Fem år har gått sedan kvinnor kriminaliserades för att de försökte ta kontroll över sina kroppar i Polen. Fem år sedan den nuvarande abortkommittén tillsattes. Publiceringen av betänkandet har dragit ut på tiden och under våren tycks en viss stiltje infinna sig. Man går i väntans tider men abortpraktiken fortskrider likt tidigare år och statistiken utgörs av en
68
ständigt uppåtgående kurva. 1971 ska nittontusen aborter beviljas och verkställas i en verksamhet som i teorin ännu regleras av en förbudslagstiftning.
Hösten 1970 tar socialdemokraternas kvinnoförbund ställning för fri abort.197 Samma år
bildas den socialistiska kvinnorättsrörelsen Grupp 8 som propagerar för fri abort som ett led i kvinnans frigörelse. Kvinnoförtrycket upprätthålls genom en patriarkal maktstruktur och rätten till abort är en klassfråga; det är rätten att oavsett sociala eller ekonomiska
förutsättningar, själv bestämma över sin kropp. Oavsett vilka ideologiska perspektiv man tycker sig företräda kan man inte frångå att det är detta synsätt som förvisso i huvudsak praktiseras i det rådande abortförfarandet. Men denna praxis är konfliktfylld för många; i synnerhet för dem i direkt kontakt med abortförfarandet, för dem vars etiska principer angett ton för en hel yrkeskarriär. Uppfattningen om livet som okränkbart är måhända själva fundamentet för läkarens självbild. Vad som avses med livet tycks dock variera.
I ljuset av det förestående utredningsbetänkandet blir det angeläget att rapportera om utvecklingen i andra länder. Från Finland meddelas att den abortlag som trädde i kraft i juni 1970, bara under sitt första halvår medfört en ökning av antalet utförda aborter med det
dubbla.198 För att som läkare ge sitt medgivande krävs ingen specialistkompetens – yrkestiteln är nog. ”Inte undra på att sjukhusets gynekologiska avdelningar är fulla av abortfall”, säger familjerådgivaren Kaisa Turpeinen som hoppas att folk ska börja dra mer nytta av den lättillgängliga preventivmedelsrådgivningen.199 I Storbritannien tillämpas sedan tre år en inte fullt så liberal lagstiftning. Abortförfarandet är reglerat utifrån vissa paragrafer200 och ger
ingen uttrycklig rätt utan fastslår bara när abort inte är illegal. Detta har dock tolkats som att det räcker att två läkare anser abort nödvändig, vilket en del läkare tycker att den blir om kvinnan så önskar.”201 Lagen har medfört det ”största gräl som skakat parlamentet och
nationen det här århundradet” De frågor man nu brottas med rör läkarens samvetsfrihet. Vad händer rent juridiskt om en läkare vägrar utföra en abort och därmed försätter kvinnans liv och hälsa i fara? Då riskerar läkaren straff eftersom denne åsidosatt den primära plikten att skydda patientens liv och hälsa. Men den läkare som betraktar fostret som en ”levande
197 Swärd, 1983, s. 93-94
198 Finländsk lagstiftning vid den här tiden tillåter villkorslös abort för kvinnor under sjutton år, för kvinnor över
fyrtio år, samt för dem som fött fyra barn. Andra kvinnor kan medges abort om det utifrån läkares bedömning kan befaras att barnet skulle innebära en klar påfrestning för kvinnan utifrån hennes omständigheter.
199 Läkartidningen, nr 31, 1971, Dubbelt så många aborter i Finland efter den nya lagens tillkomst 200 Om det kan antas att ett fullföljande av graviditeten skulle medföra fara för kvinnans liv eller en risk för
hennes eller hennes redan existerande barns fysiska eller psykiska hälsa ”vilka skulle bli större än om graviditeten avbröts.” Vidare om det befaras att fostret är avvikande på något tydligt vis. Det finns också en samvetsklausul som befriar läkaren från skyldigheten att utföra aborten, såvida det inte utgör en risk för kvinnans liv och hälsa.
69
mänsklig patient” då? Är fostret att betrakta som en egen individ eller som en del av kvinnans kropp? Dessa frågor har av allt att döma inga enkla svar. Under sin generalförsamling i Oslo 1970 debatterar det internationella medicinska samfundet World Medical Association
abortfrågan. Företrädare från hela världen formulerar en resolution där det diffust konstateras att omständigheter som förorsakar en konflikt mellan modern och ”hennes ofödda barn” skapar ett dilemma och väcker frågan om havandeskapet bör avbrytas eller inte. Detta, menar man, är en frågeställning som härrör ur skilda inställningar till ”det ofödda barnets liv”. Vidare framhålls att den moraliska princip läkaren först har att beakta är respekten för mänskligt liv såsom den är uttryckt i Genève-deklarationen.202 Abort får endast utföras som en terapeutisk åtgärd och då i regel efter medgivande från två läkare.203 Representanterna från Sveriges Läkarförbund kritiserar resolutionen och menar att formuleringen terapeutisk abort utesluter ingreppet på social grund. Enligt dem ger uttalandet inget stöd för läkaren i dessa komplexa frågor, varför de lägger ner sina röster i en protest som för voteringens del har ringa effekt.204
För abortfrågans vidkommande blir 1971 ett betydelsefullt år. Under hösten ska 1965 års abortkommitté äntligen publicera sitt betänkande, sex och ett halvt år efter tillsättandet. Som en konsekvens av detta kommer läkarförbundet i november 1971 arrangera ett
abortmöte, av vilket en utförlig rapport med referat och bilder återges i Läkartidningen. En av bilderna föreställer åhörarskaran som intagit den till synes fullsatta möteslokalen. Bildtexten lyder: ”Sällan sågs så många kvinnor vid ett av läkarförbundet arrangerat möte.”205 Än
befinner vi oss dock i 1970, i en tid och en tidskrift som i allt högre grad präglas av abortpraktikens effekter i diskussioner framställda så som det bara anstår läkare.