Meningsfulla aspekter i arbetet 1 Att göra skillnad


Meningsfullhet i arbetet är en av tre stora komponenter när det kommer till regenerativt arbete. Meningsfullhet är kopplat till de komponenter och händelser med och i själva arbetet som får den anställde att uppleva sitt arbete som viktigt, meningsfullt och lustfyllt (Kira och Forslin, 2008). Socialsekreterarnas

upplevelser kring vad som ger mening i arbetet med ekonomiskt bistånd kan sägas vara likartade varandra. I fokus står kontakten med klienterna, känslan av att hjälpa till och göra skillnad, att kunna bidra till förbättringar, bygga upp

relationer, skapa förtroende, att känna sig behövd och att vara en del av det viktiga arbetet som utförs. Socialsekreterarna på ekonomiskt bistånd vittnar om att det framförallt är direktarbetet med klienterna och därmed klientkontakten som ger upphov till känslan av mening. De administrativa aspekterna hamnar med andra ord i skymundan när det kommer till vad i arbetet det är som ger mening.

”Men för mig är det nog när man känner att man lyckas liksom och att... Det behöver inte vara att klienten får ett jobb utan det kan vara att man kallar en klient fem gånger och sen helt plötsligt den femte gången så kommer personen för att egentligen mår den så dåligt så den pallar inte ta sig dit. Men den femte gången så bara "gud vad bra du kom hit", det kan vara en sån liten grej liksom, att man faktiskt når fram. Det behöver inte alltid handla om arbete utan att man känner att man gör nån skillnad, jag tror det är den största glädjen i jobbet. Genom att man kan hjälpa, jag tror det.” - Emmy

”Och när man kan få relationen att växa, att man känner att man har en ärlig, uppriktig kontakt som man kan och att man får nåt slags gemensamt projekt med klienten, det är fantastiskt roligt.

Och då känner man verkligen att nu, nu gör jag skillnad liksom. /…/ Man har använt sig själv och sin kompetens för att göra skillnad till det bättre i en annan människas liv. Det är ju det stora.” -

Moa

”Att man kan, ja att man har sin tjänst och sina klienter och man, jag är en del av arbetsplatsen genom att jag gör mitt där. Att jag behövs på mitt jobb.” - Elsa

Citaten ovan vittnar om att mycket av det som ger mening i arbetet handlar om relationen med klienterna, känslan av att hjälpa till och göra skillnad. Att det arbete man bedriver gör skillnad har varit ständigt återkommande i

socialsekreterarnas svar. Vidare uttrycker socialsekreterarna även att de finner mening i att finnas där för sina klienter och känna att man är viktig och behövd.

”Ja, ibland kan det bara handla om att skapa förtroende till en klient. Att ha ett möte och känna att det går bra, det behöver inte handla om just ens planering ibland utan bara att man inser att ’jag är väldigt viktig för dig’ för många har kanske inte så många andra kontakter.” - Beata ”Ja, man kan ju ändå känna sig behövd, många gånger. Att man känner att man har gjort någonting bra kanske och framförallt det sociala då.” - Mikaela


Socialsekreterarna har tidigare uttryckt att de anser arbetet de utför vara viktigt och meningsfullt i den mån att de hjälper sina klienter. Här framkommer det även att arbetet är meningsfullt i den mån att socialsekreterarna själva känner sig som viktiga aktörer. Aronsson et.al (2012) skriver att arbete har fler funktioner än att enbart vara källan till försörjning och bidra till vårt ekonomiska system. Arbete kan även ha en stor betydelse för individens välmående och självkänsla samt bidra till personlig identitet och status. Samtidigt som socialsekreterarna bidrar med stöd och hjälp till sina klienter bidrar klienterna till att socialsekreterarna känner sig viktiga och behövda, vilket i sin tur ökar meningsfullheten med arbetet. Som tidigare nämnt hamnar de administrativa aspekterna i skymundan när det kommer till vad i arbetet med ekonomiskt arbete som socialsekreterarna finner meningsfullt. Socialsekreterarna kopplar det meningsfulla i arbetet till framförallt kontakten med klienterna. Meningsfullheten som socialsekreterarna finner i att arbeta med sina klienter, att hjälpa dem, att finnas där för dem och att kunna göra någon skillnad i deras liv kan kopplas samman med att socialsekreterarna anser att de utför ett viktigt arbete. Även socialsekreterarna som deltog i Höjer & Kullbergs (2017) studie och de norska socialsekreterare som deltog i Jessens (2010) studie uttryckte att de upplevde arbetsuppgifterna som viktiga och värderade känslan av att kunna göra skillnad högt. Känslan av att vilja göra skillnad i människors liv kan sägas vara utmärkande inom det sociala arbetet. Socialsekreterarna i Jessens (2010) studie uttryckte att de upplevde sig vara tillfredsställda och nöjda med sitt arbete bland annat eftersom de genom det får chansen att hjälpa andra. Viktigt att poängtera och lyfta upp är att den här känslan även finns och infinner sig hos socialsekreterarna som arbetar med ekonomiskt bistånd, det område som har ett rykte om sig att vara det minst kvalificerade sociala arbetet och vara minst viktigt inom det sociala arbetet.

”Ja, och jag känner också att det är väldigt mycket fokus på barn och ungdomsvården. Att facken och så och mycket av debatten som förs är att man måste prioritera barn och ungdomsvården för att det ska fungera men man hör aldrig någonsin att de pratar om ekonomiskt bistånd när vi ändå är en sån grundbult i det hela, att vi ser till att folk har mat på bordet, de har någonstans att bo, det som man behöver ha clear:at för att vara en bra förälder. Så där tycker jag också att det är en

snedvridning, man pratar mycket om socialtjänsten men jag tycker inte att ekonomiskt bistånd får den uppmärksamhet som vi förtjänar.” - Ramona

”Nej, det är sant, och det där med att det bästa barnperspektivs-arbetet det är ju att se till att föräldrarna får en egen försörjning, nåt större kan man inte göra för de barnen. Man vet ju det här med barn som växer upp i fattigdom så ja... Men det hör man inte, i debatten när det gäller barn och att lyfta fram barn i fattigdom liksom.” - Moa

Ovanstående citat exemplifierar socialsekreterarnas känslor kring att arbetet med ekonomiskt bistånd inte tas på allvar och inte har en högre status inom det sociala arbetet. Återigen poängteras att ekonomiskt bistånd är en grundbult inom det sociala arbetet och att ekonomisk trygghet krävs för att man exempelvis ska vara en bra förälder eller en fungerande medborgare i samhället. Socialsekreterarna försöker återigen legitimera det arbete som de gör, när ingen annan tycks göra det. Genom att socialsekreterarna uttrycker en känsla av att vilja göra skillnad och att de i och med arbetet med ekonomiskt bistånd lyckas med att göra det finns det även en stor anledning för dem att stanna kvar på arbetsplatsen. Eftersom emotioner behövs för att kunna handla och emotioner både är orsak och föremål till sociala handlingar leder ovannämnda känslor till att socialsekreterarna vill fortsätta utföra sitt arbete.

6.2.2 Att vara en del av någonting stort


Utöver tidigare nämnda aspekter har det även framkommit att socialsekreterarna finner mening i att vara delaktiga i någonting större, att vara en del av ett system som gör skillnad. Här syftar socialsekreterarna inte på deras egna insatser som de bedriver, det meningsfulla är att vara en del av det system som finns för folk i nöd.

”Samtidigt som jag tycker också försörjningsstöd, alltså det är ju lite det du beskriver också, men för mig blir det också väldigt ideologiskt typ att jag tycker att hela vela vårt välfärdssystem som är uppbyggt är en skitbra grej. Det är ju lite ta från de rika och ge till de fattiga att man ska få efter behov och man ska ge efter vad man kan. //…// För mig tänker jag att det också är det och att det kanske är meningsfullt, att man ser nyttan i det stora hela liksom.” - Saga

”Ja, jag tycker meningen är själva yrket man har ju. Alltså bara att det existerar överhuvudtaget och är verkligen ingenting man ska ta för givet, det är inte många andra länder i världen som har sånt här system. Och ja, det som ger mening är att jag känner mig stolt över att vara en del av hela det maskineriet, alltså med grundtanken att folk ska ha det bra och att man ska försöka jämna ut, ja minska ojämlikheten och liknande. Se till så att alla har en trygg ekonomisk bas och att man jobbar väldigt mycket med det. Så det ger mening att vara en del av det systemet.” - Dimitri

Socialsekreterarna uttrycker här ideologiska tankar kring varför arbetet med ekonomiskt bistånd är viktigt. Socialsekreterarna ser på ekonomiskt bistånd ur ett större samhällsperspektiv och går bortom de vardagliga arbetsuppgifterna som utförs. Återigen uttrycks tankar kring hur viktigt och meningsfullt det är att få arbeta med ekonomiskt bistånd och socialsekreterarna uttrycker sig i termer av ”att vara en del av ett system” och ”att ta från de rika och ge till de fattiga”. Wettergren (2013) skriver att organisationer kan anses fungera som rationella medel för att nå rationella mål vilket kan göra att emotioner kan komma att stå i vägen för detta arrangemang. Människor kan ha olika moraliska värderingar som skiljer sig beroende på om man är privat eller på arbetet. Försök till att

sammanlänka det personliga och det arbetsrelaterade jaget kan ge upphov till slitningar. Socialsekreterarnas uttalanden ger uttryck för att deras moraliska värderingar överensstämmer både privat och på arbetet. Genom att deras

ideologiska perspektiv överensstämmer med det som arbete som de utför anses det handlande som de utför inom ramen för arbetet som rätt. Socialsekreterarna behöver inte sammanlänka det personliga och det arbetsrelaterade jaget, vilket enligt mig kan leda till en högre känsla av sammanhang och tillhörighet. Det regenerativa perspektivet på arbete är sprunget ur KASAM, en modell som strävar efter att förstå och förklara varför vissa människor trots motgångar klarar sig bra. Genom att ha en hög känsla av sammanhang är det lättare för individen att hantera motgångar och situationerna som uppstår kan kännas mer hanterbara. Om individen har många resurser till sitt förfogande, så som individuella, materiella, sociala och kulturella, kan individen lättare förslå världen, hantera utmaningar och engagera sig i aktiviteter. Världen blir mer begriplig och känslan av

meningsfullhet kan öka (Antonovsky, 2005). Utifrån socialsekreterarnas yttranden om upplevelserna av arbetet med ekonomiskt bistånd framkommer det att arbetet både är viktigt, balanserat, utmanande, utvecklande och lärorikt. Som tidigare nämnt uttrycker de även en glädje och en positivitet när de talar om det arbete som de utför. Socialsekreterarnas svar och upplevelser kan förstås utifrån att många delar av arbetet är begripliga, hanterbara och meningsfulla. Vi kan utifrån socialsekreterarnas uttalanden även anta att deras känsla av sammanhang är relativ hög. De positiva aspekterna med arbetet eller på arbetsplatsen utgör psykosociala resurser som därmed hjälper socialsekreterarna att hantera utmaningarna som de möter och göra dem mer begripliga.

6.3 Viktiga aspekter på arbetsplatsen