År 1998 har bl.a. präglats av de pågående förberedelserna för tillämp-ningen av de nya instrument som kommer att inrättas när Amsterdam-fördraget träder i kraft. En hög representant för GUSP (gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken) och en gemensam enhet för politisk planering och tidig förvarning (analysenhet) kommer att inrättas. Även en ny beslutsform – gemensamma strategier – kommer att införas. Vid Europeiska rådet i Wien beslutades att EU:s första gemensamma strategi skall gälla Ryssland.
Under året har medlemsstaterna genomfört gemensamma démarcher i ett antal olika frågor. En fortsatt god sammanhållning har bidragit till en tydlig attityd i den politiska dialogen med länder som brister i respekten för de mänskliga rättigheterna. Unionen har även ägnat stor uppmärk-samhet åt utvecklingen i Västra Balkan, särskilt i Kosovo.
Skr. 1998/99:60 Gemensamma ståndpunkter har antagits bl.a. om Nigeria, om
främjan-det av icke-spridning och förtroendeskapande i Sydasien, om arbetet för att stärka efterlevnaden av konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen, samt om mänskliga rättigheter, demokratiska principer och sunt styrelseskick i Afrika.
Att främja respekt för mänskliga rättigheter utgör ett av målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt för utvecklings-samarbetet. Detta bekräftades ånyo när Europeiska rådet i Wien ställde sig bakom EU:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, antagen med anledning av 50-årsminnet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Under året antogs även en uppförandekod för vapenexport vars mål-sättning är att sätta en hög gemensam standard för medlemsstaternas politik på exportkontrollområdet.
Handelspolitik, utvecklingssamarbete
Sverige har tillsammans med andra medlemsstater fortsatt arbetet med att internt påverka gemenskapens handelspolitik i frihandelsvänlig riktning med utgångspunkt i det multilaterala regelverket inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Under hösten, vid WTO:s minister-konferens, gavs en startsignal till förberedelsearbetet inför en ny förhandlingsrunda i WTO. Gemenskapen har agerat offensivt och har visat ledarskap i det pågående förberedelsearbetet. EG:s målsättning är att en bred förhandlingsrunda skall kunna inledas vid sekelskiftet.
På biståndsområdet har det framtida samarbetet mellan gemenskapen och de s.k. AVS-länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet dominerat dagordningen. Under våren förhandlades kommissionens förhandlingsmandat i frågan fram. Förhandlingar med AVS-länderna inleddes i september.
Unionens bilaterala och regionala förbindelser
EU har omfattande bilaterala och regionala förbindelser. Under året slutfördes, i stort sett, de bilaterala s.k. sektorförhandlingarna mellan EG och Schweiz, som syftar till att knyta Schweiz närmare EU:s inre marknad. Beträffande relationerna till de öst- och centraleuropeiska stater som är kandidatländer koncentrerades ansträngningarna till att förbereda dessa länder för ett framtida medlemskap i unionen. I mars beslutade rådet om s.k. partnerskap för anslutning med samtliga kandidatländer. I dessa anges prioriteringarna för kandidatländernas reformansträngningar.
Den ekonomiska krisen i Ryssland medförde att EU:s relationer med Ryssland kom i fokus. EU klargjorde på ett tidigt stadium sin beredskap att stödja Ryssland genom krisen. Bl.a. inleddes en bred kartläggning av möjligheterna att bättre utnyttja redan existerande samarbetsinstrument.
EU har även beslutat att lämna både omfattande livsmedelsbistånd och humanitärt bistånd riktat till särskilt utsatta grupper i samhället.
Kommissionen presenterade en rapport om den nordliga dimensionen,
Skr. 1998/99:60
25 som utgör en strategi för EU:s politik i förhållande till norra Europa med
särskilt fokus på samarbetet med nordvästra Ryssland och Baltikum.
Vad gäller krisen i Kosovo har EU i syfte att påskynda en politisk lösning som ger Kosovo ökat självstyre inom ramen för Jugoslavien under året infört sanktioner mot detta land.
Inom samarbetet mellan EU och de tolv Medelhavsländerna har parterna diskuterat Barcelonaprocessens roll i regionen, det ekonomiska samarbetet, biståndet och den kulturella dialogen. Vidare har diskussionen om former för att inleda samtal om en säkerhetsstadga för Medelhavet fortsatt. Frågan kommer formellt att tas upp under 1999.
EU har under 1998 på olika sätt markerat sin närvaro i Mellanöstern liksom sina politiska och ekonomiska ansträngningar för att freds-processen skall lyckas. EU uttalade sitt stöd till Wye-avtalet, som innebar att dödläget i processen bröts, och har därefter uppmanat parterna att noggrant uppfylla överenskommelsens alla delar. Under året har EU sökt återupprätta relationerna med Iran och har som ett led i detta återupptagit en politisk dialog.
Under året har EU:s ansträngningar att söka medverka till en fredlig och demokratisk utveckling i Afrika fortsatt. Vad gäller konflikten i Stora sjöregionen stöder EU de regionala initiativ som tas för att lösa krisen.
EU har ställt sig positivt till tanken på en internationell konferens för fred, säkerhet och utveckling i regionen arrangerad av FN och OAU. EU antog en ny gemensam ståndpunkt om Nigeria som innebär att vissa sanktioner lyfts. I händelse av att den demokratiseringsprocess som inletts ej fullföljs kan nya sanktioner snabbt införas. EU markerar härigenom stöd till de reformvänliga krafterna, men bibehåller trycket på militärregimen.
Betydande framsteg har gjorts i förhandlingarna om ett samarbetsavtal mellan EG och Sydafrika. Endast ett fåtal, om än svåra, handelsfrågor är utestående. Förhandlingarna kommer troligtvis att avslutas under första halvåret 1999.
USA och EG enades under året om att ingå ett transatlantiskt ekonomiskt partnerskap. En gemensam handlingsplan har fastställts för hur detta partnerskap skall fyllas med innehåll. Det skall bl.a. ske genom samordnat agerande för att stärka det multilaterala WTO-regelverket och genom fortsatta förhandlingar om avveckling av tekniska handelshinder för handel med industrivaror, tjänster, offentlig upphandling och immateriella rättigheter.
Dialogen mellan EU och Asien som inleddes under 1996 har fortsatt under året. ASEM (Asia-Europe Meeting) höll sitt andra toppmöte under våren. EU har under 1998 vidgat sina relationer med Kina. EU:s Kina-strategi har uppdaterats och slår fast att EU:s målsättning är att engagera Kina i en intensifierad politisk dialog, stödja utvecklingen i Kina mot ett öppnare samhälle och en rättsstat med ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. EU:s förbindelser med Indien och Pakistan kom under 1998 att präglas av den nya säkerhetspolitiska situationen i Sydasien, som ländernas provsprängningar av kärnvapen i maj gav upphov till. EU fördömde provsprängningarna och uppmanade Indien och Pakistan att ansluta sig till icke-spridningsavtalet och provstoppsavtalet.
Skr. 1998/99:60