Djurskydd och djurhälsa

16.4.1 Djurtransporter – en prioriterad fråga

Det brittiska ordförandeskapet arbetade mycket aktivt med djurskydds-frågorna, bl.a. djurtransporter, under det första halvåret av 1998. I detta sammanhang har medlemsstaterna diskuterat bestämmelser om hur de fordon som transporterar djur längre tid än åtta timmar skall vara utrustade. Detta utmynnade i ett beslut om mer detaljerade regler på området. Rådets förordning (EG) nr 411/98 om tilläggsnormer avseende skydd av djur, vilka skall tillämpas på vägfordon som används för djurtransporter som överskrider åtta timmar, trädde i kraft i februari 1998.

I denna förordning finns utförliga tilläggsnormer, bl.a. vad gäller strö, foder, åtkomlighet och ventilation. Reglerna skall tillämpas från och med den 1 juli 1999.

16.4.2 Skydd av lantbrukets djur

Hittills har djurskyddsområdet varit till största delen oreglerat inom EU.

Endast vissa delområden har omfattats av bestämmelser, t.ex. djurtrans-porter, skydd av värphöns i bur och skydd av kalvar. Genom att rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur antogs vid ministerrådsmötet i juli 1998 blev emellertid djurskyddsområdet vad gäller lantbrukets djur som helhet reglerat. Direktivet är ett grund-läggande minimidirektiv som ger generella regler om bl.a. inspektioner, byggnader, foder, stympning och avel. Det kan förväntas att detta grund-läggande direktiv i ett senare skede följs upp med tilläggsbestämmelser som rör varje enskilt djurslag.

Skr. 1998/99:60

143 16.4.3 Förbud mot avel med djur som är bärare av genetiska

defekter är ej förenligt med EG:s bestämmelser

I Sverige har det av djurskyddsskäl varit förbjudet att bedriva avel med nötkreatur som är bärare av en gen för s.k. dubbellårighet, muskel-hypertrofi. Denna har i Sverige bedömts som en genetisk defekt. I ett mål vid Helsingborgs tingsrätt, det s.k. belgisk-blå-målet, begärde tingsrätten ett förhandsavgörande från EG-domstolen i Luxemburg huruvida den svenska lagstiftningen är förenlig med EG:s bestämmelser. EG-dom-stolens dom, som avkunnades den 19 november 1998, innebär att Sverige inte har rätt att hindra användning av sperma från vissa nötkreatur med motivering att dessa är bärare av anlag för muskelhypertrofi, om djuren har godkänts för insemination i en annan medlemsstat.

16.4.4 Djursjukdomen BSE

Frågor relaterade till BSE – Bovin Spongiform Encefalopati – har sedan 1996 i stor utsträckning satt sin prägel på arbetet inom gemenskapen.

Ikraftträdandet av kommissionens beslut 97/534/EG, som bl.a. innehåller bestämmelser om ett totalt förbud mot all användning av s.k. specifikt riskmaterial (SRM), bl.a. ryggmärg och hjärna från nötkreatur, flyttades fram till den 1 april 1998 i ett första skede. Vid ett extrainkallat ministerråd den 31 mars beslöt rådet att skjuta upp ikraftträdandet igen, till den 1 januari 1999.

Kommissionen lade under senhösten fram ett nytt förslag angående SRM-bestämmelser. Medlemsstaterna kunde emellertid inte enas om förslaget och vid jordbruksministermötet i december beslutades det att skjuta upp ikraftträdandedatumet för kommissionsbeslutet 97/534/EG till den 31 december 1999.

I juni 1996 fastställde rådet villkoren för att steg för steg upphäva förbuden i kommissionens beslut 96/239/EG om utförsel av levande nötkreatur och produkter från nötkreatur från Storbritannien och Nord-irland. De villkor som fastställdes för att lättnader i utförselförbudet skulle kunna medges gällde t.ex. förbud mot utfodring med kött och benmjöl, identifiering av djur och särskilda krav på slakterier. Ett första steg för att lätta på utförselrestriktionerna togs i och med att utförsel av bl.a. urbenat kött från nötkreatur i s.k. certifierade besättningar i Nord-irland tilläts från den 1 juni 1998. Ministerrådet beslutade i november 1998 med enkel majoritet att tillstyrka lättnader för utförsel av bl.a. urbenat nötkött även från övriga delar av Storbritannien, i enlighet med ett s.k. databaserat exportschema – DBES. Sverige gav sitt stöd för dessa lättnader. Då beslutet emellertid inte kunde fattas med tillräcklig majoritet i ministerrådet antogs bestämmelserna genom kommissionens beslut 98/692/EG.

Skr. 1998/99:60 Utförselförbud från Portugal

Efter omröstning i Ständiga veterinärkommittén i november 1998 beslutades att införa tidsbegränsade förbud mot utförsel från Portugal av bl.a. levande nötkreatur och produkter från sådana i enlighet med kommissionens beslut 98/653/EG. Sverige röstade för ett införande av dessa tidsbegränsade utförselförbud. Förbuden föranleds av att ett relativt stort antal fall av BSE-smitta konstaterats under senare tid samt att kommissionens inspektörer funnit brister i genomförandet av de försiktighetsåtgärder mot BSE som gemenskapen kommit överens om.

Kommissionen har också under året i beslut 98/272/EG meddelat bestämmelser för epidemiologisk övervakning av Transmissibel Spongiform Encefalopati (TSE) i fråga om t.ex. hur många under-sökningar per år som skall genomföras i medlemsstaterna och beträffande vilka djurarter som skall ingå i undersökningarna. I kommissionens rekommendation 98/477/EG uppmanas medlemsstaterna att helst före den 1 oktober 1998 lämna in ansökan om erkännande av deras epidemiologiska status beträffande TSE. Sverige ansökte hos kommissionen om status som fritt från TSE i juni 1998.

I syfte att ta fram bestämmelser för att bekämpa BSE har en rad frågor diskuterats i olika arbetsgrupper under året. Detta har bl.a. gällt handels-regler för fett från nötkreatur, tillverkningsbestämmelser för gelatin för livsmedelsändamål och steriliseringskrav för animaliska biprodukter.

16.4.5 Hormoner

Diskussionerna om EG:s rätt att behålla importförbudet mot hormonbehandlat kött från bl.a. USA har fortsatt under 1998. Sverige stödde tillsammans med övriga medlemsstater i EU hösten 1997 kommissionens förslag att överklaga den av WTO tillsatta panelens utslag, som fällde EG:s importförbud vad gäller hormonbehandlat kött.

WTO:s överprövningsorgan presenterade den 16 januari 1998 sitt utlåtande över EG:s överklagande.

I likhet med utslaget från de två tvistlösningspanelerna har över-prövningsorganet, som är den högsta WTO-rättsliga instansen i tvistlösningsfrågor, i sitt utlåtande kommit fram till den övergripande slutsatsen att EG:s nuvarande förbud mot import av hormonbehandlat kött inte, med den riskvärdering som hittills gjorts, är förenligt med WTO-regelverket. Samtidigt kan konstateras att överprövningsorganet i flera viktiga avseenden i sitt utlåtande avviker från panelslutsatserna genom att erkänna vissa av EG:s tolkningar av WTO-regelverket. WTO antog formellt överprövningsorganets rapport den 13 februari 1998 och EG erhöll en övergångstid på 15 månader för att anpassa sig till WTO:s regelverk.

EG initierade under 1998 ett stort antal vetenskapliga undersökningar för att visa det berättigade i att förbjuda användning av hormoner och import av hormonbehandlat kött. Vissa av undersökningarna kommer inte att hinna slutföras inom den respittid som medgivits EG.

Skr. 1998/99:60

145 16.4.6 Djurfoder

I Ständiga foderkommittén har Sveriges undantag på foderområdet diskuterats. Detta behandlas även i avsnitt 8.2.1 och 8.2.2. Användandet av antibiotika som tillväxtbefrämjande fodertillsatser diskuterades i jordbruksrådet. I september arrangerades en EU-konferens i Köpenhamn om antibiotikaresistens. Konferensen utmynnade i ett antal rekommendationer som syftar till att förhindra och motverka utvecklingen av resistens mot antibiotika.

I december togs beslut om att förbjuda fyra tillsatser i gruppen antibiotika samt två tillsatser i gruppen tillväxtbefrämjare i bilagorna till rådets direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser. Besluten baseras på vetenskapliga fakta samt på försiktighetsprincipen.

Under året har ytterligare rättsakter antagits inom foderområdet, t.ex.

kommissionens direktiv 98/67/EG som bl.a. innehåller definitioner av foderråvaror, kommissionens direktiv 98/19/EG om ändring av rådets direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser innebärande att substansen Ronidazol utgår ur förteckningen över tillåtna fodertillsatser, kommissionens direktiv 98/64/EG om analyser av t.ex. aminosyror och råfetter i foderråvaror, samt kommissionens förordningar (EG) nr 1436/98 och (EG) nr 2316/98 om godkännande av vissa enzymer, mikroorganismer och vissa andra substanser som tillsatser i foder och om ändring av villkoren för tillstånd för vissa redan tillåtna fodertillsatser.

17 Livsmedel

En stor del av livsmedelsområdet är totalharmoniserat, vilket innebär att det inte är tillåtet för de enskilda medlemsstaterna att ha vare sig strängare eller mer liberala bestämmelser. Det pågående arbetet inom gemenskapen innefattar såväl nyreglering som modernisering av det befintliga regelverket på området.