• No results found

en fysiskt eller psykiskt svagt utrustad kvinna”

I början av 1970 för doktor Berggren, överläkare på kvinnokliniken vid Eksjö lasarett, en kortare argumentation för steriliseringsoperationen som alternativ till preventivmedel. De preventiva metoder som finns att tillgå är inte helt okomplicerade för de kvinnor som använder dem; p-pillret har trots allt en viss inverkan på kvinnans kropp. Men den

202 ”I will maintain the utmost respect for human life from the time of conception.”

203 Läkartidningen, nr 37, 1970, WMA-uttalandet i abortfrågan, s. 4115. Dessa etiska riktlinjer har reviderats

1983 och 2006. Idag lyder den: ”The WMA requires the physician to maintain respect for human life.” Termer som ”the unborn child” och ”therapeutic abortion” kvarstår.

(http://www.wma.net/en/30publications/10policies/a1/) (2016-03-16)

204 Läkartidningen, nr 37, 1970, WMA-uttalande i abortfrågan, s. 4122-4123 205 Läkartidningen, nr 50, 1971, Läkarförbundets abortmöte, s. 5862

70

steriliserande operationen är numera inte mer komplicerad när den utförs på en kvinna. Om steriliseringslagen tillämpades mer effektivt och erbjöds exempelvis äldre kvinnor som ”har sin barnafråga löst”, kunde man ur en samhällsekonomisk aspekt spara tusen kronor per patient.206 Sterilisering av äldre kvinnor skulle även kunna verka förebyggande på tillkomsten av barn med missbildningar och andra komplikationer som blir vanligare med åldern. Såväl legala aborter som steriliseringsingrepp är svårbemästrade problem men vid alla diskussioner återkommer argumentet om förebyggande av graviditeten som det bästa alternativet.

Ingreppet innebär givetvis ett ställningstagande från individens sida; kanske man gifter om sig och vill ha barn i det nya äktenskapet. Men för många kvinnor ”som är direkt utsläpade”, är detta aldrig något alternativ.207

Under sensommaren redogör allmänna barnbördshuset i Stockholm för de drygt femhundra aborter som genomförts där under 1967 och 1968.208 Man kan rapportera att de abortsökande patienternas civilstånd var relativt jämt fördelat mellan gifta och ogifta. Hos enstaka patienter utfördes aborten redan före utgången av den nionde veckan men de flesta patienter genomgick operationen mellan vecka tretton och sexton i graviditeten. Man vill också ta tillfället i akt att påpeka att i de länder där man antagit en liberal praxis har de legala aborterna påverkat nativiteten i en sjunkande riktning.209

Hösten 1970 publicerar professor emeritus Hjalmar Sjövall en studie där han analyserat hundra års befolkningsstatistik och reproduktionsmönster för att sluta sig till att

befolkningsutvecklingen för närvarande består av en brant nedåtgående kurva liknande trettiotalets befolkningskris.210 Införandet av p-pillret 1964 och spiralen 1966 följs av en stadig nedgång i antalet födda, och antalet utomäktenskapliga graviditeter har ökat. Denna utveckling tillsammans med den legala abortens praktik har kommit att ge kvinnor andra möjligheter än att tillgripa ”kriminell abort” eller tvingas gifta sig med barnafadern.

Det är omöjligt att nu säga, hur mycket den effektivare preventivtekniken och de uteblivna tvångsäktenskapen kommer att betyda för den svenska nativiteten i stort, men de senaste två årens (1968-69) starka nedgång i antal levande födda låter ana ett samhällsproblem av samma betydelse som när ”Kris i befolkningsfrågan” utkom 1934.211

206 Läkartidningen, nr 4, 1970, Sterilisering – ett alternativ till p-piller, s. 348-350 207 Läkartidningen, nr 4, 1970, s. 350

208 Till skillnad från rapporterna från Umeå och Malmö har denna inte i syfte att argumentera för ett

ställningstagande, utan är riktad till och mellan kollegor med allt vad det innebär i invecklad terminologi.

209 Läkartidningen, nr 36, 1970, Legala aborter vid Allmänna BB i Stockholm 1967-1968, s 4039-4041 210 Läkartidningen, nr 45, 1970, De demografiska effekterna av födelsekontroll och legal abort, s. 5261 211 Läkartidningen, nr 45, 1970, s. 5272

71

Biträdande överläkare Rolf Lindelius vid psykiatriska kliniken på St. Görans sjukhus, redogör för hur en oönskad graviditet kan innebära ett betydande trauma för såväl den ogifta som den gifta kvinnan. I den kritiska abortsituationen är hon ofta helt hänvisad till sig själv, något som kan föranleda en stark reaktion där hon kanske bara ser illegal abort eller självmord som enda utvägar. Dessa känslor kan emellertid underlättas när kvinnan träffat en läkare och ”fått tillfälle att avreagera sig sin förtvivlan”.212 Det finns fåtalet fall där kvinnans depressiva

tillstånd, och självmordsrisken, till synes endast avhjälps först när läkaren medgivit abort. Men även om graviditeten inte utgör en fara för kvinnans liv, kan den mycket väl medföra ett försämrat psykiskt och fysiskt hälsotillstånd. Det är i detta avseende svaghetsindikationen i abortlagen bör tillämpas, menar han. Och i synnerhet för att vara utsläpade mödrar till gagn; kvinnor med många barn, arbete och en svår social situation. ”Emellertid kan en fysiskt eller psykiskt svagt utrustad kvinna, även vid gynnsamma sociala förhållanden, redan efter en eller ett par graviditeter, vid ett ytterligare havandeskap, utveckla ett sådant ’svaghetstillstånd’ att abort är indicerad”.213

Samhället måste i större utsträckning ta hänsyn till det faktum att många ogifta kvinnor söker sig till det illegala abortförfarandet, därefter nå ut till dem som är i riskzonen för illegal abort och informera om de abortförebyggande stödåtgärder som står till buds. Vidare måste det sociala reformarbetet fokuseras mer på den ogifta moderns situation för att underlätta för de kvinnor som vill fullfölja graviditeten och själva ta hand om sitt barn.

Det torde dock i ett stort antal fall vara omöjligt att med säkerhet uttala sig om att kvinnans abortansökan grundar sig på ett socialt betingat nödläge även om ett sådant synes stå i förgrunden. Om det verkliga bakomliggande konfliktläget kan kvinnan själv vara helt omedveten.214

I dessa fall tror Lindelius att abortförebyggande åtgärder förmodligen är helt verkningslösa. Han föreslår istället att klinisk observation kompletterar abortutredningen så att man kan undvika abort där det finns möjlighet till alternativa behandlingsformer.215