Svenska övergångsregler från medlemskapsförhandlingarna

Vid EU-medlemskapsförhandlingarna fick Sverige övergångsregler på ett antal områden. De flesta övergångsperioder var bestämda till tre eller fyra år, varför flertalet löpt ut vid årsskiftet 1998/99. Övergångsperioden skulle på vissa områden användas till att undersöka om det var motiverat att ändra gemenskapens regler och på andra områden för att de svenska reglerna skulle hinna anpassas till gemenskapens. Generellt kan sägas att övergångsperioden inom påfallande många områden har använts till att ändra, eller påbörja förändringar av, gemenskapens regler. Det gäller bl.a.

stora och viktiga frågor som förbud eller klassificering och märkning av farliga kemikalier, högsta tillåten halt kvicksilver i batterier och antibiotika i djurfoder. Men det gäller även mindre frågor som industrifiske av sill och detaljregler om morötter. På andra områden har Sverige fått förlängda övergångsperioder, exempelvis för gränsvärden för kadmium i handelsgödsel och införselregler för alkohol och tobak.

Kommissionen konstaterar, i meddelande KOM(1998) 745 slutlig om översynen av gemenskapslagstiftningen på kemikalieområdet till följd av anslutningen av Finland, Sverige och Österrike, att i många fall har översynsprocessen resulterat i beslut om högre standarder på EU-nivå, vilket lett till en höjning av skyddsnivån för miljön.

Övergångsreglerna från anslutningsfördraget berör huvudsakligen områdena kemikalier, veterinär- och smittskyddsfrågor, livsmedels-standarder, fiske, alkohol och tobak. Nedan redovisas hur det har gått med de olika övergångsreglerna under Sveriges fyra första år som medlem i EU.

8.1 Kemikalier

8.1.1 Begränsad användning av farliga ämnen

Sverige hade övergångsregler fram till 1998 års utgång för strängare regler rörande begränsningar av fyra ämnen: kadmium, pentaklorfenol, tennorganiska föreningar och arsenik. Kommissionen har lagt förslag till ändringar i gällande direktiv för de tre förstnämnda av dessa ämnen.

Förslaget diskuterades under hösten 1998 i en rådsarbetsgrupp.

Tidsschemat har inte kunnat hållas, vilket innebär att slutligt beslut inte kommer att kunna fattas förrän i början av 1999. Vad gäller arsenikbehandlat virke har kommissionen konstaterat att detta inte omfattas av harmoniserade regler och att det därför inte finns något behov

Skr. 1998/99:60

75 av ändringar i direktivet. De svenska reglerna kan således även i

fortsättningen tillämpas.

8.1.2 Förbud mot kvicksilver i batterier

Sverige har enligt övergångsregler haft rätt att tillämpa sina bestämmelser om lägre kvicksilverhalt i vissa batterier fram till den 31 december 1998.

Kommissionens förslag till beslut, om förbud mot saluförande av kvicksilverhaltiga batterier senast från den 1 januari 2000, fick gehör från medlemsländerna vid omröstning i kommittén för teknisk anpassning i oktober 1998. Beslutet innebär att Sveriges – och Österrikes – gränsvärden blev tillåtna samt att reglerna för kvicksilverhaltiga batterier skärps betydligt (se även 20.1.3).

8.1.3 Strängare bedömning av många kemiska ämnen och preparat

Sverige hade strängare bedömningar av farlighet för en rad kemiska ämnen som regleras i det s.k. ämnesdirektivet. För dessa gavs en fyraårig övergångsperiod under vilken EG skulle ompröva sina bedömningar.

Dessa omprövningar har gått mycket bra. Merparten av de ämnen Sverige har undantag för kommer att få antingen en strängare bedömning än idag eller ligga kvar på den svenska nivån. I avvaktan på ett parallellt internationellt harmoniseringsarbete i OECD och FN-organet ILO tillåts Sverige att under ytterligare två år tillämpa sina nu gällande kriterier för akut giftighet för vissa mindre farliga ämnen.

Den revidering av direktivet om klassificering, förpackning och märkning av farliga beredningar (preparat) som slutförts under året har också medfört strängare bestämmelser inom EG och till stor del i Sverige.

Vid inremarknadsrådet i september 1998 antogs formellt en gemensam ståndpunkt om denna skärpning av de gemensamma bestämmelserna.

Tiden för ikraftträdandet ligger långt fram i tiden (3–5 år). Finland, Österrike och Sverige får därför i en särskild artikel rätt att fortsatt tillämpa sina nationella bestämmelser intill dess direktivet träder i kraft.

Genom de nya reglerna kommer hela gemenskapen att, såsom Sverige, Finland och Österrike redan gör, klassificera och märka bekämpningsmedel på samma sätt som andra kemiska ämnen.

8.1.4 Förlängd övergångsperiod för gränsvärden för kadmium i handelsgödsel

I EG-lagstiftningen finns inga gränsvärden för kadmium i handelsgödsel, något som Sverige har sedan tidigare. Enligt anslutningsfördraget hade Sverige möjlighet att tillämpa ett gränsvärde till utgången av 1998.

Kommissionen utarbetade under 1998 ett förslag till ändringsdirektiv som innebär att den svenska övergångsperioden förlängs till utgången av år 2001. Detta direktiv antogs av både parlamentet och rådet i december

Skr. 1998/99:60 1998. Under den förlängda övergångsperioden skall kommissionen

ytterligare utreda problemet på EU-nivå.

8.2 Veterinär- och smittskyddsfrågor

8.2.1 EG förbjuder vissa antibiotika i foder

Sveriges övergångsregler för antibiotika i djurfoder löpte ut den 31 december 1998. I februari 1998 lämnade Sverige in en ansökan om att EG:s regler på området skulle anpassas till Sveriges. Under hösten 1998 togs beslut om förbud mot sex av de tio antibiotikasubstanser som varit godkända som fodertillsatser enligt EG:s regler. Det är Sveriges ambition att även behålla förbudet mot de övriga fyra substanserna efter den 31 december 1998. Därför utlöste Sverige den s.k. skyddsklausulen i EG:s direktiv om fodertillsatser, vilken medger att nationell lagstiftning tillämpas. Oberoende av den svenska ansökan arbetar kommissionen med en omvärdering av de antibiotika som är godkända som fodertillsatser.

Den förväntas vara klar till den 1 oktober år 2003.

8.2.2 Fortsatta förhandlingar om övriga foderundantag

Vid 1997 års utgång löpte tio undantag på foderområdet ut, bl.a. regler om kadaver, aflatoxin, PCB, bly, koppar, fosfor och myrsyra i foder.

Sverige lämnade i juni 1997 in en ansökan till kommissionen om att EG:s lagstiftning skall anpassas till den svenska för åtta av dessa undantag. De övriga två bedömdes vara av lägre prioritet. Under hösten 1998 har Sverige fått gehör för krav på obligatorisk märkning avseende fosforinnehållet i fiskfoder. Övriga undantag inom foderområdet är fortfarande under beredning i Ständiga foderkommittén. Sverige fortsätter att tillämpa nationell lagstiftning för de kvarstående undantagen intill dess att beslut fattats av kommissionen.

8.2.3 Tilläggsgarantier på djurhälsoområdet

Vid förhandlingarna om medlemskap i EU begärde Sverige tilläggs-garantier för ett antal djursjukdomar som inte förekommer i landet eller som omfattas av våra kontrollprogram. Kommissionen skulle så snart som möjligt pröva ansökningarna om tilläggsgarantier för dessa sjukdomar. I avvaktan på beslut från kommissionen fick Sverige under ett år från dagen för anslutningsfördragets ikraftträdande tillämpa de nationella bestämmelserna för dessa sjukdomar. Sverige har beviljats tilläggsgarantier för aujeszkys sjukdom (svin) och sjukdomen IBR/IPV hos nötkreatur. Beträffande sjukdomarna SVC hos karp och EDS-76 hos fjäderfä gäller det beslut som Efta:s övervakningsmyndighet (ESA) fattat till dess att kommissionen fattar något beslut. Slutligen har Sverige

Skr. 1998/99:60

77 newcastlesjukan. Någon prövning har ännu inte skett av övriga

ansökningar. I avvaktan på kommissionens prövning av övriga ansökningar har Sverige enligt anslutningsfördraget rätt att tillämpa de införselbestämmelser som gällde före medlemskapet.

8.3 Livsmedelsstandarder

8.3.1 Svenska fetthalter i mjölk

Inom EG:s jordbruksreglering finns särskilda bestämmelser om fetthalter i mjölk som delvis avviker från Sveriges traditionella mjölksorter. Sverige erhöll genom anslutningsfördraget en treårig övergångsperiod för fetthalterna i våra traditionella mjölksorter lättmjölk (0,5 procent) och standardmjölk (3 procent). Vid 1997 års utgång, när övergångstiden gick ut, hade EG:s regler ändrats så att lättmjölken blivit tillåten. För standardmjölken erhöll Sverige en förlängd övergångsperiod med två år, till utgången av 1999. Regeringen arbetar för närvarande för en permanent lösning av fetthalten i standardmjölk vid övergångstidens slut.

8.3.2 Mullade morötter tillåtna genom förändrade EG-regler Sverige, liksom Finland, begärde vid anslutningsförhandlingarna att mullade morötter, dvs. morötter som först tvättas och därefter beläggs med mull, skulle tillåtas eftersom sådana morötter marknadsförs i dessa länder. En tvåårig övergångsperiod beviljades som därefter förlängdes med ytterligare två år. Frågan löstes efter kontakter på tjänstemannanivå under hösten 1998 då EG:s kvalitetsnormer för morötter ändrades på svensk och finsk begäran.

8.4 Fiske

8.4.1 Industrifiske efter sill fortsatt tillåtet i Östersjön

Sverige fick enligt anslutningsfördraget undantag från EG:s regler om att fisk endast får fångas för mänsklig konsumtion. Svenska fiskare skulle fram till utgången av 1997 få fortsätta fiska efter sill för industriändamål i Östersjön. Våren 1998 fattade dock rådet beslut som möjliggör fortsatt sådant sillfiske i Östersjön. Detta motiveras bl.a. av att den biologiska balansen mellan sill- och torskbestånden på detta sätt upprätthålls. Andra övergångsregler rörde svenska fiskares tillgång till fisk i Nordsjön. Vid fiskerådsmötet i december 1997 uppnåddes för Sverige tillfredsställande kompromisslösningar på dessa områden. Slutligen rörde en övergångs-regel bidrag till Sveriges utsättning av laxsmolt, dvs. fiskyngel, i Öster-sjön. Bidraget var i första hand avsett för tredje länder, dvs. länder som ej

Skr. 1998/99:60 är medlemmar i EU, och därför har Sverige inte erhållit ytterligare bidrag

efter övergångstidens slut den 31 december 1997.

8.5 Alkohol och tobak

8.5.1 Sverige behåller införselregler för alkohol och tobak

Enligt anslutningsfördraget får Sverige behålla restriktioner för resandeinförsel av tobak, sprit, vin och öl från andra medlemsstater. De kvantitativa restriktionerna är i korta drag 300 cigaretter, 1 liter sprit, 3 liter mousserande vin eller starkvin, 5 liter icke mousserande vin samt 15 liter starköl. Över dessa volymer tas svensk skatt ut. En uppgörelse har slutits om att de nordiska länderna fortsatt får tillämpa sina införselrestriktioner. Danmark och Finland har accepterat att restriktionerna upphör vid utgången av år 2003. En översyn av de svenska reglerna skall göras innan den 30 juni år 2000.

8.5.2 Sverige har för låg punktskatt på cigaretter

Den totala punktskatten på cigaretter skall enligt EG:s regler uppgå till 57 procent av högsta detaljhandelspriset, inklusive mervärdesskatt, för cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Skatten på cigaretter i Sverige uppfyllde inte detta kriterium och Sverige fick en övergångs-period till den 1 januari 1999 för att anpassa sig. Riksdagen beslöt att sänka punktskatten på cigaretter fr.o.m. den 1 augusti 1998, bl.a. för att motverka den tilltagande smugglingen av cigaretter. Detta innebär att Sverige inte uppfyller kravet på 57 procents punktskatt efter den 1 januari 1999. Sverige har därför ansökt om förlängning av den nuvarande övergångsperioden om minimiskattenivån för cigaretter till utgången av år 2002. Det österrikiska ordförandeskapet föreslog att en sådan förlängning tas in i ett av tobaksskattedirektiven. Inget medlemsland har motsatt sig Sveriges begäran men något beslut har ännu inte fattats.

Skr. 1998/99:60

79