Energi och kraft

Många av socialsekreterarna som deltagit i undersökningen har uttalat sig kring att arbetet tar mycket energi och kraft, är emotionellt utmattande och går ut över deras privatliv.

”Det tar mycket energi och mycket ork, alltså utifrån ens privatliv. Jag känner att jag orkar inte mycket när jag kommer hem. Ofta är man ju helt blank i huvudet och man orkar liksom inte ja, ringa nån kompis och prata med den kanske eller gå och träna, utan man känner sig rätt psykiskt trött efter en arbetsdag.” - Mikaela

”Sen tänker jag att det är väldigt stressigt också. I perioder. Att det, det kan jag också känna att det är många gånger jag går hem och har väldigt mycket huvudvärk och är helt slut, ja.” - Beata


”Ja, det kan ju också vara så när man vet att man ska göra någonting imorgon, meddela någon avslag på hyresskulder eller att de ska bli vräkta till exempel då som det resulterar i. Då tänker man att "jaha, då kommer han bli jättearg imorgon när jag säger detta" och så ska man gå och lägga sig och så snurrar det i huvudet och det är ju såna där känslor också.” - Mikaela


”Jag tänkte också på det som tar att i och med vi har den klientgruppen vi har som ofta är väldigt långt från arbetsmarknaden och har varit det väldigt länge så är det ofta väldigt stort

motivationsarbete från vår sida. Och det tar också väldigt mycket på krafterna, att hela tiden vara positiv och tänka jo men du kan visst klara det här, att det tar på krafterna att hela tiden vara motiverande också. För då orkar man ju inte när man kommer hem då är man snarare tvärtom isåfall.” - Mikaela

Det regenerativa perspektivet ämnar att fånga upp individens psykiska arbetsmiljö och därmed kognitiva och emotionella upplevelser. Det regenerativa synsättet på arbetet handlar om hur de anställdas resurser både investeras och konsumeras i en arbetsprocess och man ämnar att studera de investeringar i forum av resurser som den anställde utför i sitt arbete. Investeringen som sker är kognitiv, emotionell och fysisk (Kira och Forslin, 2008). Utifrån socialsekreterarnas diskussioner kan det urskiljas att socialsekreterarna både investerar och konsumerar resurser på sina arbetsplatser. Socialsekreterarna delger att de investerar resurser i form av mycket tid, engagemang och kraft i det arbete som de bedriver. Flera av socialsekreterarna betonar att de spenderar mycket tid på arbetsplatsen. Utöver denna tid investerar de också mycket engagemang, kraft och känslor i arbetet. Många socialsekreterare lyfter fram att arbetet även tar mycket ifrån dem. Socialsekreterarna vittnar om att arbetet tar mycket energi och ork, både på arbetstid men också på fritiden. Vissa socialsekreterare lyfter upp att de känner sig psykiskt trötta och utmattade efter en

arbetsdag och att de inte orkar vara så aktiva på fritiden. 


Augustinsson och Ericsson (2009) skriver att de mänskliga resurserna på en arbetsplats måste byggas upp och regenereras för att den anställdes välmående ska förbättras. Om de mänskliga resurserna istället dräneras och degenereras

försämras den anställdes välmående och tillstånd vilket innebär att exempelvis stress eller maktlöshet utvecklas. Socialsekreterarnas uttalanden kring att arbetet tar mycket energi, är emotionellt utmattande och går ut över deras privatliv skulle kunna klassas som faktorer som är dränerande och degenererande. Begreppet energi syftar här till både fysisk och psykisk kraft och ork. Konsekvenser som kommer ur dessa upplevelser är att socialsekreterarna känner sig stressade, har huvudvärk samt känner sig psykiskt trötta och utmattade när de lämnar

arbetsplatsen. Vidare vittnar några socialsekreterare om att de inte ens kan lämna arbetet på jobbet, utan istället tar med det hem. Dessa tillstånd är tydliga exempel på sådana tillstånd som uppstår när den anställdes resurser konsumeras i arbetet.


Socialsekreterarna gör kognitiva, emotionella och fysiska investeringar i det arbete de bedriver. De investeringar som sker handlar om att socialsekreterarna lägger ner tid, kraft och emotioner i sitt arbete. Om den mänskliga energin konsumeras, vilket citaten ovan vittnar om, förbrukas de anställdas resurser avsevärt och hanteringsförmågan försämras. De investeringar som gjorts i arbetet får då konsekvenser. Socialsekreterarna känner sig dränerade på ork och kraft samt känner sig stressade. Stress är ett tydligt exempel på ett tillstånd som uppstår när den anställdes resurser konsumeras i arbetet och relateras till det faktum att de krav som finns på den anställde och de resurser som denne har till sitt förfogande inte överrensstämmer. På grund av den arbetsbelastning och den tidspress som socialsekreterarna tidigare vittnat om förbrukar arbetet deras investerade resurser. Samtidigt som socialsekreterarna vittnar om upplevelser och faktorer som kan klassas som dränerande och degenererande vittnar de om upplevelser i arbetet som kan klassas som återskapande och regenererande. Socialsekreterarna uttrycker att fastän arbetet tar mycket energi och ork så ger det även mycket energi tillbaka. Socialsekreterarna upplever att de framförallt får energi av arbetet när de anser sig att i någon mån ha lyckats. Socialsekreterarna beskriver att då de lyckas göra skillnad i något ärende eller då de lyckas hjälpa sina klienter är de situationer som ger mest energi, glädje och kraft. De beskriver känslan av att lyckas som en tillfredsställelse. Dessutom vittnar många om att känslan av att lyckas resulterar i att man blir nöjd med sig själv. Vidare uttrycker

socialsekreterarna att arbetet även ger dem glädje, energiboostar, känslan av att utvecklas, kunskap och stolthet. Dessa emotioner är viktiga eftersom de kan klassas som regenerativa. De emotioner och faktorer som socialsekreterarna uttrycker att de får av sitt arbete bidrar till deras yrkesmässiga utveckling, stödjer dem i arbetet som ska utföras och hjälper dem att hantera utmaningar (Kira och Forslin, 2008). Nedanstående citat vittnar för sådana känslor och tillstånd. ”Det ger energi och kraft. Men också glädje, man kan få jätteglada besked eller när man har bra

möten, kanske har lyckats liksom få till en god relation med en klient där det har varit jättebråkigt tidigare. Och någon slags kick och tillfredsställelse, det är det som får en att vilja kämpa för det framöver.” - Petra

”Det ger ju mycket när man, dels när man lyckas eller bara när man känner som du sa, kanske lyckas komma fram eller nå fram till en klient, alltså man får ju mycket energi. Ibland bara från sig själv för att man känner att "gud alltså det här gjorde jag bra". Att man känner att "jag lyckades" eller om klienterna faktiskt säger att "jamen tack för att du hjälpte mig med det här" eller att "du har varit jättebra" exempelvis om de slutar söka att "du har varit en jättebra socialsekreterare", alltså att man får feedback från klienterna. Det är ju jättemycket. Det boostar en så in i bomben.” - Emmy

”Men sen å andra sidan så det det ger är ju att det är väldigt så, belöningssystemet går ju igång på det där med att, när man märker och känner att man gör någonting för någon annan så att det blir bra. Och det är ju väldigt kraftfullt belöningssystem liksom, att man känner sig väldigt nöjd med sig själv och att man får feedback liksom och positiv feedback på sitt arbete och så. Så att det är klart att det tar saker och ting men att man också får tillbaka.” - Moa

Hållbara arbetssystem bör bidra till bland annat utveckling hos sin anställda, självorganisering och tillgång till handlingsutrymme. Dessa anses vara potentiella faktorer som kan främja utvecklingen hos de anställda (Augustinsson och

Ericsson, 2009). Om vi studerar socialsekreterarnas uttalanden kring vad arbetet ger kan vi se att många av dessa faktorer handlar just om glädje, kunskap och en känsla av att utvecklas. Genom att socialsekreterarna upplever att arbetet både tar och ger kan vi se hur deras resurser både investeras och konsumeras i arbetet. Hur väl individen klarar av att hantera arbetet i sig kan fungera både regenererande och degenererande, vilket kan förstås utifrån individens känsla av sammanhang och arbetsplatsens utformning. 


Någonting som jag vill lyfta upp är att trots socialsekreterarnas vittnande om att deras resurser och investeringar både återskapas och konsumeras på arbetsplatsen finns det någonting problematiskt med att resurserna enbart återskapas när

socialsekreterarna lyckas i sitt arbete. För att socialsekreterarnas investerade resurser ska återskapas och växa måste socialsekreterarna alltså prestera väl. Socialsekreterarna har tidigare delgivit att de i och med rådande arbetsbelastning, tidspress, resursbrist och bristande klientkontakt inte alltid har de bästa

förutsättningarna för att lyckas och utföra ett gott arbete, vilket är i enlighet med det Lauri (2016) skriver om i sin avhandling. Socialsekreterarnas investeringar och resurser förbrukas utan att känslan av att ha lyckats infinner sig. Därmed konsumeras deras energi och hanteringsförmågan i arbetet försämras.

Socialsekreterarna kan även få svårt att se arbetet som begripligt, hanterbart eller meningsfullt. Jag har i den här undersökningen inte haft som avsikt att undersöka huruvida det arbete som socialsekreterarna bedriver är regenerativt eller inte. Jag har snarare velat använda mig av det regenerativa perspektivet för att diskutera socialsekreterarnas upplevelser ur en ny infallsvinkel och ta reda på vad det kan säga oss om socialsekreterarnas situation.

Socialsekreterarna i Jessens (2010) undersökning har vittnat om att de trots upplevelsen av tidsbrist, avsaknaden av resurser eller tung arbetsbelastning på ett övergripande plan är tillfredsställda på sina arbetsplatser. Socialsekreterarnas svar går att härleda till det faktum att de genom arbetet uppnår ett självförverkligande och erhåller altruistiska belöningar, vilket leder till att socialsekreterarna blir motiverade och får ett ökat engagemang. Generellt sätt visar Jessens (2010) undersökning att hur nöjda socialsekreterarna känner sig är förknippat med vilka belöningar de får i och med arbetet som de bedriver. Socialsekreterarna Emmy och Moa uttrycker i citaten ovan liknande tankar kring att det är viktigt med

belöning, feedback och att få ut någonting av det arbete man bedriver.

Socialsekreterarnas belöningssystem går igång på att lyckas men för att lyckas behöver de prestera väl.