Genomförande av fokuserade gruppintervjuer 1 Intervjuguide


Under fokuserade gruppintervjuer har moderatorn en intervjuguide till sin hjälp. Intervjuguiden kan utformas på olika sätt beroende på om de fokuserade

gruppintervjuerna är strukturerade eller ostrukturerade (Wibeck, 2010). Då jag valt att genomföra strukturerade intervjuer har jag i utformningen av min

intervjuguide använt mig av specificerade frågor. Krueger (1998) skriver att det är fem olika typer av frågor som ska ingå i en strukturerad intervjuguide. Dessa är öppningsfrågor, introduktionsfrågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor samt avslutande frågor.


Genom att börja intervjuerna med öppningsfrågor kan deltagarna bli bekanta med varandra och känna att de hör samman som grupp. Alla ska svara på dessa korta frågor och det finns en tanke kring att deltagarna ska upptäcka att de har saker gemensamt och därmed slappna av. Öppningsfrågorna ska vara faktabaserade och avser inte att undersöka deltagarnas åsikter (Kreuger, 1998).

Introduktionsfrågorna syftar till att introducera det ämne som deltagarna ska diskutera tillsammans. Frågorna ska underlätta interaktionen i gruppen och bör därför vara öppna och ge deltagarna möjligheten att fritt diskutera deras syn på det ämne som är relevant för diskussionen. Därefter är det dags att föra samtalet

vidare till diskussionens nyckelfråga eller nyckelfrågor. Detta görs genom att använda sig av övergångsfrågor. Dessa frågor ska försöka få deltagarna att se ämnet i ett större perspektiv. Deltagarna ska nu svara på frågorna genom att gå in djupare på sina erfarenheter av det relevanta ämnet för diskussionen (Krueger, 1998).

De allra viktigaste frågorna för undersökningen och analysen är nyckelfrågan eller nyckelfrågorna. Krueger (1998) skriver att två till fem frågor bör vara

nyckelfrågor och att mest tid ska användas till att besvara dessa frågor. Därefter följer de avslutande frågorna. Deltagarna ska då få möjlighet att uttrycka sina avslutande tankar och reflektioner. Moderatorn kan även göra en liten

sammanfattning av det som framkommit i diskussionen och därefter kan deltagarna uttala sig om de anser att denna sammanfattning ger rättvisa åt diskussionen eller om någonting bör läggas till eller tas bort. Därefter följer den slutliga frågan för att försäkra moderatorn om att ingen viktig aspekt har

förbisetts. Frågan kan lyda ”Är det någonting vi har missat?” eller ”Är det någon som har någonting mer att tillägga?”. Det är viktigt att inte glömma bort

slutfrågan då deltagarna inte behöver känna sig stressade över att diskussionen är över ifall de skulle vilja ta upp något mer (Krueger, 1998).


Min intervjuguide utformades efter Kruegers (1998) syn på hur en strukturerad intervjuguide ska se ut (se bilaga 3). Jag har valt att genomföra strukturerade gruppintervjuer då jag har ansett att en viss struktur under gruppdiskussionerna behövs för att diskussionerna ska underlättas. Jag har bedömt strukturerade frågor vara till fördel för den här undersökningen då strukturerade frågor tydliggör för gruppdeltagarna vad som ska diskuteras. Jag har genom mitt val av strukturerade gruppintervjuer även velat minimera risken att hamna alldeles för långt ifrån det tilltänkta diskussionsämnet. Under gruppdiskussionernas gång har samtliga frågor som finns med i intervjuguiden ställts och ibland även andra frågor som varit relevanta för diskussionen. I slutet på diskussionen har deltagarna fått en slutfråga och därmed har deltagarna getts möjlighet att lyfta fram aspekter so missats eller inte tagits upp alls. Mitt deltagande i gruppdiskussionerna har dock varit ytterst begränsat. Socialsekreterarna har enbart diskuterat med varandra och jag har inte uttryckt några personliga åsikter kring det valda ämnet.

Eftersom jag själv har erfarenhet av att arbeta med ekonomiskt bistånd har jag reflekterat ytterligare över min roll som undersökare och moderator. Jag har sett det vara till min fördel att jag tidigare haft en vid behovsanställning inom

ekonomiskt bistånd och därmed haft en viss förförståelse av arbetet. Jag har ansett det vara behjälpligt när jag ska närma mig ämnet och förstå socialsekreterarnas upplevelser. Jag har dock varit medveten om att den förförståelse som jag har även kan påverka studiens resultat i och med mina redan existerande åsikter och upplevelser av arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har därför inte blandat in mina personliga åsikter i den här undersökningen utan enbart utgått ifrån

socialsekreterarnas upplevelser vilka sedan har legat till grund för min analys. Jag har under gruppdiskussionernas gång ställt tydliga frågor, inte varit delaktig i diskussionerna och bett socialsekreterarna förtydliga sina resonemang när jag varit osäker på vad de vill få sagt. Jag har därmed inte använt mig av min

förförståelse för att, baserat på min egen upplevelse av arbetet med ekonomiskt bistånd, anta vad socialsekreterarna menar. Att jag har haft en behovsanställning på samma förvaltning där jag gjort mina gruppintervjuer har jag inte sett till min nackdel. Förvaltningen är stor och jag har aldrig haft en självklar roll eller del i någon sektion. Många av socialsekreterarna på förvaltningen har jag aldrig

interagerat eller arbetat med och detsamma gäller socialsekreterarna som deltagit i gruppdiskussionerna. Jag har därmed inte sett att min roll som undersökare och moderator skulle påverka socialsekreterarna eller undersökningen negativt.

5.4.2 Bearbetning och analys av det insamlande materialet


Jag har valt att bearbeta och analysera mitt insamlande material genom att genomföra en innehållsanalys. En innehållsanalys inleds med att gå tillbaka till undersökningens syfte och frågeställningar eftersom det är dessa som styr bearbetningen av materialet. Ofta bestäms ämnena för analysen av frågorna som ingår i intervjuguiden men ibland kommer även andra ämnen upp och bör därför ingå i analysen. Wibeck (2010) skriver att analysen av det insamlade materialet ska kodas, delas upp i enheter och genomsökas efter trender och mönster. Analysen är en process och förutsätter systematiska steg. Det är viktigt att

undersökaren är medveten om sitt tillvägagångssätt att gripa sig an materialet och kan förklara sin analysprocess (Wibeck, 2010).


Jag påbörjade min bearbetning och analys av de genomförda gruppdiskussionerna med att lyssna igenom materialet och transkribera det. Därefter sammanfattade jag varje gruppdiskussion och delade in diskussionerna i olika enheter, beroende på vilka ämnen som diskuterats. Totalt har fem stora enheter identifierats. Dessa enheter handlar om hur socialsekreterarna på ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de utför, vad som är viktigt för socialsekreterarna på arbetsplatsen, vad arbetet ger respektive tar, vad som gör det värt för socialsekreterarna att stanna kvar på arbetsplatsen och slutligen vad som skulle få socialsekreterarna att ge upp arbetet med ekonomiskt bistånd. Genom att dessa fem enheter identifierats har jag som ett första steg i min bearbetning av texten fått mig en gedigen överblick över diskussionerna.


Ovanstående nämnda enheter har därefter legat till grund för kodningen. Även om målet med analysen av materialet är att studera interaktionen och argumentationen i gruppen så bär undersökaren först göra en sammanfattning och dela in

diskussionerna i olika enheter (Wibeck, 2010). Efter att enheterna identifierades valde jag ut relevanta textavsnitt ur dessa som jag sedan jobbat med. Därefter har jag brutit ner de utvalda textavsnitten i mindre delar. De olika aspekterna i varje textavsnitt har försetts med olika koder och koderna har sammanförts till mindre antal teman. En kod syftar till att förklara och beskriva textavsnittens innehåll och när en kod skapas kondenseras textavsnittet ner med syftet att komprimera ihop det som sägs, samtidigt som det huvudsakliga budskapet i texten bibehålls. De teman som textavsnitten och koderna har resulterat i syftar till att ta fasta på den röda tråden i innehållet och förena budskapen (Graneheim & Lundman, 2004). Wibeck (2010) skriver att en innehållsanalys ger undersökaren en bra översikt över det material som hen samlat in. Mönster, tendenser och trender i

diskussionerna kan urskiljas och på så sätt kan undersökaren upptäcka ingångar till en fortsatt analys. Genom att ta sig an materialet på det här sättet blir det mer begripligt och hanterbart. Undersökaren har lättare att se vilka centrala delar det är som återkommer i diskussionerna. När undersökaren har använt sig av

strukturerade fokusgruppsintervjuer finns en stor chans att de teman som dyker upp vid bearbetningen av materialet följer intervjuguiden. Undersökaren kan då på ett enklare sätt urskilja svaren på sina forskningsfrågor (Wibeck, 2010). Jag har genom att använda mig av en innehållsanalys fått en tydligare bild av vilka

aspekter som socialsekreterarna anser vara mest viktiga och vilka

diskussionspunkter som är ständigt återkommande. Att få den här överblicken har gjort det enklare för mig att analysera materialet, veta vilka delar som väger tyngst och vilka delar som ska vara centrala för analysen.


Wibeck (2010) skriver att centrala aspekter av den analysprocess som

undersökaren bör är att finna mönster och göra jämförelser. Jämförelser kan göras både inom grupper och mellan grupper. En annan viktig del är att skildra

verkligheten så som den förstås av deltagarna i fokusgrupperna. Vidare ska undersökaren även dra slutsatser utifrån vad hen funnit i sitt insamlande och analyserade material. Slutsatserna ska ha ett tydligt stöd i det insamlade materialet och undersökarens slutsatser ska grunda sig i de identifierade åsikterna, idéerna och känslorna som är återkommande i det insamlade materialet (Wibeck, 2010). Genom användningen av innehållsanalys och bearbetningen av mitt insamlade material har jag hittat den röda tråden i socialsekreterarnas svar och kunnat strukturera upp min analys. Jag har även kunnat prioriterat bort de delar av materialet som inte visat sig vara av vikt när undersökningens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras.