6. Resultat och analys
7.3 Förslag på ytterligare forskning och studiens begränsningar
En aspekt för ytterligare forskning som jag vill lyfta upp är att undersöka hur arbetet med ekonomiskt bistånd kan organiseras utifrån socialsekreterarnas upplevelser av arbetets nuvarande utformning. De aspekter kring arbetets utformning som socialsekreterarna har lyft fram handlar exempelvis om de administrativa inslagen av arbetet, arbetsbelastningen och att det inte finns något mått på hur många hushåll varje enskild socialsekreterare får lov att ha.
Ytterligare forskning skulle kunna bedrivas när det kommer till att utforska hur de administrativa inslagen av arbetet kan balanseras i relation till de andra
arbetsuppgifterna. Genom den typen av forskning kan kunskap om vad en sådan balans och förändring skulle innebära för socialsekreterarna, klienterna och organisationen genereras.
Ytterligare forskning som är relevant inom området anser jag vara vidare studier av socialsekreterarnas upplevelser kring utmaningarna i det arbete som de utför. Från min egen erfarenhet av att arbeta på Socialtjänsten vet jag att det många gånger i det dagliga arbetet dyker upp situationer som man inte har tillräckligt med kunskap eller verktyg för att ta sig an. Socialtjänsten är en byråkratisk organisation vars utformning och arbetssätt inte utvecklas i takt med att vårt samhälle utvecklas. I det dagliga arbetet möter man nya familjekonstellationer, situationer, utmaningar och livssituationer som inte passar in i de mallar eller verktyg som det är tänkt att man ska arbeta utifrån. Ett exempel på en sådan situation, som inte är hämtad från ekonomiskt bistånd men som ändå är relevant, är hur man inom ramen för utredningar för ensamkommande flyktingbarn
använder sig av verktyget barnets bästa i centrum (BBIC) för att kartlägga det ensamkommande barnets situation. Detta trots att en av de tre stora
komponenterna som BBIC består av, närmare bestämt föräldrarnas förmåga, faller bort och inte kan användas eftersom barnets föräldrar inte befinner sig på plats. Att den manual som är tänkt att man ska arbeta utifrån inte kan användas fullt ut leder till att konsekvenser uppstår och det arbete som ska ska bedrivas försvåras. Ett förslag på ytterligare forskning vore därför att undersöka vilka konsekvenser sådana situationer kan leda till och hur dessa påverkar socialsekreterarna. Min studie utgörs av ett insamlat material utifrån fyra fokusgruppsintervjuer där totalt fjorton socialsekreterare har deltagit. Fokusgruppsintervjuerna har ägt rum på samma arbetsplats. Om studien hade utförts på en annan ort, en annan
arbetsplats eller haft en annan typ av sammansättning av socialsekreterare hade studien eventuellt fått ett annat utfall. Samma sak gäller val av metod, om jag istället hade valt att genomföra studien med hjälp av individuella intervjuer hade studiens material och karaktär eventuellt sett annorlunda ut. Vidare har studien även en begränsning i att många av de socialsekreterare som utgjort en del av studien har arbetat med ekonomiskt bistånd en tämligen kort tid, vilket kan ha
försvårat diskussionen kring varför socialsekreterarna väljer att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien är även av en relativt liten karaktär som enbart är baserad på kvalitativ data.
REFERENSER
Antonovsky, A (2005). Hälsans mysterium. 2:a utgåvan. Natur och Kultur. Arbetsmiljöverket (2017a). Socialsekreterarnas förändrade arbetsförhållanden. Arbetsmiljöverket (2017b). Socialsekreterares organisatoriska och sociala arbetsmiljö. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/ socialsekreterares-organisatoriska-och-sociala-arbetsmiljo-informationsblad.pdf (2017-09-12)
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M. & Torbiörn, I. (2012). Arbets- och organisationspsykologi : individ och organisation i samspel. Stockholm : Natur & Kultur.
Augustinsson, S & Ericsson, U (2009). På spaning efter hållbara förutsättningar för individens välbefinnande och utveckling i arbetet - en betraktelse genom komplexitetsteorier.
Bergmark, A & Lundström, T (2006). Mot en evidensbaserad praktik? – Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift, 2.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Malmö. Christensen, T., Lagreid, P., Roness, P.G., & Rövik, K.A. (2005) Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber.
Denvall, V & Johansson, K (2012). Kejsarens nya kläder – implementering av evidensbaserad praktik. Socialvetenskaplig Tidskrift, 1.
Docherty P, Forslin J & Shani A B eds. (2002). Creating Sustainable Work Systems: Emerging Perspectives and Practices. London: Routledge.
Fjellman, E (2016). Därför slutar socialsekreterarna i Malmö. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-04-03/darfor-slutar-socialsekreterarna-i-malmo (2017-09-03)
Fjellman, E (2017). Malmö stads revisorer kritiserar brister i utbetalningar av försörjningsstöd. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-03-01/malmo- stads-revisorer-kritiserar-brister-i-utbetalningar-av-forsorjningsstod (2017-09-03)
Graneheim, U & Lundman, B (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, nr. 24, 105–112.
Glaser, B & Strauss, A (1967). The discovery of Grounded Theory: Strategies for qualitative research. New York: Aldline Publishing Company.
Grey, C. (2013). A very short, fairly interesting and reasonably cheap book about studying organizations. Los Angeles, California. SAGE.
Hall, P (2012) .Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning. Malmö: Liber.
Hammar, O (2016). Granskningsrapport, Försörjningsstöd. Revisionskontoret, Malmö Stad.
Hood, C. (1991). A public management for all seasons? Public Administration, 69.
Höjer, S & Kullberg, K (2017). Varför stannar de kvar? I Socionomens forskningssupplement 2017:1. 20-33.
Jessen, J (2010). Job satisfaction and social rewards in the social services. Journal om Comparative Social Work, 2010/1.
Kira M & Forslin J (2008). Seeking regenerative work in the post-bureaucratic transition. Journal of Organizational Change Management, Vol 21, No 1.
Krueger, R (1998). Developing questions for focus groups. The Focus Group Kit, no.3. Thousand Oaks: Sage.
Larsson, S; Lilja, J; Mannheimer, K. (red). (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Studentlitteratur AB: Lund.
Lauri, Marcus (2016). Narratives of governing: Rationalization, responsibility and resistance in social work. Diss., Umeå universitet.
Liljegren, A & Parding, K (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 3-4. Malmö Stad (2017). Försörjningsstöd. http://malmo.se/Social---familjefragor/ Nar-pengarna-inte-racker/Forsorjningsstod.html (2016-09-01)
Malmö Stad (2013). Riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt. http://malmo.se/download/
18.1d68919c1431f1e2a9636e7/1491303412408/Riktlinjer+f%C3%B6r+handl %C3%A4ggning+av+f%C3%B6rs%C3%B6rjningsst%C3%B6d+och
+ekonomiskt+bist%C3%A5nd_Malm%C3%B6+stad.pdf (2017-09-03).
Mattsson, K (2014). Välfärdsfabriken: om arbetets mening och gränslös kontroll. Leopard Förlag. Stockholm.
Morgan, D (1996). Focus Groups. I: Annual Review of Sociology 22:129-152.
Paulsen, R (2010). Arbetssamhället - hur arbetet överlevde teknologin. Gleerups utbildning AB. Malmö.
Socialstyrelsen (u.å). Ekonomiskt bistånd. http://www.socialstyrelsen.se/ hittarattmyndighet/ekonomisktbistand (2017-09-15)
Socialtjänstlag, 2001:453. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 (2017-09-13)
Svenaeus, F (2010). Evidensbaseringsrörelsen och det goda omdömet – en kritisk betraktelse. 2.10, Ikaros.
Tham, P. (2014). Prövning och profession –en kunskapsöversikt om arbetsbelastning i socialtjänsten. Fackförbundet Vision.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. http://www.gu.se/digitalAssets/
1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2017-09- 27).
Vision (2017). Hur får vi balans mellan krav och resurser? Insatser för minskad arbetsbelastning i socialtjänsten. http://mb.cision.com/Public/
1167/2207838/8816b66f2dc4f30c.pdf (2017-09-08)
Wettergren, Å (2013). Emotionssociologi. Gleerups utbildning. Malmö. Wibeck, V (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur. Lund.
Zaremba, M (2013). Hur mycket oro tål en människa? Dagens nyheter. https:// www.dn.se/kultur-noje/hur-mycket-oro-tal-en-manniska/ (2017-09-27)
Bilaga 1
Informationsbrev
Till dig som är intresserad av att delta i en studie om socialsekreterares upplevelser av det arbete som
utförs på ekonomiskt bistånd
Mitt namn är Alexandra Gocan och under hösten 2017 kommer jag att genomföra en studie inom ramen för masterprogrammet i socialt arbete på Malmö Högskola. Syftet med min studie är att undersöka hur socialsekreterare på ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de utför, närmare bestämt vad arbetet ger och vad arbetet tar. Studien kommer att fokusera på den egna upplevelsen av det arbete som utförs. Socialtjänsten är en myndighet som är ständigt omdebatterad och det finns många studier som redovisar brister inom arbetsmiljön. Jag vill nu vända på myntet och undersöka vad det är som gör att socialsekreterare fortsätter att arbeta inom socialtjänsten med ekonomiskt bistånd och vad som gör det värt att stanna kvar på arbetsplatsen.
Studien kommer att utgöras av gruppdiskussioner med fyra deltagare i varje grupp. Varje gruppdiskussion beräknas att ta 45 min-1 h och min avsikt är att genomföra totalt fyra gruppdiskussioner. Jag kommer att spela in samtliga
diskussioner och därefter kommer jag att transkribera materialet. Det material som jag får fram kommer att analyseras utifrån relevant teori och relevant tidigare forskning. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan när som helst välja att avsluta ditt deltagande. Under gruppdiskussionen väljer du själv vilka frågor du vill besvara och kan därmed välja att hoppa över frågor. Tänk på att de andra deltagarna kommer att få ta del av dina privata åsikter när du bestämmer dig för att svara på frågorna. Eftersom diskussionen kommer att utgå ifrån just privata åsikter och vi även kan komma att beröra känsliga ämnen är det av stor vikt att diskussionen stannar inom gruppen. Information får inte föras vidare till personer utanför gruppen. Du kan dra tillbaka ditt samtycke och ångra din medverkan i studien fram till att uppsatsen är inlämnad för bedömning, vilket beräknas bli våren 2018.
Det material och det resultat som studien kommer att generera kommer enbart att användas i forskningssyfte. Allt insamlat material kommer att förvaras kodat och oåtkomligt för obehöriga. Alla gruppdiskussioner kommer avidentifieras och ingen personlig data kommer att redovisas i den färdiga uppsatsen. När uppsatsen är godkänd och klar för publicering kommer allt insamlat material att förstöras.
Min handledare heter Pernilla Ouis och är fil.dr i humanekologi, lektor i socialt arbete och docent i hälsa och samhälle med inriktning etniska relationer.
Tveka inte att höra av dig om du har frågor eller funderingar om studien!
Med vänliga hälsningar, Alexandra Gocan
Student på masterprogrammet inom socialt arbete, Malmö Högskola
alexandra.gocan@live.se alexandra.gocan@malmo.se 073…
Bilaga 2
Samtyckesblankett
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information avseende denna. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande. Mitt samtycke går att ta tillbaka när som helst under den tid som studien pågår men senast när studien beräknas vara avslutad, det vill säga under våren 2018.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående studie:
—————————————————
Bilaga 3
Intervjuguide
Öppningsfrågor: - Vad heter du? - Hur gammal är du?
- När tog du din socionomexamen?
- Hur länge har du arbetat med ekonomiskt bistånd? Introduktionsfrågor:
- Vad tänker ni kring den omdebatterade arbetsmiljön inom Socialtjänsten? - Var är ekonomiskt bistånd för er?
Övergångsfrågor:
- Vad ger mening i ert arbete?
- Vilken funktion har arbetet med ekonomiskt bistånd för er? - Vad är viktigt för er på arbetsplatsen?
Nyckelfrågor:
- Vad ger respektive tar arbetet?
- När är det möjligt för er att utföra ett gott arbete? - Varför stannar ni kvar på arbetsplatsen?
- Vad skulle få er att ge upp detta arbete?
Avslutande frågor:
- Mitt syfte har som sagt varit att undersöka hur socialsekreterare på ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de utför. Tanken har varit att fånga upp vad det är som gör att socialsekreterare fortsätter att arbeta inom socialtjänsten och vad som är viktigt på arbetsplatsen. Jag ville även undersöka vilken betydelse arbetet har för er, vad ni investerar i arbetet och vad ni får ut av det. Är det någonting ni vill tillägga? Är det någonting som har missats?
Bilaga 4
Presentation av socialsekreterarna som deltagit i studien:
Olga, 25 år gammal, tog socionomexamen i januari 2017 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan januari 2017.
Emmy, 40 år gammal, tog socionomexamen 2011 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan 2011.
Beata, 25 år gammal, tog socionomexamen i juni 2016 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan juni 2016.
Mikaela, 28 år gammal, tog socionomexamen i januari 2014 och har arbetat med ekonomiskt bistånd i 4 år.
Liliana, 42 år gammal, tog socionomexamen 2002 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan 2003.
Saga, 28 år gammal, tog socionomexamen i juni 2014 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan juni 2014.
Petra, 26 år gammal, tog socionomexamen i januari 2017 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan mars 2017.
Shirin, 28 år gammal, tog socionomexamen i januari 2015 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan december 2015.
Almira, 31 år gammal, tog socionomexamen 2015 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan januari 2014.
Dimitri, 32 år gammal, tog socionomexamen 2016 och har arbetat med ekonomiskt bistånd i 2 år.
Ramona, 23 år gammal, tog socionomexamen januari 2017 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan januari 2017.
Moa, 52 år gammal, tog socionomexamen 1994 och har arbetat med ekonomiskt bistånd i 20 år.
Elsa, 31 år gammal, tog socionomexamen 2011 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan 2012.
Edvin, 41 år gammal, tog socionomexamen 2008 och har arbetat med ekonomiskt bistånd sedan 2009.