalerna så sköttes uthyrningen av Vasakronans interna uthyrare. När en hyresgäst var kontrakterad hade uthyraren, projektledaren, Vasakronans arkitekter, hyresgästens eventuella arkitekter och hyresgästen kontinuerligt möten avseende kontorets utformning. Vid dessa möten medverkade inte entreprenörerna trots att besluten på mötena påverkade deras arbets- situation. Anledningen till detta var till viss del att entreprenören själv inte ansåg att de hade tid.

”Problemet har dock varit att de färdiga handlingarna inte varit färdiga. Vasakronan har lovat att inte göra några ändringar som skulle påverka byggtiden. Detta har dock gjorts vid flera tillfällen. Vi har inte medverkat vid Vasakronans

projekteringsmöten med kunderna men detta beror delvis på tidsbrist hos oss.”

– Tjänsteman NCC

”Det var mycket stressigt att klara tiden för inflyttning. Mycket beroende på att det kom en mängd sena ändringar under tiden. ” – Tjänsteman NCC

”Min uppfattningen att man släppt uthyraren för långt inom VK. Husansvarige och de interna projektledarna verkar inte kunna säga stopp” – Tjänsteman NCC

Vasakronan började prata om systemutförandet under senhösten 1998. Igångsättandet av systemanpassningen innebar att entreprenörerna, förutom det ursprungliga grundutförandet, skulle driva både hyresgästanpassningar för Vasakronans huvudkontor och Informator samt den nya system-

För att klara av de tider som sattes blev NCCs platsledning tvungen att prioritera de arbeten som de ansåg viktigast. Detta medförde mycket omflyttning av personal och en ryckig produktion.

”Tanken med systemanpassningen är att det efter den inte skall behövas mer än 8 veckors byggtid till inflyttning. Detta fungerade nu dåligt eftersom systemanpassningen kom igång så sent att den blandades med hyresgästanpassningen.”

– Extern projektledare.

”Man skulle ha börjat med systemanpassningen direkt. Men detta ville ej Vasakronan. Nu väntade man till man fick både systemanpassning och hyresgästanpassning samtidigt, vilket inte var bra.” – Tjänsteman NCC

Idén med systemanpassningen var, som tidigare nämnts, att fastställa en grundnivå som skulle gälla för alla hyresgäster. Utifrån denna nivå skulle sedan hyresgästanpassningen utföras. Vinsten med att arbeta på detta sätt var att man skulle få en kort tid från slutlig beställning till inflyttning. Det visade sig dock snart att alla hyresgäster inte ville ha den fastställda grundnivån. NCCs platsledning ansåg att systemutförandet var en mycket bra idé, men den skulle ha beställts från start för att kunna genomföras på ett rationellt sätt. Platsledningen ansåg också att det var olyckligt att Vasakronan lät hyresgästerna frångå den standard som fastslagits i systemutförandet.

”NCCs platsledning klarade inte av att styra byggprojektet. De sprang omkring och gjorde småjobb lite här och där. Detta var otroligt enerverande för underentreprenörerna i projektet.” – Tjänsteman Vasakronan